Ätten Natt och Dag är näst ätten Bielke den ätt med rent svenskt ursprung, vars säkra släktledning går längst tillbaka i tiden. Medeltida stormansätt vars säkra släktledning går tillbaka till riddaren Nils Sigfridsson känd tidigast 1280, och som åtminstone från 1287 förde den delade skölden. Hans eventuella halvbror Karl Estridsson förde redan 1281 samma vapen, varför vapnets ursprung är något oklart, liksom sambandet mellan de allra tidigaste generationerna. 1500-talsgenealogen Rasmus Ludvigsson rubricerade denna släkt ”Dag och natt” efter dess vapen, en delad sköld med det övre fältet gyllene och det nedre blått.
Nils Sigridsson. Död tidigast 1299. Riddare, lagman, riksråd. Den äldste kände stamfadern, Nils Sigridsson, fick 1280 genom ett av östgötalagmannen utfärdat brev som förläning den konungen och Ydre härad tillhöriga gården Ringshult i Torpa, vilken gård kom att tillhöra hans ättlingar av denna släkt ända till 1500-talets senare hälft. Han nämnes i detta brev med titeln ”dominus”, vilket torde innebära, att han redan då var riddare. Nils metronymikon som tyder på att hans mor var av högre börd än hans far eller på att han tidigt blivit faderlös, har föranlett en gissning (Adlersparre), att hans mor skulle ha varit konung Knut Erikssons dotter Sigrid, vilket dock ej kunnat bevisas och av kronologiska skäl är praktiskt taget omöjligt. Även hans vapen har föranlett genealogiska kombinationer, som ej kunnat bevisas. Det enda man säkert vet om Nils släktförhållanden är, att lagmannen i Värend Folke Karlsson Lejonbalk nämner honom som sin ”cognatus” (släkting), då lagmannen 1282 gjorde honom till sin testamentsexekutor. Av intresse är i sammanhanget, att Nils 1285 eller 1286 efterträdde den då avlidne Folke Karlsson som lagman, och att hans egen efterträdare blev dennes bror Magnus Karlsson.
Barn:
Bo Nilsson, död tidigast 1322. (son av Nils Sigridsson, tab 6). riddare, lagman, riksråd. Gift kort efter 16 maj 1306 med Cecilia Knutsdotter, dotter av riksdrotsen, lagmannen i Östergötland och riddaren Knut Jonsson Aspenäsätten och Katarina Benktsdotter Folkungaätten.
Barn:
Bo Bosson, † mellan 1389 och 1391. (son av Bo Niklisson, tab 7), till Ringshult i Torpa socken. Väpnare 1339 och riddare redan 1356-10-28. Omtalas som riksråd redan 1376. Beseglade riksrådets brev 1382 till påven med begäran, att avlidna Birgitta Birgersdotter måtte förklaras för helgon. Nämnes sista gången i rådet 1389.
Barn:
Nils Bosson, † mellan 1433 och 1436. (son av Bo Bosson, tab 8), till Åkerö i Bettna socken, Södermanlands län. Väpnare 1394. Riddare 1399. Häradshövding i Norrbo härad 1401 och i Jönåkers härad 1408–1430. Riksråd redan 1413Var medlem av räfstetingsdomstolarna i Uppland 1414. Underskrev som riksråd traktaten med Polen 1419, då han skrev sig till Lindholmen i Björklinge sn (Upps.). Han och hans fru hemulade 1422 till Uppsala domkyrka Ragvasta gods. Grundlade 1426 en prebenda under S:t Annas kapell därstädes. Instiftade 1430 i Strängnäs ett ärkedjäknedöme till minne av sin första fru. Gift 1:o med Ingeborg Ragvaldsdotter, död före (RHKn.) 1404-12-13, dotter av väpnaren Ragvald Magnusson Vinstorpaätten till Åkerö och en dotter till väpnaren Lars Ingebjörnsson (Ekeblad). Gift 2:o med Kristina Johansdotter, död 1430 (Collijn, Helga lekamens gilles handlingar, I, s. 28.), dotter av riddaren Johan Gregersson Sandbroätten och Karin Sunesdotter [Två nedvända spärrar].
Barn:
Bo Nilsson (son av Nils Bosson, tab 9). Häradshövding i Vaksala 1434. Död före 1437. Gift 1424-02-08 i Linköping, då hans föräldrar gav samtycke till hans morgongåva (RHKn.) med Märta Lydekadotter, † 1452 efter 7/7 men före 21/10, då hon gav själagift till Uppsala domkyrka för sin son, herr Bo, samt 1452-07-07, då hon gjorde testamente, men dog strax därefter (före 21/10). Dotter till Lydeka Stralendorp och hans 2:a hustru Ingeborg Magnusdotter. i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1437-06-17 på Venngarn i S:t Olovs socken, Stockholms län, med riksföreståndaren och riddaren Benkt Jönsson Oxenstierna af Eka och Lindö, död 1450),
Barn:
Sten Bosson Natt och Dag, † 1411. Riddare och riksråd. Gift före 1378-01-02 med Ingeborg Karlsdotter.
Barn:
Bo Stensson till Bergunda i Bergunda sn/G, † före 1477. Benämns riddare (RHKn.) 1408-10-23. Deltog i räfsteting i Östergötland 1413 (RHKn.). Häradshövding i Bankekinds härad (RHKn.) 1414, 1435 och ännu 1464. Riksråd 1430-1460. Slöt sig 1434 till resningen mot konung Erik och fick 1436 jämte sin broder Bengt befälet på Kalmar, vilket Karl Knutsson 1439 fråntog dem. Begav sig då till kung Erik, men ingick förlikning med Karl Knutsson 1440. Beseglade som k. Kristoffers råd dennes stadfästelsebrev å Lybecks och andra hansestäders privilegier i Sverige (RHKn.) 1445-09-25. Var kung Karls råd 1453 och 1455, (RHKn.) men deltog vid mötet i Skara 1458-01-21 vid valet av äldste sonen till kung Kristiern Vasa som hans efterträdare (RHKn.). Han var Åtminstone från 1431 bosatt på Bergunda, sedan på Eksjö Hovgård i Vallsjö socken, Jönköpings län, vilket han erhöll genom sitt gifte liksom förläningen av Sundsholms län eller åtminstone Västra Härad i Njudung och Södra Vedbo, vilket han fick redan 1439. (Sb III.) Gift troligen långt före 1426-04-24 med Katarina Svensdotter Sture vilken gjorde sitt testamente 1464-07-12, och var död 1469-08-20, då maken gav jord till Nydala kloster för henne samt för sönerna herr Svante Bosson och Sven Stures själar. Dotter till riddaren och riksrådet Sven Nilsson Sture d.ä. och Gunnild Matsdotter.
Barn:
[SB1/26 s430; HT:1985 sl52; EÄRA; EÄ:VI s288; SBL:26 s412]
Nils Stensson. Var väpnare 1431-01-19 och riksråd sedan 1434. Uppsattes 1435-10-00 av rådet på förslag till drots, men kung Erik utnämnde Krister Nilsson (Vase). Deltog på Engelbrekts sida i resningen 1436 och anförde belägringshären utanför Kalmar. Fogde på Stegeborg 1436. Slöt sig 1438 till sin svåger, riksföreståndaren Karl Knutssons motståndare och satte sig till öppet motstånd på Stegeborg. Flydde, då slottet belägrades av Karl Knutsson, till konung Erik på Gotland och blev dennes marskalk 1439-03-00. Ingick senare på året i Tälje en förlikning med riksföreståndaren och miste därvid Stegeborg. Upptog snart ånyo striden, men tillfångatogs på en äng mellan Norrköping och Söderköping och fördes till Norrköping, där han dog i pesten på tredje dagen därefter, troligen i början av december 1439. Med sin hustru hade han en son, som dog på Stegeborg samma dag, som modern dog i Uppland. K. Karl och hans halvsyskon ville då ärva sin syster och Nils Stensson genom bakarv ärva sin hustru, men ingendera parten ville med ed styrka vilken av de döda som levat längst. Först 1453-05-09 ingingo Bo Stensson, Måns Bengtsson m fl. å egna och medarvingars vägnar förlikning med k. Karl m fl. om arvet. Gift med k. Karls halvsyster Margareta Stensdotter, död 1439, dotter av riksrådet och hövidsmannen Sten Turesson (Bielke) och hans 1:a fru Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta).
Barn:
Erik Stensson. Insattes 1434 av farbrodern biskop Knut till befallningsman på Rönö slott. Skickades 1439 av brodern Nils till marsken Karl Knutsson, då Nils var belägrad av hans tolk. Väpnare 1451 (RHKn.). Var död mellan 1453 och 1455, då Nils Sture säger sig hava ärvt en tomt i Vadstena av sin farbroder Erik Stensson. (RHKn.) – Han gav 1451 jord till Linköpings domkyrka till lägerstad för sin hustru Gudrun och sin son Sten Eriksson (RHKn.). Gift med en dotter till norska riksrådet Håkan Bolt
Barn:
[PhT:1989 slf; SBL:26 s412; StrHm:l sl52]
Barn i 1:a giftet:
Måns Bengtsson (son av Bengt Stensson, tab 13), till Göksholm. Småsven hos Engelbrekt och kallas väpnare 1434. Överföll och mördade Engelbrekt på den sedermera sk Engelbrektsholmen i Mälaren nära Göksholm 1436-04-27 samt tillfångatog hans hustru och tjänare, vilka han dock måste frigiva, då bönderna sökte överrumpla Göksholm. Han själv måste jämte sin fader fly till Ringstadaholm. Fick lejd men gick i kung Eriks tjänst och idkade sjöröveri 1437 i svenska skären. Var riddare 1442. Återkom om någon tid och torde sin moders vapen 1456 och 1466. Hövidsman på Brandaborg 1450. Riksråd och lagman i Närke 1451. Uppträdde sedan jämte Jöns Bengtsson (Oxenstierna) som en av k. Karls motståndare. Utkrävde olagliga fordringar av allmogen i Närke, varöver klagomål anfördes hos riksrådet, inför vilket han måste erkänna, att han därtill ej haft någon rätt. Slöt sig senare till Jöns Bengtssons motståndare och deltog i belägringen av Örebro slott 1467. Död mellan 1473 19/8 och (säkert) 1477 13/9, arvskifte hölls efter honom 1479-02-24 och ånyo 1481-06-24. Gift 1:o före 1449 med Märta Klausdotter, som levde 1456-06-09, då mannen och riddaren Svarte Åke Jönsson gjorde syskonskifte med deras hustrurs halvbroder riddaren Erik Nipertz, dotter av rikrrådet Claus Plata och Cecilia Nilsdotter (Schack av Kungs Norrby). Gift 2:o 1458-11-13 på Brynolfsbo (nu Brunsbo) i Åsaka socken. Skånings härad Skaraborgs län med Märta Månsdotter, som gjorde testamente 1463, dotter av riddaren häradshövdingen Magnus Gustafsson (Ros av Horshaga) och Kristina Laurentzdotter (Aspenäsätten). Gift 3:o 1466-09-28 på Göksholm, då hon fick i morgongåva Tumbo kvarn i Kolbäcks socken, Västmanlands län med Ermegård Fikkesdotter, till Sundby och Bro (nu Brokind) 1 hennes 1:a gifte, (gift 2:o 1481 med riksrådet, hövidsmannen på Dal Jöns Knutsson [tre rosor, Göstaf Johanssons grevliga ätt] i hans 3:e gifte, död omkring 1497), född omkring 1445, levde 1507, men var död 1509-02-07, dotter av väpnaren Ficke Bülow och Hebbla Albrektsdtr (Bydelsbach)
Barn:
Johan Månsson, (son av Måns Bengtsson, tab 14), till Göksholm samt Bro (nu Brokind) i Vårdnäs socken, Östergötlands län. Född omkring 1470. Väpnare 1490. Ihjälslog i Skåne Jep Bagge, varför han ingick förlikning med hans broder i Lund 1494-04-14. Riksråd 1493 och 1501, då han beseglade rådets förbindelse mot k. Hans. Ståthållare på Kalmar slott 1510, som han tappert försvarade mot danskarna. Död 1520 efter 1520-02-10. Han var en av Sturarnas tillgivnaste anhängare. Vid arvskiftet 1526-05-19 mellan sönerna Måns och Åke efter deras föräldrar erhöll Måns gården Bro mm och Åke gården Göksholm mm. Gift 1:o omkring 1499 med sin styvsyster Alfrid Jönsdotter, död före 1507, dotter av riksrådet och hövidsmannen på Dal Jöns Knutsson (tre rosor, Göstaf Johanssons grevliga ätt) och hans 2:a fru Alfrid Åkesdotter (Svarte Skåning). Gift 2:o 1514-07-17 (morgongåva) i Söderköping med Anna Eriksdotter, som efter mannens död modigt fortsatte försvaret av Kalmar. Levde änka 1525, då hon ingått äktenskapsavtal med Henrik von Mehlen, vilket äktenskaps ingående hindrades av kung Gustaf I, dotter av riddaren och hövidsmannen Erik Turesson (Bielke) och Gunilla Bese.
Barn:
Måns Johansson, (son av Johan Månsson, tab 15), till Bro. Född omkring 1500. Fick 1523-10-22 i förläning Mellösa socken i Närke samt 1527-09-01 Ydre härad, som återkallades 1543, och Kinda härad, som han behöll till sin död (Al.). Häradshövding i Närke 1526. Riddare vid konung Gustaf I:s kröning 1528-01-12. Bekom 1528 tillika Kåkinds härad Västergötland, som han 1529-09-12 utbytte mot Uppvidinge och större delen av Östra härad i samband med sin utnämning till befallningsman på Kalmar slott 1529 (ny fullmakt 1532-09-02.) till (Al.) 1533-08-17. Riksråd 1529-06-00. Fick 1531-06-15 Bexheda fjärding till övriga delar av Östra härad och 1533-09-25 Norra Vedbo härad, som han 1534-04-03 utbytte mot Valkebo härad (Al.). Lagman över Östergötland och Småland, med undantag av Tio häraders lagsaga 1543-08-14. Underskrev Västerås arvsförening 1544-01-13. Innehade jämte övriga förläningar Vistbo fjärding av Hanekinds härad, Östergötlands län 1544–1545. Legat till fredsfördraget med kejsar Carl V 1549. I slottsloven på Vadstena slott 1552-03-13 och på Viborg (K. Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn.) 1555-10-27. Död på Viborg julnatten 1555 av en smittosam sjukdom. 'Han var en av konung Gustafs pålitligaste män och ådagalade sin trohet bl a genom underhandlingar med allmogen vid Västgötaherrarnas upprorsförsök 1529 och under Dackefejden 1542, då han även som krigare var en av konungens främste medhjälpare' [NF]. Gift 1524-06-28 (1529?), Benhammar med sin styvmoders syster Barbro Eriksdotter, död 1553 och begraven i Linköpings domkyrka, dotter av riddaren och hövidsmannen Erik Turesson (Bielke) och Gunilla Bese.
Barn:
Erik Månsson, (son av Måns Johansson, tab 16), till Bro (Brokind) i Vårdnäs socken, Östergötlands län. Väpnare 1550. Riksråd 1557. Förseglade kung Gustafs testamente 1560-06-30 och ständernas bevillning 1561-04-15. Riddare 1561. Död 1563 eller i början av 1564. Gift 1562-11-01 i Söderköping med Margareta Grip, friherrinna till Vinäs, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1570-08-31 på Vinäs, i Västra Eds socken, Kalmar län, med amiralen, riddaren och riksrådet. Sten Axelsson Banér, i hans 1:a gifte, född 1546, död 1600), född 1537-12-19 Leckö, död 1586-03-10 på Brokind och begraven i Vårdnäs kyrka, dotter av riddaren och riksrådet samt amiralen och krigsöversten Birger Nilsson (Grip), till Vinäs och Tärna, friherre till Vinäs, och Brita Joakimsdotter Brahe.
Barn:
Nils Månsson, (son av Måns Johansson, tab 16), till Säby i Vists socken, Östergötlands län. Död 1554. Gift 1553-10-08 med sin systers svägerska Carin Göransdotter, först drottning Katarina Jagellonicas, och efter hennes död prinsessan Annas hovmästarinna, i hennes 1:a gifte [gift 2:o 1566-02-02 (laga fästning, dock utan fullbordad vigsel) med riddaren och riksrådet Ivar Ivarsson (en halv örn och en halv lilja), till Strömsta i Teda socken, Uppsala län och Visbohammar i Vårdinge socken, Stockholms län, som mördades 1567-05-24 av kung Eriks drabanter], levde 1602 och ärvde troligen 1590 Strömsta och Visbohammar efter sin son Ivar Ivarsson, dotter av riddaren och riksrådet Göran Eriksson (Gyllenstierna, nr 3), och Kerstin Nilsdotter (Grip, av friherrlig ointroducerade ätt). (SK.)
Barn:
Nils Nilsson, (son av Nils Månsson, tab 18), till Bro (Brokind) och (Bjärka-) Säby samt Strömsta i Teda socken, Uppsala län och Visbohammar i Vårdinge socken, Södermanlands län. Född 1554. Hovmästare hos drottning Gunilla 1594-07-21. Häradshövding i Kinda härad 1596. En av riksrådens domare i Linköping 1600. Fick 1601-06-08 i förläning Åtvids socken, som 1606-10-15 utbyttes mot Linneryds socken (Al.). Hovmästare hos drottning Christina 1604. Bar tronhimmeln över henne vid kröningen 1607. Död 1613-04-12 på Gerknäs i Finland och begraven 1613-09-19 i Vists kyrka, Östergötlands län, där hans gravsten finnes. Gift 1:o 1579-01-18 på Stockholms slott med Anna Gylta, född 1550-08-17 Påtorp s socken, Älvsborgs län (K. Erik XIV:s nativitetsbok i KB.), död 1603-08-30 och begraven i Vists kyrka, dotter av riksrådet och riksskattmästaren Bengt Gylta och Ingeborg Jakobsdotter Krumme. Gift 2:o 1609-09-10 på Stockholms slott med Sigfrid Eriksdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1597 (RF.) med slottsloven Henrik Claesson till Sjundby, en av stamfäderna för grevliga ätten Tott, död före 1603), född 1566-10-16 på Svartsjö, (K. Erik XIV:s nativitetsbok i KB.) död 1633-04-24 Liuksiala ) dotter av konung Erik XIV och drottning Catharina Månsdotter.
Barn:
Per Nilsson Natt och Dag, (son av Nils Nilsson, tab 19), till (Bjärka-) Säby och Bro. Född 1584. Hertig Johans av Östergötland kansliråd 1612. Introducerad å ättens vägnar 1625 under nr 13 i riddarklassen och kallades släkten sedermera efter vapnet för Natt och Dag, fastän medlemmarna ännu länge, ja längst av alla adliga ätter, begagnade endast fadersnamnen i stället för tillnamn. Död 1634. Gift 1:o 1616-12-01 på Bro med Brita Mauritzdotter, friherrinna till Vinäs och Tärnö i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1602-06-13 i hennes mormoders, grevinnan Ebba Månsdotters Lilliehöök af Fårdala hus i Stockholm vid Stortorget, i trots av hertig Carls varning, med Anders Holtte, stamfader för adliga ätten Holst, född 1566, vilken utgav sig för en baron von Berneck från Österrike samt på den grund blev gift med Brita, som genast efter bröllopet följde sin man till Danmark, varifrån hon snart återkom), född 1582, död omkring 1622, dotter av riksrådet och krigsöversten Mauritz Birgersson Grip, friherre till Vinäs och Tärnö, av en friherrlig ointroducerad ätt, och Edla Stensdotter (Lewenhaupt), boren grevinna till Raseborg. Gift 2:o 1624-03-04 på Toftaholm i Dörarps socken, Kronobergs län med Christina Sofia Stenbock, friherrinna till Kungslena, född 1603, död 1661-07-26 Säby, till vilken hon 1648 givit predikstol av marmor, dotter av ståthållaren Carl Gustafsson (Stenbock), friherre till Toftaholm och Kungslena, och Brita Claesdotter Vestgöte (två skäktor, lagda som ett Andreaskors med spetsarna uppåt i rött fält).
Barn:
Nils, (son av Per Nilsson Natt och Dag, tab 20), till Bro (Brokind) samt Idingstad i Ö. Hargs socken, Östergötlands län och Arnöberg i Bond-Arnö socken, Uppsala län. Kaptenlöjtnant vid adelstaneregementet. Död 1658-05-11 och begraven i Linköpings domkyrka. Gift 1637 (SH, Liber caus, vol. 108, p. l (OA).) med Anna Jakobsköld, död 1672-11-22 Lundby, dotter av vice presidenten Jöns Nilsson Jakobsköld, och hans 2:a fru Elisabet Copp.
Barn:
Gustaf Persson Natt och Dag (son av Per Nilsson Natt och Dag, tab 20) till Bro samt Haga i Svinngarns socken, Uppsala län. Född 1627-03-01. Student i Uppsala 1640-08-27. Kammarråd (Ök.) 1660-02-28. Avsked 1674-07-31. Död (SH, Liber caus, vol. 108, p. l (OA).) 1688 före 1688-12-04. Han lät bygga stenhuset på Haga och köpte Brokind av sin brorson Nils Nilsson. Gift 1650-11-12 I Nikolai förs, Stockholm med Christina Ulfsparre af Broxvik i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1637-10-22 på Häradssäter med rikstygmästaren och generalen Johan Lilliehöök af Fårdala född 1598, död 1642), död 1684-06-05, dotter av ståthållaren Erik Göransson Ulfsparre af Broxvik, och friherrinnan Beata Oxenstierna.
Barn:
Erik, (son av Gustaf, tab 22), till Fituna i Sorunda socken, Stockholms län. Född 1655-07-20. Student i Uppsala 1668-11-13. Kornett vid livregementet till häst 1679 (Blr.). Löjtnant vid livregementet till häst 1680-05-10. Kaptenlöjtnant 1687-03-05. Ryttmästare 1693-01-16. Död 1693-03-27, jordfäst 1694-01-28 i Riddarholmskyrkan i Stockholm och jämte sin fru begraven i Fleminggraven i Sorunda kyrka. Gift 1690-10-05 med friherrinnan Helena Margareta Fleming af Lais, född 1660-06-30 i Stockholm, död 1693, dotter av riksrådet och presidenten Erik Fleming, friherre Fleming af Lais, och hans 2:a fru Christina Cruus af Edeby.
Barn:
Erik Gustaf, (son av Erik, tab 23), född 1693-10-31 i Botkyrka socken, Stockholms län. Musketerare vid livgardet 1715-03-12. Korpral vid livgardet 1715-07-29. Furir 1715-08-30. Sergeant 1716-02-23. Fänrik 1717-07-22. Löjtnant 1718-10-13. Avsked 1721-12-22. Död 1730-06-21. Han bevistade 1718 års fälttåg i Norge och belägringen av Fredrikshall. Gift med Beata Gustava Stålhandske, född 1686-02-14, död 1730-03-18 efter barnsäng, dotter av bankokommissarien Hans Stålhandske, och friherrinnan Beata Meijendorff von Yxkull.
Barn:
Carl, (son av Per Nilsson Natt och Dag, tab 20), till (Bjärka-) Säby och Snösbäck i Falköpings socken Skaraborgs län samt fem andra sätesgårdar (Berg, Kuseboholm, Ingerud, som utbyttes mot Nordkärr, vilket såldes 1683, Djursberg och Björna). Född 1628 (troligen 1628 07-16) i Linköping. Student i Uppsala 1640-08-27. Fänrik vid Herman Capells regemente i Stralsund 1646-11-12. Kornett vid Östgöta ryttare 1647 . Kammarherre hos pfalzgreven Carl Gustaf 1648. Kaptenlöjtnant vid drottningens livkompani till häst 1648-06-00. Avsked 1650-01-00. Arrenderade Toftaholm på två års tid enligt kontrakt 1653-04-19. Ryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente 1655-12-06 och vid adelstaneregementet 1656-07-00. Avsked 1657. Kommissarie vid utskrivningen i Västergötland 1658. Överstelöjtnant över en skvadron värvade ryttare 1660-01-20. Avsked 1661. Bar Rügens fana vid Carl X Gustafs begravning. Död 1694 Eller 1695. Gift 1:o 1652-08-03 Säby med Benedikta Posse, död på Säby 1678-05-03 (1678-05-01) och begraven 1680-09-16, dotter av kaptenen Nils Posse, och Anna Stake. Gift 2:o 1681-09-14 i Stockholm med grevinnan Catharina Oxenstierna af Croneborg, till Sturefors, död 1683-09-23 i barnsäng på Bjärka-Säby och begraven 1684-09-30 i Linköpings domkyrka, dotter av landshövdingen, friherre Ture Oxenstierna, greve Oxenstierna af Croneborg, och hans 2:a fru, friherrinnan Beata Leijonhufvud. Gift 3:o 1686-08-24 på Ulvåsa med friherrinnan Beata Juliana Sparre, döpt 1664-11-28 i Stockholm, död 1708, dotter av generalen Carl Larsson Sparre, friherre Sparre, och hans 2:a fru Catharina Lucia von Meningerode.
Barn:
Gustaf, (son av Carl, tab 25), till Berg i Holms socken, Älvsborgs län. Född 1664. Löjtnant vid G. M. Lewenhaupts svenska infanteriregemente i Holland 1688-10-02. Kapten vid G. M. Lewenhaupts svenska infanteriregemente i Holland. Kapten vid Upplands tremänningsinfanteriregemente 1700-09-30. Major vid Upplands tremänningsinfanteriregemente 1703-06-27. Död 1704-03-04 i Mitau i Kurland. Gift 1698-03-05 Sörby med Beata Margareta Patkull, död 1742, dotter (enligt annan uppgift syster till) av generalmajoren, friherre Georg Reinhold Patkull.
Barn:
Johan Carl Gustafsson Natt och Dag född 1698-12-18, † 1749. Musketerare vid livgardet 1716-10-12. Förare vid livgardet 1717-04-28. Sergeant 1717-08-28. Fänrik vid Västmanlands regemente 1717-10-25. Löjtnant vid Västmanlands regemente 1718-10-11. Fänrik vid livgardet 1718-10-13. Kapten vid Åbo läns infanteriregemente 1722-06-13. Exspektant vid livgardet 1731-07-01. Löjtnant vid Västmanlands regemente 1741-06-26. Kapten vid Savolaks regemente 1742-02-06. Majors avsked 1747-04-02. Gick i rysk tjänst och blev ståthållare över Kymmenegårds provins i ryska Finland 1747. Gift 1722-12-26 med sin faders syssling, grevinnan Christina Creutz född 1701-04-23, död 1777-08-15 på Fågelsta, Södermanlands län, dotter av riksrådet, presidenten och greven Johan Creutz Creutz och hans 1:a fru, friherrinnan Anna Johanna Sparre.
Barn:
Axel Carlsson Natt och Dag född 1666, † 1736. Axel Natt och Dag till Snösbäck i Falköpings sn/R, Borgnäs i Amnehärads sn/R, Velanda i Gärdhems sn/P och Högärdet i Fors sn/P. Korpral vid svenska adelsfanan. Kvartermästare vid svenska adelsfaneregementet 1696-05-13. Löjtnant vid Västgöta tremänningskavalleriregementet 1700-09-06. Kaptenlöjtnant vid Västgöta tremänningskavalleriregementet 1703-08-31. Avsked 1704-12-20. Gift 1:o 1690-10-07 i Häggestads kyrka/R med Maria Rutensköld född 1663, dotter till överstelöjtnanten Göran Rutensköld och Margareta Silfverswärd. Gift 2:o 1696-12-20 i Karlshult med Anna Christina Kugelhielm en dotter till överste Claes Bengtsson Kugelhielm och hans 2:a fru Catharina Grijs. Gift 3:o med Susanna Catharina Kafle, dotter till löjtnant Erik Kafle och Eleonora Oxehufvud.
Barn i 2:a giftet:
Barn utanför äktenskapet:
Johan Gustaf, (son av Axel, tab 28), till Tunarp i Sandhems socken, Skaraborgs län. Född 1703-05-13. Volontär vid fortifikationen 1717 och vid Västgötadals regemente 1718. Sergeant vid Västgötadals regemente 1721. Förare vid livgardet 1721. Fänriks avsked 1722-06-02. Livdrabant 1722. Vice korpral vid livdrabanterna 1739-08-09. Korpral vid livdrabanterna 1747-04-25. RSO 1750-04-17. Avsked. Död 1760-05-15 på Tunarp och begraven i Sandhems kyrka. Han bevistade 1718 års fälttåg i Norge. Gift 1:o 1730 med Brita Magdalena Uggla, född 1704, död 1749-03-22 på Tunarp och begraven 1749-04-04 dotter av kaptenlöjtnanten Jakob Uggla, och Märta Lilliehöök af Gälared och Kolbäck. Gift 2:o 1750-02-21 Hjärtared med friherrinnan Metta Magdalena Lillie, född 1709-09-02 Bjärka, död 1788-05-07 på Tunarp, dotter av översten Johan Abraham Lillie af Aspenäs, friherre Lillie, och Ulrika Eleonora Hierta.
Barn:
Axel, (son av Johan Gustaf, tab 29), född 1731-07-28. Page vid hovet 1744. Livdrabant 1750-11-28. Löjtnant vid norra skånska kavalleriregementet 1758-04-25. Ryttmästare vid norra skånska kavalleriregementet. Avsked. Död 1779-12-23 på Dannemarka i Korsberga socken, Skaraborgs län. Gift på Dannemarka 1763-09-08 med sin syssling Brita Maria Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, döpt 1744-10-13 på Dannemarka, död 1777-10-26 på Dannemarka, dotter av överstelöjtnanten Bengt Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, och Margareta Charlotta Gyllenadler.
Barn:
Jakob Johan, (son av Johan Gustaf, tab 29), född 1733-08-30 på Snösbäck. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1747-09-09. Korpral vid Västgöta kavalleriregemente 1749-05-29. Kornett 1750-08-21. Löjtnant 1758-07-08. Ryttmästare 1763-08-30. RSO 1778-04-28. Major i armén 1777-06-06. Avsked 1777-11-26. Död 1788-10-29 Halltorp. Bevistade pommerska kriget. Gift 1:o med (ej känt). Gift 2:o 1770-01-06 Trästena med Beata Catharina Gyllenhaal, född 1751-06-05. Död 1819-02-10, dotter av kammarherren Lorentz Herman Gyllenhaal, och hans 1:a fru Fredrika Eleonora Frölich.
Barn:
Johan Axel, (son av Jakob Johan, tab 31), född 1775-06-28. På Mängsholm i Siene socken, Älvsborgs län. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1777-01-00. Korpral vid Västgöta kavalleriregemente 1792-04-19. Kornett 1792-12-18. Löjtnant i armén 1802-02-01 och vid Västgöta dragonregemente 1805-02-09. Stabsryttmästare vid Västgöta dragonregemente 1808-02-15. Regementskvartermästare 1808-02-16. Majors avsked 1812-02-04. Död 1853-12-29 på sin egendom Kettilstorp i Yllestads socken Skaraborgs län. Gift 1797-07-09 Wrangelsholm med sin kusin Magdalena Charlotta Natt och Dag, född 1775-06-14. Död 1855-03-05 på Kettilstorp, dotter av ryttmästaren Christoffer Natt och Dag och Metta Gripenmarck.
Barn:
Carl Johan Emil Åke, (son av Johan Axel, tab 32), född 1816-06-24. Hovrättskommissarie i Jönköping. Död i Jönköping 1865-12-21. Gift 1838 med Gustava Lovisa Ridderbjelke, född 1817-03-30, död 1861-12-24 i Jönköping, dotter av fanjunkaren Abraham Daniel Ridderbjelke, och hans 1:a fru Maria Johanna Göbel.
Barn:
Axel Abraham Mauritz, (son av Carl Johan Emil Åke, tab 33), född 1840-08-18. Kanoniär vid flottan. Överflyttade till Nordamerika. Kapten i amerikansk, fransk och mexikansk tjänst. Avsked. Sekreterare vid svensk-norska konsulatet i San Fransisco. Avsked. RFrHL. RMexGuadO. Han och hans syskon kallade sig, liksom deras efterkommande, de Remée. Gift 1871-10-19 med Göta Augusta Natalia N. N., född 1843-09-05.
Barn:
Viktor Alexis (kallar sig De Remee), (son av Lars Herman tab 35), född 1881-02-19. Fotograf. Mekaniker, bonde, smed. Död 1942-04-22 i Jamestown, ND, USA (begravd i Bay City WI). Gift 1928-02-08 i Steele, ND, USA med Birdie Jane Wilson, född 1907-05-10 i Hazelton, ND, USA, dotter av farmaren, brunnsborraren och målaren Joseph Harvey Wilson och Mary Hoskin.
Barn:
Adolf Fredrik, (son av Lars Herman, tab 35), född 1867-12-10. Arkitekt. Gift 1899-12-28 med Mathilda Louissa (Tilda) Magnusson, född 1870-08-07.
Barn:
Artur Eugen (kallar sig De Remee), (son av Adolph Fredrik, tab 36), född 1903-02-13. Gift 1932-04-25 i Red Wing, MN, USA med Anna Helen Elvira Vinquist, född 1912-05-31 i Red Wing, MN, USA. Dotter av farmaren Gunnard Oscar Vinquist och Anna Petronella Johnson.
Barn:
Åke Christoffer Fredrik, (son av Carl Johan Emil Åke, tab 33), född 1849-03-21, död 1894. Gift 1:o med Sara Ester Easlund, död. Gift 2:o 1890 med Mary Olson i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1896 med fabrikanten Alfred Hall).
Barn:
Gustaf Fredrik, (son av Jakob Johan, tab 31), född 1779-03-30 i Gerums socken, Skaraborgs län. Fänrik i Bohusläns regemente 1797-12-11. Fänrik vid regementet 1802-12-16. Löjtnant vid regementet 1804-05-02 och vid Skaraborgs regemente 1808-02-01. Kapten vid regementet 1812-04-22. GMtf 1813-09-29. RSO 1819-06-24. Major i armén 1822-08-14. Avsked 1829-02-28. Överstelöjtnant 1830. Död 1855-02-02 Floda. Han bevistade fälttåget i Pommern 1807 och blev då fången hos fransmännen vid Ückermünde 1807-04-00, likaledes fälttåget i Tyskland 1813, då han vid Rosslau 1813-09-29 blev illa blesserad. Gift 1822-08-11 med stiftsjungfrun Sofia Juliana Mannerfelt, född 1789-03-16, död 1843-10-15, dotter av löjtnanten Erik Magnus Mannerfelt, och Ulrika Eleonora Björnberg.
Barn:
Axel Vilhelm Magnus, (son av Gustaf Fredrik, tab 38), född 1826-06-25 Hög. Volontär vid Älvsborgs regemente 1842-08-27. Furir vid Älvsborgs regemente 1843-07-11. Officersexamen 1845-04-30. Underlöjtnant vid Älvsborgs regemente 1846-11-14. Kommenderad med regementet till Danmark 1848. Löjtnant 1849. Kapten 1864-07-19. RSO 1871-05-27. Avsked 1879-05-16. Vice ordförande i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap 1892–1897. Ledamot av riksdagens andra kammare 1895–1896. Ägde Brännared i Öxnevalla socken, Älvsborgs län 1859–1896, död 1900-02-27 i Skövde. Gift 1859-09-19 Fröllinge med stiftsjungfrun Maria Amalia Ulrika Brummer, född 1833-05-26 på Fröllinge, död 1899-03-02 i Varberg, dotter av kaptenen Fredrik Brummer, och hans 1:a fru Ulrika Beata Maria Ehrenborg.
Barn:
Åke Axelsson, (son av Axel Vilhelm Magnus, tab 39), född 1863-04-18 på Brännared, Öxnevalla socken. Volontär vid Västgötadals regemente 1881-02-12. Mogenhetsexamen 1882-05-30. Avsked 1883-06-04. Sergeant vid Västgöta regemente 1883-06-08. Elev vid krigsskolan 1883-07-16. Utexaminerad 1884-11-01. Underlöjtnant vid Västgöta regemente 1884-11-28. Löjtnant 1891-08-06. Kapten 1899-02-17. RSO 1904-12-01. Major i Västgöta regemente 1910-05-21. Överstelöjtnant i armén 1914-08-22 och vid regementet 1915-08-19. Ledamot av styrelsen för Enskilda banken i Vänersborg 1915. Överste på reservstat vid 3. arméfördelningen 1916-12-01. KSO 2kl 1922-11-25. Avsked 1923-04-18. Ägde Uddeholm i Surteby socken, Älvsborgs län 1893–1897, död 1942-05-04 i Ängelholm (db nr 18). Gift 1892-02-10 i Hälsingborgs kyrka med Gundborg Freidenfelt, född 1870-12-29 Hässleholm s län, dotter av handelsagenten Ernst Fredrik Freidenfelt, och hans 1:a fru Hedvig Elisabet Beata Ehrenborg.
Barn:
Christoffer, (son av Jakob Johan, tab 31), född 1787-04-01 Kålltorp. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1793-04-12. Sergeant vid Bohusläns regemente 1804-02-07. Fänrik vid Bohusläns regemente 1805-04-16. Löjtnant 1810-04-10. Kapten 1812-09-01. Avsked med majors n. h. o. v. 1816-08-27. Död 1862-09-20. Gift 1811-09-29 med Charlotta Fredrika Steuch, född 1787-07-16 Måryd, död 1835-01-22, dotter av majoren Johan Henrik Steuch, och hans 3:e fru Carolina Johanna Geete.
Barn:
Sten Erik, (son av Christoffer, tab 41), född 1815-06-25 Maryd. Konstapelkadett vid Göta artilleriregemente 1833-08-10. Sergeant vid Göta artilleriregemente 1834-08-29. Avsked 1835-12-10. Åter sergeant 1834-08-29. Avsked 1835-12-10. Sergeant vid livgardet till häst 1836-01-19 avsked 1838-09-09. Lantbrukare. Död 1884-09-23 i Vänersborg. Ägde Säter i Örs socken Älvsborgs län 1854–1856 samt vid sin död hus i Vänersborg. Gift 1856-09-04 på Samneröd vid Uddevalla med Vilhelmina (Mimmi) Reedwood, född 1837-09-04 i Stockholm, död 1908-03-25 Sundholmen ]], dotter av grosshandlaren John Reedwood och Vilhelmina Reedwood.
Barn:
Gustaf Miles, (son av Christoffer, tab 41), född 1817-04-12 Måryd. Underofficer i pionjärkåren 1834-07-31. Avsked 1837-02-20. Furir vid Västgötadals regemente 1837-02-28. Officersexamen 1839-05-07. Underlöjtnant vid vid Västgötadals regemente 1839-10-25. Löjtnant vid Västgötadals regemente 1846-08-11. Kapten 1856-10-28. Avsked 1860-07-04. Kapten i armén 1863-07-10. Död 1869-02-16 i Vänersborg. Gift 1857-10-07 i Stockholm med Catharina Gabriella Rosaura Hård af Segerstad, född 1827-02-09 Kleverud. Död 1912-03-04 Strömsberg ]], dotter av löjtnanten Gabriel Hård af Segerstad, och Catharina Magdalena Elisabet Lillie af Aspenäs.
Barn:
Åke Gustaf, (son av Gustaf Miles, tab 43), född 1860-08-06 på Korsbyn vid Vänersborg. Styrmansexamen 1879 . Kaptens- och ångfartygsbefälhavarexamen 1884. Seglade såsom styrman å kofferdifartyg till 1894-10-00, då han antogs till »capitaine de marine» i Kongostatens tjänst. Var en tid bosatt i Leopoldville i övre Kongo. Återvände till Sverige. Reseinspektör för allmänna barnhuset i Stockholm. Död 1927-09-07 (S:t Erik sjukhus db), i Gustav Vasa förs, Stockholms län. Gift 1900-09-15 i S:t Petri förs i Malmö med Gurli Cecilia Petersson, född 1879-07-12 i S:t Petri förs, i Malmö.
Barn:
Åke Vilhelm, (son av Christoffer, tab 41), född 1822-05-13 i Göteborg. Bokhållare vid Latorps alunbruk i Tysslinge socken i Närke. Förste bokhållare vid Höganäs stenkolsverk i Skåne. Kamrer. Död 1870-10-04 vid Höganäs. Gift 1853-05-24 i Hälsingborg med Jakobina (Julia) Angelika Balabrega, född 1832-01-06 i Hälsingborg, död 1921-11-29 i Hälsingborg ]], dotter av ägaren av hälsobrunnen Hälsan Jakob Balabrega och Hedvig Galler.
Barn:
Christoffer, (son av Johan Gustaf, tab 29), född 1739-07-28 Tunarp. Antagen i krigstjänst 1752. Sekundkorpral vid Västgöta kavalleriregemente 1753. Livdrabant 1762-03-09. Vice korprals (ryttmästares) avsked 1766-08-06. Död 1800-01-13 på Wrangelsholm i Valtorps socken, Skaraborgs län. Gift 1763-04-29 på Häggetorp i Dala socken, Skaraborgs län med Metta Gripenmarck, född 1740-04-29, döpt 1740-07-00 på Häggetorp, död 1820-03-28 på Wrangelsholm, dotter av kaptenen Gustaf Gripenmarck, och Metta Kafle.
Barn:
Nils Georg, (son av Axel, Tab, 28), till Velanda i Gärdhems socken, Älvsborgs län. Döpt 1705-07-05 Borgnäs. Sergeant vid garnisonsregementet i Göteborg 1724-04-04. Avsked 1725-08-23. Furir vid Bohusläns dragonreg 1725-09-00. Livdrabant (löjtnant) 1737-02-03. Konfirmationsfullmakt 1741-08-15. Avsked. Död 1771-04-04. Gift 1726-06-21 med Catharina Lunetta Weinholtz, född 1708-01-12, död 1752-02-18 på Högärdet (Blaxtorp) i Fors socken, Älvsborgs län och begraven 1752-03-19, dotter av översten Ingel Casper Weinholtz, och hans 1:a fru friherrinnan Brita Catharina Kruuse af Verchou.
Barn:
Hans Gabriel, (son av Axel, tab 28), till Hinderstorp i Häggesleds socken, Skaraborgs län. Döpt 1715-02-03 Borgnäs. Student i Lund 1729 (Svgn.). Livdrabant (löjtnant) 1737-01-22. Konfirmationsfullmakt 1741-08-15. Avsked. Död 1767-08-30. Gift 1738-12-27 Säter med Charlotta Ebba Louisa Rutensköld, född 1718-11-17, död 1768-09-25, dotter av översten Axel Rutensköld, och friherrinnan Adolfina Johanna Fleetwood.
Barn:
Axel Adam, (son av Hans Gabriel, tab 48), född 1739-09-29 Hinderstorp. Auskultant i Göta hovrätt. Lantbrukare. Död 1802-11-04. Gift 1770-08-26 med Elisabet Ahlefelt, född 1751-12-19 Bryne, död 1829-02-28 Bodilsröd s socken, Göteborgs och Bohus län, dotter av Carl Magnus Ahlefelt, och Hedvig Margareta Cederholm von Schmalensée.
Barn:
Hans Carl, (son av Axel Adam, tab 49), född 1772-02-10 Sandviken. Extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen 1794-12-16. Kopist i justitiekanslersexpeditionen 1796-04-26. Landssekreterare i Skaraborgs län 1802-02-16. Avsked 1810. Död 1817-09-02 i Uddevalla. Han köpte sig, efter avskedstagandet, en gästgivargård i Halland, där han bosatte sig. Gift med sin kusin Catharina Greiffe i hennes 1:a gifte [gift 2:o 1819 i Foss socken, Göteborgs och Bohus län med landsfiskalen i Bohuslän, vice häradshövdingen Johan Plate i hans 2:a gifte (gift 1:o 1802 med Agneta Catharina Hallongren, född 1776, död 1811)], dotter av fältkommissarien Carl Fredrik Greifte och Charlotta Lovisa Natt och Dag.
Barn:
Hans Carl, (son av Hans Carl, tab 50), född 1809-01-23 i Mariestad. Student i Lund 1826 (Sgn.). Reste 1852 till Amerika. Gift 1835-06-12 med Christina Elisabet Petersson (von Keij), född 1810-10-13, död 1879-12-10 på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.
Barn:
Bo, (son av Axel Adam, tab 49), född 1780-05-06. Först handelsbokhållare, sedan handlande i Uddevalla. Död i Uddevalla 1840-07-16. Gift 1:o med Magdalena Wesslau, född 1789, död 1824-08-12 på Emaus vid Uddevalla, dotter av handlanden Christian Wesslau och Sara Maria Bodell. Gift 2:o 1825-05-29 i Vänersborg med den första fruns syster Sara Maria Wesslau, född 1801-01-11, död 1888-03-13 i Uddevalla.
Barn:
Knut Lechard, (son av Bo, tab 52), född 1813-03-18 i Uddevalla. Gjorde en sjöresa till England med briggen Merkurius från Uddevalla 1827 och en sjöresa med slupen Enigheten 1828. Jungman vid kungliga m:ts flottas Göteborgsstation 1830-05-01. Jungman å briggen Merkurius 1830–1831. Matros vid kungliga m:ts flottas Göteborgsstation 1831-10-01. Underskeppare i 2. klassen 1832-02-29. Artilleriunderofficersexamen vid kungliga m:ts flottas Göteborgsstation 1832-03-15. Lättmatros å briggen Merkurius 1832– 1833. Styrmansexamen vid kungliga m:ts flottas Göteborgsstation 1833-03-28. Understyrman av 1. klassen 1833-12-16. Skepparexamen 1834-04-11 och sjöofficersexamen 1834-05-10. Sekundlöjtnant i kungliga m:ts flotta 1834-10-18. 2. Styrman å skeppet John Ren från Göteborg 1835-05-31–1835-10-05 matros å briggen Franklin 1836-05-14–1836-07-14. Matros å skeppet Breighton 1836-08-01–1837-08-05. Matros å skeppet Clio 1837-09-11–1837-10-12. 1. Styrman å skeppet John Ren 1837-11-04–1838-09-12. Befälhavare å skeppet Göteborg från staden med samma namn 1839-06-26– 1842-12-13. Premiärlöjtnant 1840-08-20. Underekipagemästare vid flottans station i Göteborg 1843-01-01. Befälhavare på skeppet David Carnegie 1846-08-25–1848-09-20. Adjutant hos stationsbefälhavaren vid sista, station 1848-10-01–1850. Befälhavare på handelsbriggen Mimer 1850-03-15–1851-10-30. Befälhavare å ångfartyget Skandia 1852. Kaptenlöjtnant 1853-04-19. Kapten 1857-10-23. RSO 1860-05-05. Kommendörkapten 1862-03-11. RDDO 1863-07-29. Överflyttad till flottans nya reservstat 1866-10-01. Ekipagemästare vid Karlskrona station 1864–1871. Ledamot av kommittén för utarbetande av förslag till ny förordning angående lots- och fyrinrättningarna i riket 1869. Ledamot av kommittén för utarbetande av ny instruktion för båtsmanskompanicheferna 1872. Död 1873-11-07 i Amiralitetsförs, Karlskrona. Gift 1847-06-20 på Nya Varvet vid Göteborg med Josefina Christina Antonia Wallgren, född 1824-02-20 på Nya Varvet, död 1897-12-27 i Karlskrona, dotter av överkommissarien vid flottan Nils Anton Wallgren och Carolina Maria Liljegren.
Barn:
Svante Adam Knutsson, (son av Knut Lechard, tab 53), född 1861-12-31 i Karlskrona. Extra kadett 1874. Elev vid sjökrigsskolan 1875-10-01. Utexaminerad 1881-10-18. Underlöjtnant vid flottan 1881-10-24. Deltog i fregatten Vanadis världsomsegling 1883–1885. Lärare i sjökrigshistoria vid sjökrigshögskolan 1898 och i sjökrigskonst vid sjökrigsskolan 1901. LSkS 1901. Löjtnant 1886-10-13. Tjänstgöring i engelska örlogsflottan 1888-10-01–1890-05-24. Kapten 1892-04-01. LÖS 1894. Ledamot av kommissionen för avgivande av förslag till utbildningsreglemente för flottan 1895. Tjänstgöring i flottans stab 1897–1898. Adjutant hos chefen för sjökrigsskolan 1898–1902. Lärare vid sjökrigshögskolan från 1898 och vid sjökrigsskolan från 1901. RSO 1901-11-30. LSkS 1901. Kommendörkapten av 2. graden 1903-09-30. Ledamot av riksdagens andra kammare 1903. Död 1906-10-09 i Stockholm. Gift 1891-10-07 i Mariestad med Helena Marika Bolinder, född 1867-12-20 i Mariestad, dotter av landssekreteraren Axel Magnus Bolinder och Elisabet Augusta Hallberg.
Barn:
Knut Axel Svantesson (översiktstab 27, on av Svante Adam Knutsson, tab 54), född 1892-07-19 i Amiralitetsförs, Karlskrona. Elev vid Sjökrigsskolan 1906-10-01. Underlöjtnant vid flottan 1913-11-14. Avsked med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottans stam 1918-06-06. Tillstånd att inträda i flottans reserv 1920-06-04. Sjökapten i samma reserv 1933-11-10. Försäljningschef för Philips radiobolag, Malmö, försäljningschef i Svenska aktiebolaget Philips, kinoavdelning. RTyskÖO. RSM. Gift 1925-06-10 på Bökshill vid Svalöv förs, Malmö ]] med Elly Ingegerd Åkeson, född 1902-08-19 i Svalövs förs, Malmö, dotter av lantbrukaren August Åkeson och Teodora Maria Nilsson.
Barn:
Hans Adolf, (son av Bo, tab 52), född 1816-04-21 i Uddevalla. Flaggkonstapel vid flottan 1839. Lotsfördelningschef i Strömstads fördelning 1843-12-07, transporterad till enahanda beställning i Onsala fördelning i Hallands län 1844-04-17. RVO 1875-12-01. Avsked 1881-03-31. Död 1894-05-08 i Onsala. Gift i Onsala 1854-12-15 med Anna Maria Hellman, född 1827-09-20 i Onsala förs, Hallands län, död i Onsala 1907-10-13, dotter av sjökaptenen Arvid Hellman och Sara Maria Ullman.
Barn:
Knut Adolf, (son av Hans Adolf, tab 56), född 1868-04-30 i Onsala. Elev vid Göteborgs handelsinstitut 1884-03-27. Utexaminerad 1887-06-10. Bokförare 1890-01-01 samt kassör hos handelsfirman Vilhelm Röhss & Komp. i Göteborg 1895-04-19–1900, hos Aug. Röhss 1900–1904. Verkställande direktör för aktiebolaget Protector, styrelseledamot och verkställande direktör för Oskarsströms sulfitaktiebolag 1904–1912. Direktör för August Leffler & Sons nya aktiebolag och aktiebolag Hindås villastad. Ägare av Knapegården och Stora Siken i Onsala socken Hallands län, död 1942-09-07 i Göteborg (jordfäst och begraven i Onsala förs, Hallands län. Gift 1894-10-19 i Göteborg med sin kusin Hilma Elisabet Natt och Dag, född 1870-03-17 i Göteborg, dotter av handlanden Nils Botolf Natt och Dag och Augusta Lovisa Wennerberg.
Barn:
Axel Vilhelm, (son av Bo, tab 52), född 1819-11-14 i Uddevalla. Ägde Holmen i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. Död 1884-03-09 i Haga förs, Göteborg. Gift 1860-03-07 i Strömstad med Hulda Gustava Josefina Smith, född 1837-01-28 i Strömstad, död 1922-02-23 i Göteborg, dotter av grosshandlaren och konsuln etc. Rutger Vilhelm Smith och Sara Margareta Stiegler. Änkefru Natt och Dag, född Smith, ägde tillsammans med barnen Holmen samt Önneröd och Helgeröd, de båda senare i Hjärtums socken Göteborgs och Bohus län.
Barn:
Bo Vilhelm, (son av Axel Vilhelm, tab 58), född 1861-05-01 Älvhem. Mogenhetsexamen i Göteborg 1880. Student i Uppsala 1881. Förvaltare Holmen Direktör för mjölkförsäljningsaktiebolag Arla i Göteborg. Ägare Knipered i Lindome socken, Hallands län och hus i Göteborg, död 1939-08-10 i Hjärtums förs, Göteborg och Bohus län (db nr 26). Gift 1914-05-03 i Göteborg med Elin Ingeborg Andell, född 1887-02-13 i Göteborg.
Barn:
Svante Elof, (son av Bo, tab 52), född 1829-09-23 i Uddevalla. Bokhållare på Brattfors och Lennartsfors järnbruk 1847–1851. Extra ordinarie elev vid bergsskolan i Falun 1851–1852. Handlande i Falun 1859. Direktör vid Gustavsbergs barnhus 1873– 1885. Direktör för ångbåtsaktiebolag Bohusländska kusten 1876-09-27–1893-06-07. RVO 1884-12-01. Död 1893-06-07 i Uddevalla. Ägde bryggeriet i Uddevalla under firma Svante Natt och Dag 1859–1893. Död 1893-06-07 i Uddevalla. Ägde Näs i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län. Gift 1860-09-21 i Göteborg med Carin Maria (Mimmi) Wesslau, född 1836-01-24 i Örebro, död 1912-02-20 i Uddevalla, dotter av handlanden Hans Hemming Wesslau och Britta Carolina Nordling. Änkefru Natt och Dag, född Wesslau, ägde tillsamman med barnen Anundberg i Foss socken, Göteborgs och Bohus län till 1895 samt fastighet i Uddevalla till 1897.
Barn:
Sten Hemming, (son av Svante Elof, tab 60), född 1861-11-02 i Uddevalla. Volontär vid Bohusläns regemente 1881-08-17. Mogenhetsexamen 1881-05-21. Student i Uppsala 1881–1882. Sergeant 1881-06-01. Elev vid krigsskolan 1882-07-16. Utexaminerad 1885-04-02. Underlöjtnant vid Bohusläns regemente 1885-04-17. Extra elev vid Alnarps lantbruksinstitut 1891–1892. Löjtnant 1892-09-03. Kapten 1900-08-08. RSO 1905-12-01. Avsked 1912-04-12. Död 1919-03-15 i Uddevalla. Gift i Uddevalla 1894-03-14 med Hedvig Dorotea Lange, född 1872-12-31 i Uddevalla, död 1936-10-04 i Råsunda, Solna förs, Stockholms län (db nr 292), dotter av grosshandlaren Emil Georg Lange och Hedvig Erika Matilda Kafle.
Barn:
Bjarne Hemming, (son av Sten Hemming, tab 61), född 1898-06-24 i Göteborg. Reservofficersaspirant vid Svea trängkår 1918-09-10. Reservofficersexamen, 1919-05-02. Officersaspirant vid vid Svea trängkår 1919-09-15. Fänrik i trängens reserv 1919-12-31. Officersexamen 1920-12-20. Fänrik vid trängen 1920-12-31. Underlöjtnant vid trängen 1921-12-31. Löjtnant 1923-08-16. Kapten i trängen 1934-11-23. RSO 1940-11-15. Major vid trängen 1940-07-01. Gift 1922-04-09 i Lovö kyrka, Stockholms län med Signe Elisabet Andrea Stangebye, född 1901-11-29 i Arvika landsförs. Dotter av godsägaren Nils Ole Stangebye och Signe Jacobsson.
Barn:
Knut Elof, (son av Svante Elof, tab 60), född 1864-07-16 i Uddevalla. Disponent för Svante Natt och Dags bryggeri 1893 och för bryggeriaktiebolag Svante Natt och Dag 1897. Död 1912-01-01 i Göteborg (Uddevalla förs, db). Gift i Göteborg 1897-11-01 med Sara Maria Bergius, född 1875-01-03 i Uddevalla, död 1931-01-11 i Vasa förs, Göteborg, dotter av handlanden Svante Pontus Eugén Bergius och Johanna Maria Brand.
Barn:
Bo Svante, (son av Svante Elof, tab 60), född 1873-07-06 i Uddevalla. Ordinarie elev vid Alnarps lantbruksinstitut 1892. Utexaminerad 1894. Agronom. Gift 1901-07-25 Hallsfarm med Sigrid Hedvig Amalia Liedholm, född 1873-01-25, död 1935-07-28 å Lundsberg förs, dotter av godsägaren Gustaf Olof Liedholm och Hedvig Rosamunda Nathorst.
Barn:
Nils Botolf, (son av Bo, tab 52), född 1833-05-06 i Uddevalla. Handlande i Göteborg. Död i Göteborg 1886-09-25. Gift 1863-11-19 i Göteborg med Augusta Lovisa Wennerberg, född 1843-07-27 i Kristines förs, Göteborg ]], död 1934-05-15 i Vasa förs, Göteborg, dotter av grosshandlaren Johan Wennerberg och Hilda Cecilia Leffler.
Barn:
Johan Georg, (son av Hans Gabriel, tab 48), född 1748-05-31 Degeberg. Volontär vid Bohusläns dragonregemente 1765. Furir vid Västgötadals regemente 1772-04-09. Fältväbel vid Västgötadals regemente 1773-07-31. Fänrik i armén 1777-04-09 och vid regementets vargering 1778-02-10. Löjtnant vid regementets vargering 1789-05-01 och vid regementet 1790-11-10. Död 1796-03-27. Gift 1784-04-22 Gatersbyn med Margareta Maria Didron, född 1758-10-07 Dommö, död 1825-07-13 i Stockholm, dotter av kaptenen Johan Magnus Didron, och Maria Agneta Cederholm von Schmalensée.
Barn:
Jakob Otto, (son av Johan Georg, tab 66), född 1794-02-14. Sergeant vid Bohusläns regemente. Kadett vid Karlberg 1809-05-25. Utexaminerad 1812-03-20. Fänrik vid Svea livgarde 1812-03-24. Löjtnant vid Jämtlands regemente 1815-05-30. Avsked 1815-11-07. Död 1865-12-04 i Cincinnati i Nordamerika. Han utgav 1815 en liten skrift, Project till ny organisation av svenska armén, i vilken förekommo några uttryck, som väckte harm hos hans kamrater vid gardet. Nödgades taga avsked och begav sig till Tyskland. Anslöt sig i Baden till den avsatte konungafamiljens stämplingar mot Carl Johans svenska tronföljdsrätt och utgav 1816 sin ovan nämnda skrift i tysk översättning, försedd med ett företal, vari han utfor i grova smädelser mot Carl Johan och manade sina landsmän till resning till prins Gustafs förmån. Dömdes härför av Svea hovrätt frånvarande till döden som landsförrädare 1816-11-21, vilken dom stadfästes av kungliga m:t 1817-02-12. Vistades sedermera i Nordamerika, mest i Cincinnati, under det antagna namnet Frederic Franks [NF]. – Hans till namnet okända hustru efterlevde honom och var vid hans död 72 år gammal.
Barn:
Ivar Nilsson, (son av Nils Nilsson, tab 19), till Strömsta i Teda socken, Uppsala län, Västerbyholm i S:t Anna socken, Åbäck (Åbäcksnäs) i Gryts socken och Gottenvik i Jonsbergs socken, dessa tre i Östergötlands län, samt Hyltenäs i Öxnevalla socken, Älvsborgs län och Vänersnäs i Näs socken Skaraborgs län. Född 1590-12-05 på fädernegården Säby i Vists socken, Östergötlands län. Studerade vid tyska universitet. Hovjunkare hos konung Gustaf II Adolf 1614-02-00. Assessor i Svea hovrätt 1633-10-04. Hovmarskalk hos drottning Maria Eleonora 1639. Administratör i hennes livgeding 1640-08-03. Landshövding i Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland och Härjedalen 1641-08-09. Avsked 1651-01-10. Död 1651-05-11 i Hudiksvall och begraven 1651-10-12 i Jakobs kyrka i Stockholm. 'Han kunde med mycken färdighet skriva och tala latin och var i övrigt en lärd man samt deltog i riksdagsförhandlingarna från 1630 till 1650.' Gift 1631-10-02 på Strömsta med Christina Posse i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1626-02-21 Ängsö, med översten Fritz Petrovitj, adlad Rosladin, död 1628), född 1602-03-02 på Ängsö. Hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora 1639. Död 1666-07-30 på Strömsta och begraven 1667-08-15 i Jakobs kyrka i Stockholm, dotter av hovjunkaren Arvid Lagesson Posse och Brita Gustafsdotter (Bååt).
Barn:
Arvid Ivarsson, (son av Ivar Nilsson, tab 68), till Strömsta, Västerbyholm, Åbäck, Gottenvik och Hyltenäs samt Kjuloholm i Kjulo socken, i Åbo län. Född 1633-05-01 i Stockholm. Student i Uppsala 1643-11-05. Gjorde vidsträckta utrikes resor och besökte därunder 1655 Utrecht, London och Paris och 1656 Paris, Saumur m fl. ställen i Frankrike (At (RA).). Kammarherre hos konung Carl X Gustaf 1657-07-03. Vice president i Svea hovrätt 1663-05-28. Friherre 1678 (ej introducerad). Död 1683-01-31 i Stockholm och begraven 1684-06-10 i Jakobs kyrka. Hans huvudbaner finnes i Teda kyrka Uppsala län. 'Han åtföljde konungen på tåget till Danmark, därunder han med utmärkt tapperhet bevistade landstigningen på Laaland, varvid han erövrade tre danska fanor, för vilket han fick en ansenlig äreskänk. Erhöll till friherrevapen en fyrdelad sköld, belagd på mitten med hans gamla stamvapen samt innehållande i 1:a och 4:e blå fälten en grön redutt på en sjö och i 2:a och 3:e röda fälten en vit enhörning, ävensom till hjälmprydnader på den högra hjälmen stamvapnets och på den vänstra en beväpnad arm, hållande en pistol i handen, bredvid tvenne halvt vita och röda samt röda och vita vingar.' Gift 1659-10-09 med friherrinnan Märta Kurck, född 1636-09-04 i Tavastehus (At (RA).), död 1698-08-27 i Stockholm och begraven 1699-01-08 i Riddarholmskyrkan, dotter av riksrådet och presidenten Jöns Knutsson Kurck, friherre Kurck, och hans 2:a fru, friherrinnan Sofia De la Gardie.
Barn:
Åke Johansson, (son av Johan Månsson, tab 15), till Göksholm i Stora Mellösa socken, Örebro län. Född 1500 eller strax därefter. Levde 1534-03-00. Död troligen strax därefter. Han har ofta (även på riddarhusgenealogien) blivit förväxlad med den bekante riddaren Åke Hansson (Tott) »Danmarks gissel», som stupade vid Fantehult 1510-08-27. Gift på 1530-talet med Ingeborg Nilsdotter (Grip), var död 1553, dotter av riksrådet och lagmannen Nils Bosson (Grip), till Vinäs och Tärna, av en ointroducerad friherrlig ätt, och Anna Arvidsdotter (Trolle).
Barn:
Johan Åkesson, (son av Åke Johansson, tab 70), till Göksholm samt Almnäs i Fågelås socken och Kavlås i Hömbs socken, båda i Skaraborgs län. Förseglade 1560-06-30 bland adeln konung Gustaf I:s testamente och 1561-04-15 ständernas bevillning. Förde Ölandsfanan vid konung Gustaf I:s begravning. Död 1565-03-13 och begraven jämte sin fru i Stora Mellösa kyrka, Örebro län, där deras gravsten finnes. Gift med Margareta Axelsdotter, död 1591-04-08 på Kavlas, dotter av riksrådet och ståthållaren Axel Eriksson (Bielke), och hans 1:a fru Anna Eriksdotter (Leijonhufvud).
Barn:
Axel Johansson, (son av Johan Åkesson, tab 71), till Göksholm och Kavlas samt Traneberg i Otterstads socken, Skaraborgs län. Häradshövding i östra härad i Småland 1597-04-21. Var 1599 ledamot av rätten i Jönköping och 1600 en bland riksrådens domare. Död 1604-08-22 och ligger jämte sin fru begraven i Göksholmsgraven i Stora Mellösa kyrka, Örebro län. 'Han blev 1598 på Hova gästgivargård i Västergötland förkvävd av en matbit, som fastnade i halsen, vilket varade i åtta dagar, då han i likkistan återvaknade till liv igen.' Gift (Lignell, Beskrivning över Dal, II, s. 73, 78, 148.)1589-03-09 med Ingel Bonde, död 1604-04-29, dotter av riddaren, riksrådet och amiralen Jöns Tordsson Bonde och hans 2:a fru Clara Birgersdotter (Grip), friherrinna till Vinäs.
Barn:
Ture Axelsson, (son av Axel Johansson, tab 72), till Traneberg. Disp. i Tubingen 1614 (Ash.). Student i Leiden (At (P.).) 1616-03-07. Assessor i Svea hovrätt 1624 (ed 1624-10-01) (Ash.). Död 1626, söndagen efter S:t Pauli dag (1626 01-29?) på Traneberg och jämte sin fru begraven i Senäte nu raserade kyrka Skaraborgs län. (Vff II, h. 1, s. 79.) Gift 1620 med Ebba Posse, som levde änka 1666-09-11, dotter av hovjunkaren Axel Knutsson Posse och friherrinnan Märta Oxenstierna (nr 1).
Barn:
Axel Turesson, (son av Ture Axelsson, tab 73), till Dagöholm i Lerbo socken och Tynnelsö i Överselö socken, båda i Södermanlands län, samt Forsvik i Västergötland. Född 1621-06-21 Traneberg s socken, Skaraborgs län. Student i Uppsala 1633-03-00 (Um.). Kammarherre hos drottning Christina 1639. Utnämnd landshövding i Stockholms län 1645-05-17. Död 1647-08-23 i Stockholm, begraven 1647-11-21 i Riddarholmskyrkan och sedermera jämte sin fru och hennes 2:a man nedsatt i Tynnelsögraven i Strängnäs domkyrka. Gift 1645-11-13 på Stockholms slott med drottning Christinas kammarjungfru (fröken) Elisabet Gyllenhielm i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1660-10-00 på Drottningholm med hovmarskalken Baltasar Marschalk, friherre Marschalck, född 1623, död 1685), född 1622 posthuma. Hovmästarinna hos änkedrottning Maria Eleonora 1649 och hos drottning Hedvig Eleonora 1654-12-00–1660-10-01. Död 1682 (själaringning 1682-10-17 i Jakobs kyrka i Stockholm), dotter av hertig Carl Filip av Södermanland och Elisabet Ribbing.
Barn:
Stureätten av Natt och Dag-släkten eller de sk yngre Sturarne.
Nils Bosson Sture, (son av Bo Stensson, tab 12), till Penningby i Länna socken, Stockholms län, Ekesjö (nu Eksjö-Hovgård) i Vallsjö socken, Jönköpings län, Ekenäs i Örtomta socken Östergötlands län och Hörningsholm i Mörkö socken, Södermanlands län. Född troligen 1426. Var riddare (RHKn.) 1451-06-24. Upptog före 1452 sitt mödernenamn Sture, men behöll sitt fädernevapen. Riksråd 1465. Hövidsman på Västerås samt över Kopparberg och Dalarna 1466–1494. Reste sig mot ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1466 och återkallade kung Karl, samt tillhörde sedan Sten Stures parti. Slog Erik Karlsson (Vasa) vid »Oppboga färja» (Uppbo i Stora Skedvi socken, Kopparbergs län.) 1470. Deltog i slaget vid Brunkeberg 1471. Fick 1483 jämte sin fru och sonen Svante bekräftelse å sin förläning av Västerås mm ända till 20 år efter sin död (RHKn.). Erhöll Stegeborgs slott i förläning 1493 (Ss.). Död (Ss.)1494-08-25 och ligger jämte sin fru begraven i Västerås domkyrka. Gift 1457-01-16 i Stockholm, då konung Karl Knutsson höll bröllop i tre dagar (Rimkrönikan.), med Brita Bonde, död 1494-07-05, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Karl Tordsson Bonde och Cecilia Djure.
Barn:
Svante Nilsson Sture, (son av Nils Bosson Sture, tab 75), till Eksjö och Penningby. Född i slutet av 1450-talet. Väpnare. Riksråd 1482. Hövidsman på Örebro 1482–1497 och åter 1501. Riksmarsk och riddare 1497-11-26. Hövidsman på Älvsborg 1497 och på Stäkeborg 1499. Svea rikes föreståndare 1504, därtill vald den 1504-01-24 på herredagen i Stockholm. Kallas därjämte 1506 häradshövding i Bankekinds härad i Östergötland samt 1508 och 1509 hövidsman på Stockholm. Död 1512-01-02 i Västerås och blev i Västerås domkyrkan begraven Han kallade sig aldrig själv Sture. Gift 1:o omkring 1490 med Iliana Gädda, död 1495 om hösten, dotter av riddaren och riksrådet Erengisle Karlsson Gädda, till Gäddeholm (nu Tureholm) i Södermanland, och hans 2:a fru Bengta Simonsdotter Kjörning, som i vapnet förde tre blå spärrar på en röd bande i guldfält. Gift 2:o 1504 på sommaren med Metta Ivarsdotter i hennes 3:e gifte (gift 1:o med norska riksrådet, riddaren Anders von Bergen till Kolberg, död 1491. Gift 2:o med norska riksrådet, riddaren Knut Alfsson (Tre rosor, av Göstaf Johanssons till Enköping grevliga, men ej introducerad ätt), i hans 2:a gifte, dödad 1502-08-18). Hon levde ännu 1526 i Danmark, dotter av Ivar Jensen Dyre (två horn), till Tirsbaek i Danmark, och Kristina Pedersdotter Oxe. – 'År 1515 lovade Sten Sture d. y. i riksens råds närvaro att hålla den dagtingan och överenskommelse, som han gjort med sin faders efterleverska, varigenom han mottog Hörningsholm mot löfte om vederlag i penningar. År 1541 slöts en förlikning mellan Svante Sture d. y. och hans faders styvmoders, fru Mettas släkt. Herr Svante Sture d. ä. hade nämligen tvungit sin son herr Sten att besegla det morgongåvobrev, som han gav fru Metta, och vari Hörningsholm var inbegripet, men det han icke kunnat gilla. Hennes arvingar återlämnade nu morgongåvobrevet till Svante Sture d. y.. Därmed nedlades ock allt tal, att fru Metta skulle i Danmark något tillhulpit att praktisera på Sveriges argesta mm.'
Barn:
Sten Sture den yngre, (son av Svante Sture, tab 76), till Ekesjö och Penningby. Född 1492 i slutet av året eller början av år 1493. Redan i barnaåren slagen till riddare av k. Hans (NF.). Inkallad i riksrådet redan 1510 och deltog 1510 i en viktig beskickning till Lübeck med åtföljande härfärd till de danska öarna (NF.). Hövitsman på Örebro slott 1510. Riksföreståndare 1512-07-23 i Stockholm. 'Sårades 1520-01-19 i slaget mot danskarna vid Bogesund (nu Ulricehamn) i Västergötland i ena benet av en kanonkula, samt lät föra sig på släde till Örebro och så vidare över Strängnäs till Stockholm, men dog den 3 därpå följande februari under färden över isen på Mälaren samt begraven i svartbrödraklostret i Stockholm. Hans lik blev dock sedan 09-00 på Kristian Tyranns befallning upptaget, släpat till Södermalm, där det tillika med de i blodbadet halshuggnes uppbrändes på platsen, varest Katarina kyrka sedermera byggdes.' Gift 1511-11-16 i Stockholm (SK.) med Kristina Nilsdotter Gyllenstierna i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1527-09-03 Lindholmen, med riddaren och riksrådet samt hövitsmannen på Nyköping Johan Turesson, Tre rosor, till Lindholmen och Tullgarn, död 1556 och i detta gifte moder till riksrådet och riddaren Göstaf Johansson, greve till Enköping 1561, sedan till Bogesund, men vars ätt icke blev introducerad), född 1494, död 1559-01-05 eller Tre konungars dag Hörningsholm. Kristina Gyllenstierna försvarade efter sin gemåls död tappert Stockholms slott mot Kristian Tyrann, men måste slutligen ge sig och blev med sina tre barn jämte flera förnäma fruntimmer i aug. 1521 förd till Danmark och insatt i hårt fängelse, först i Blå tornet i Köpenhamn, sedan på Kallundborgs slott, varifrån hon efter flera underhandlingar frigavs i januari 1524 och fördes då landvägen över Skåne till Sverige. (SK.) Hennes söner Svante Sture och Göstaf Johansson höllo 1560 jordaskifte efter henne. I brevet förekommer mer än 500 gårdars namn. (SK.)
Barn:
Svante Sture, greve Sture, (son av Sten Sture den yngre, tab 77), greve till Stegeholm och Västervik, friherre till Hörningsholm, herre till Eksjö, Gäddeholm, Tullgarn och Penningby. Född 1517-05-01 på Stockholms slott. Uppfostrades i Danmark och Tyskland. I lybsk fångenskap 1534–1536. Höll 1538 vapensyn i Östergötland. Hövidsman på Stegeborgs slott 1537 och över Söderköpings stad 1538. Hövidsman över Läckö slott och län 1543-01-00. Riksråd 1544-07-25. Riddare på 1550-talet (1552?). Överbefälhavare över trupperna i Finland 1556-02-00 (K. Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn.). Var 1559 kung Gustafs sekrete råd. Lagman i Småland 1559-04-24. Riksmarsk 1560 eller (före 01-10) 1561. Greve 1561-06-29 och förlänades 1561-06-30 med Västerviks grevskap och alla därunder lydande ägor och gods, varjämte konungen till vederlag för Huvudnäs åt honom upplät Stegeholms slott med därunder lydande ägor. Fick till greveståndets uppehåll Nya Västervik och Stegeholms slott med ladugårdar och därtill lydande ägor, tillsammans 40 kyrkogods, 14 skattegods och 39 utjordar 1562-06-11. I intetdera av dessa brev talas om ärftlighet. Generalguvernör över Livland och Reval 1562-08-28. Avsked därifrån 1564. Deltog i kriget mot danskarna 1566. Mördad 1567-05-24 i Uppsala på kung Eriks befallning och begraven 1567-07-04 i Uppsala domkyrka, där en präktig grav tillreddes för honom och hans familj. 'Han blev vid fyra års ålder med modern förd i hennes fängelse i Danmark. Uppfostrades efter återkomsten därifrån 1523 först i konung Gustaf I:s hov och sedan hos konungens svärfader, hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg. Blev därifrån av en listig borgare från Lübeck bortlockad 1533 och fördes fängslig till Lübeck, där han med förakt avslog alla de honom av den mäktiga Lübeckska hauptmannen Markus Meijer gjorda anbud till sammangaddning mot konung Gustaf I. Frigavs därifrån efter många svårigheter och kom först åter till Lauenburg samt äntligen 1536 till Sverige, där han troget tjänte sin konung och avslog den upproriske Nils Dackes tillbud av kronan. Tjänade lika troget konung Erik XIV, men blev det oaktat på Göran Perssons inrådan fängslad och förklarad för förrädare samt slutligen på den sinnessjuke konungens befallning grymt mördad. Svante Sture blev den första greven av de tre herrar, som till denna värdighet vid Erik X IV:s kröning upphöjdes och erhöll till vapen en fyrdelad sköld med ättens urgamla stamvapen på mitten samt i 1:a och 4:e blå fältet tvänne korslagda gyllene svärd och i det 2:a och 3:e, vilkas färg var röd, en uppstående enhörning av silver, ävensom på skölden trenne hjälmar, varav den mellersta bar ättens hjälmprydnad eller sex påfågelsfjädrar mellan två blå och gula standar samt den högra tvänne i kors ställda gyllene svärd och den vänstra en uppstigande enhörning av silver, varande lövverket blått, guld, rött och silver. Han förlovade sig 1536 med Margareta Leijonhufvud, som sedermera blev konung Gustaf I:s andra gemål. Överraskades en gång av konungen, stående på knä för henne, då hon föregav, att han begärde hennes syster Märta till äkta, vilket också sedan måste gå i fullbordan.' Han ägde omkring år 1562 i Uppland 78 gårdar och torp, i Södermanland 217, i Västmanland 29, i Närke 11, i Värmland och Dal 7, i Östergötland 128, i Småland 124, i Västergötland 66 samt hus och tomter i de flesta städer i riket. Gift 1538-03-03 på Nyköpings slott med Maria Eriksdotter, som kallades kung Märta, född 1520-12-24 posthuma Ekeberg, död 1584-01-15 på Stegeholm och begraven i mannens grav i Uppsala domkyrka, dotter av riksrådet och riksmarsken Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). Hon fick 1570-09-13 Västerviks stad och Stegeholms slott för sin livstid och efter sin död till ärftligt och mycket förbättrat grevskap för Sturesläkten.
Barn:
Mauritz Sture, (son av Svante Sture, greve Sture, tab 78), greve till Stegeholm och Västervik, friherre till Hörningsholm, herre till Eksjö, Örboholm och Tullgarn. Född 1552-11-24 på Nyköpings slott. Vistades i Holland, då fadern och bröderna mördades. Hovjunkare hos k. Johan 1571. Häradshövding i Hölebo härad i Södermanland 1579-03-06. Hertig Carls furstliga råd 1582. Riksråd 1586. Följde k. Johan till Reval och underskrev rådets supplik, att Sigismund ej måtte få resa till Polen 1589, varför han kom i k. Johans och h. Carls onåd. Död 1592-03-14 på Hörningsholm samt ligger jämte sin fru begraven i Mörkö kyrka i den sedermera sk Banérgraven under en dyrbar gravvård av brun marmor med deras uthuggna bilder. 'Han gjorde i yngre år vidsträckta utrikes resor och blev under vistandet i Rom såsom en avkomling av svenska regerande herrar med mycken heder emottagen av påven Pius V.' Gift 1581-09-10 i Stockholm med Anna Claesdotter, friherrinna till Åminne, som levde änka 1616, dotter av riksrådet och överamiralen Claes Kristersson (Horn, nr 2), friherre till Åminne, och Kerstin Krumme.
Barn:
Svante Sture, (son av Mauritz Sture, tab 79), greve till Stegeholm och Västervik, friherre till Hörningsholm och Tullgarn, herre till Eksjö och Örboholm. Född 1587-01-23. Fick 1594-02-24 stadfästelse på grevskapet Stegeholm. Hertig Johans av Östergötland furstligt råd och kansler 1609. Död 1616-04-03 på Stegeholm utan söner och slöt således grevliga ätten Sture på svärdssidan samt begraven 1616-09-15 i Sturegraven i Uppsala domkyrka, 'då Sturevapnet nedlades i graven och för gravöppningen gavs till kyrkan 61 r:dr.' Gift 1613-12-05 i Nikolai förs, Stockholm (Wn.) med sin syssling, grevinnan Ebba Lewenhaupt i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1618-07-30 Käggleholm, med riksrådet och guvernören Claes Horn af Kanckas, född 1583, död 1632), född 1595, död 1654-01-25 på Tullgarn (At (RA).) och begraven i Sturegraven i Uppsala domkyrka, över vilken grav hon lät resa en kostbar minnesvård och till vilken kyrka hon gjorde stora föräringar, såsom en silverljuskrona mm., varjämte hon givit till ödeby kyrka i Närke en silvervinkanna, märkt med begynnelsebokstäverna till hennes och hennes mäns namn jämte allas deras vapen, dotter av riksdrotset, greve Mauritz Lewenhaupt och Amalia Hatzfeld.
Barn:
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Svenskt biografiskt lexikon (SBL). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen. Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon