Knut (endast känd genom sina barns patronymika). Gift med Christina i Haneström i Fuxerna socken som dog tidigast 1346, dotter till riksrådet och lagmannen Bengt Hafridsson.
Barn
Jon Knutsson (son av Knut Tab. 1). Gift 1:o före 1360 med en dotter till Nils Tyrgilsson (Färla) och Ingeborg Eskilsdotter (Lejonlilja). Gift med Märta Jönsdotter (som gifte om sig före 1386 med Björn Elefsson), dotter av riddaren och riksrådet Jöns Hiärne och Christina Nilsdotter (Rane Jonssons ätt).
Barn
Knut Jonsson (son av Jon Knutsson Tab. 2). Lagman och riksråd. Gift med en dotter till riddaren och häradshövdingen Jöns Magnusson (Magnus Marinassons ätt) och Gese Nilsdotter. Gift med Agnes, dotter av norska riddaren och riksrådet Alf Haraldsson (Bolt) och Katarina Jonsdotter (yngre Sudreimsätten)
Barn
Alf Knutsson (son av Knut Jonsson Tab. 3). Riddare och norskt riksråd. Gift före 1458 med Magnhild Oddsdotter, dotter till Odd Botolfsson (Finnen-ätten) och Botilde Torstensdotter (Månstaätten) änka efter riddaren Bengt Harniktsson (Gyldenlöve af Norge) och sedan efter riddaren Sigurd Jonsson "Skaktavl".
Barn
Knut Alfsson (son av Knut Jonsson Tab. 4). Riddare. Svenskt och norskt riksråd. Gift 1488 med Görvel Eriksdotter, dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen Erik Eriksson (Gyllenstierna) och Christina Karlsdotter (Bonde). Omgift senast 1499 med Mette Iversdatter, dotter till riddaren Iver Jenssen (Dyre) och Christina Persdotter (Oxe) som senare blev gift ed riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture
Barn
Jöns Knutsson (son av Knut Jonsson Tab. 3). Riksråd. Gift 1:o före 1472 med Ingegerd, dotter till riddaren och norska riksrådet Erik Samundsson (Skanke) och Estrid Nilsdotter (Välingeätten). Gift 2:o med Arffrydh, dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen Åke Jänsson (Svarte Skåning) och Metchild Clausdotter (Plata). Gift 3:o med Ermegard Fickesdotter, dotter till Ficke Bylow och Hebbla Albrechtsdotter (Bydelsbach) (som gifte om sig med lagmannen Magnus Bengtsson (Natt och Dag)).
Barn
Ture Jönssson (son av Jöns Turesson Tab. 6). Riddare, riksråd, lagman och hovmästare. Gift före 1498 med Anna Johansdotter, dotter till riddaren och rikrådet Johan Christiernsson (Vasa) och Brita Tordsdotter (Bonde). Som herr Tures frilla nämns hustru Ingeborg Engelbrechtsdotter och hon var mor till rikrådet och lagmannen i Östergötland Jacob Tursson och Elin Tursdotter.
Barn
Johan Turesson (son av Ture Jönssson Tab. 7). Riddare och riksråd. Ingick tidigt i krigstjänst under kejsar Maximilians fanor och blef af honom slagen till riddare. Återkommen till Sverige 1524, efter att sju år hafva framlefvat på detta sätt, blef han af sin frände, konung Gustaf, använd i offentliga värf. Så sändes han 1525 af konungen till Danmark och Lybeck för att underhandla rörande Severin Norrby. Vid Gustafs kröning 1528 slagen till riddare, inkallades han längre fram s. å. i rådet, kort hvarefter han med konungen och andra svenska herrar i Lödöse deltog i det möte med danskarna, som hade att träffa en slutlig uppgörelse rörande Gottland. J. T. förblef, trots sin faders och äfven sin broders, Uppsaladomprosten Göran Turessons upproriska stämplingar, trogen konungen och hans sak. Också uttryckte denne därför sin erkänsla i ett bref af d. 1 april 1529, hvari det bl. a. heter: »Hvar ock eder fader eller någon annan eder vän något obestånd eller oråd företaga emot oss, skola vi dock aldrig det uppå eder till sinne draga.» Bevis på konungens förtroende erhöll J. T. ytterligare, i det han 1529 insattes i den rätt, som hade att döma faderns medbrottslingar, och 1532 var en bland befälhafvarna vid de krigsrörelser, genom hvilka Kristians på Ture Jönssons tillstyrkan företagna angrepp från norska sidan skulle bekämpas. Konungen begåfvade honom ock med en del af både faderns och brodern Görans till kronan förbrutna gods. I striderna mot lybeckarna under den s. k. Grefvefejden 1534–36, tog han ärofull del såsom en af den svenska truppstyrkans högste befälhafvare i Halland. Äfven under Dackefejden 1542–43 visade han prof på krigisk duglighet. Höfvitsman på Nyköpings slott 1530–47 var han konungens regementsråd 1540–44. Gift med Kristina Nilsdotter, dotter till riddaren och riksrådet Nils Eriksson (Gyllenstierna) och Sigrid Eskilsdotter (Banér) änka efter riksföreståndaren Sten Sture d.y.
Barn
Gustav Johansson (son av Johan Turesson Tab. 8). Riksråd, lagman och riddare. Vid nitton års ålder skickades Gustaf Johansson såsom sändebud till kejsar Carl V och uträttade sitt uppdrag så väl, att Gustaf I 1554 inkallade honom i rådkammaren. Vid Erik XIV:s kröning var han den andra af de trenne ädlingar, som pryddes med grefvekronan. Han innehade i hög grad Erik XIV:s förtroende och användes mycket af denne konung vid hans giftermåls-beskickningar. Efter sin upphöjelse skref sig Gustaf Johansson »grefve till Enköping och friherre till Lindholmen». Friherre till Lindholm. Greve till Enköping 1561, sedan till Bogesund. Död 1566. Gift 1555 med Ingeborg Christoffersdotter, dotter dotter av riksrådet och riddaren Christoffer Andersson (Ekeblad av Hedåker) och Britta Jönsdotter (Roos). Omgift senast 1563 med Cecilia Gustavsdotter, dotter av riddare och riksrådet friherre Gustav Olsson (Stenbock) och Brita Eriksdotter (Leijonhufvud)
Barn
Sten Gustavsson (son av Gustav Johansson Tab. 9). Hovjunkare. Greve. Gift 1588 fastlagssöndagen i Kalmar med Brita Johansdotter, dotter av Johan Axelsson Bielke och Margareta Posse
Barn
Laurens Turesson (son av Ture Jönssson Tab. 7). Riksråd. Gift 1528 på Lindholmen med Kerstin Eriksdotter, dotter till riddaren och riksrådet Erik Eriksson (Gyllenstierna) och Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) änla sedan 1522 av Knut Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö)
Barn
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen. Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon