Stenbock nr 12

Från Adelsvapen-Wiki

Vapensköld för grevliga ätten Stenbock nr 12

Grevliga ätten Stenbock nr 12

Gammal frälsesläkt. Friherrlig 1561-06-29, introd. 1625. Grevlig 1651-03-26 och s. å. 27/3, introd. 1652.

Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Drake af Intorp. Ättens äldste med säkerhet kände medlem är häradshövdingen i Kind Jöns Bengtsson, vilken 1388-11-23 gav morgongåva till sin (2:a?) hustru Birgitta Erlandsdotter. Jöns Bengtsson, vars ätt man kallat Torpaätten, efter sätesgården Torpa i Västergötland (jfr bl. a. Berch, Namnkunniga Svenska herrars och fruers skådepenningar), förde i sitt vapen en sparre. En av K. H. Karlsson i hans »Biografiska anteckningar för medeltiden» antydd förmodan, att denne var son av väpnaren Bengt Abjörnsson, som förde sparren i vapnet, ligger nära till hands, men har med nu tillgängliga källor icke kunnat bevisas. Jöns Bengtssons son Arvid Jönsson, vilken namnes som väpnare 1401-01-14, förde ännu 1415-07-20 sin faders vapen, men hade före 1421-05-03 i sitt vapen upptagit svärfaderns, väpnaren Peter Andersson i Möne, vapenbild, en sexuddig stjärna, och förde därefter en sparre över en sexuddig stjärna.

Arvid Jönsson hade två söner, Knut och Arvid Arvidssöner, vilka bildade var sin gren av ätten. Den äldre sonen, väpnaren Knut Arvidssons son, riksrådet Arvid Knutsson, var gift med Anna Gustafsdotter, en dotter av den bekante politikern, riksrådet och riddaren Gustaf Olofsson d. ä. till Tofta (Toftaholm), vars ätt man kallat den äldre Stenbockätten, till skillnad från den nu levande yngre. Den äldre Stenbockättens äldste kände medlem är den ovannämnde Gustaf Olofssons farfar, väpnaren Jöns eller Jusse Skytte i Ekornatorp och Erikstad i Småland. Dennes son, väpnaren, riksrådet och häradshövdingen i Sunnerbo, Olof Jönsson i Erikstad, hade i sitt första gifte med Estrid Knutsdotter Körning, förutom ovannämnde Gustaf Olofsson, bl. a. sönerna hövidsmannen på Viborg, riksrådet Jöns Olofsson till Karjaskylä och Haiko i Finland, samt Knut Olofsson April. Den sistnämnde, som var kanik i Uppsala och i Linköping samt kyrkoherde i S:t Nicolai i Stockholm, var åren 1448–1449 Uppsala domkyrkas sändebud i Rom, där han utverkade påvens stadfästelse till Jöns Bengtssons (Oxenstierna) val till ärkebiskop. Gustaf Olofsson hade i sitt första gifte med Ingrid Bengtsdotter (Vinstorpaätten) endast döttrarna Karin, gift med Peder Håkansson, stamfadern för adliga ätten Hand, samt Anna, vilken såsom nämnts var gift med riksrådet Arvid Knutsson. Med Gustaf Olofsson, vars andra äktenskap med Anna Turesdotter (Bielke) var barnlöst, utgick äldre Stenbockätten på svärdssidan.

Den äldre Stenbockättens vapenbild är i sin ursprungliga form, enligt det äldsta bevarade sigillet, av år 1416, en halv bock i odelad sköld. Fram mot mitten av 1400-talet utvecklas vapnet till en delad sköld, i det övre fältet en halv bock, i det nedre fältet en mur, bakom vilken den uppresta bocken synes. Muren framställes antingen slät med en öppning (krenelerad??) eller såsom en av rektangulära stenar hopfogad mur. Såsom hjälmprydnad föres den halva bocken. Först under 1500-talet antog det nedre tältet formen av ett schackspelsrutat fält med kvadratiska rutor. Enär nyssnämnda Gustaf Olofsson icke efterlämnade några manliga arvingar, upptog, enligt familjetraditionen och äldre källor (Rasmus Ludvigssons släktbok, m. fl.), Arvid Knutssons och Anna Gustafsdotters son Olof Arvidsson (tab 1) sin morfaders vapen.

Av den yngre grenen av ätten upptog ovannämnde Arvid Arvidssons sonson Olof Nilsson senast 1564 sin moders namn Drake, med bibehållande av sitt fäderneärvda vapen. Dennes son Axel Olofsson Drake introducerades 1625 med namnet Drake af Intorp. Denna ätts vapen får icke förväxlas med Storeättens, en Sparre över en femuddig stjärna, sådant det fördes vid tiden för ättens introduktion. Det är synbarligen likheten i dessa båda ätters vapen, som förlett Olof von Dalin (Svea Rikes Historia II, pag. 208) till teorien om ätterna Stenbocks och Drakes härledning från ätterna Store och Blå, ett antagande, som vid grundligare granskning av urkunderna icke funnit bekräftelse (jfr historiken under ätten Drake af Intorp). Medan Torpaättens vapen, sparren över den sexuddiga stjärnan, allt ifrån omkr. 1420 (senast 1421) varit ättens sköldemärke, föra medlemmar av ätten Store ännu på 1500-talet endast en Sparre i sitt vapen. Den femuddiga stjärnan synes först mot mitten av 1500-talet hava upptagits i vapnet, vilket alltså är betydligt yngre än Torpaättens. För övrigt för Storeätten som hjälmprydnad två buffelhorn, mellan vilka sedermera den femuddiga stjärnan ställts, medan Torpaätten, åtminstone från mitten av 1400-talet, förde de 7 fanor, vilka upptagits i den friherrliga och grevliga ätten Stenbocks vapen.

Vid Erik XIV:s kröning 1561 upphöjdes riksmarsken Gustaf Olofsson och dennes son ståthållaren Erik Gustafsson i friherrligt stånd. Johan III förlänade Gustaf Olofsson 1569-03-03 friherreskapet Kungslena, vilket 1572 ärvdes av äldste sonen Olof Gustafsson. Erik Gustafsson erhöll redan 1568-11-28 friherreskapet Kronobäck och Öresten (förbättring därå 1569-08-03.. Med den sistnämndes son ståthållaren Gustaf Eriksson Stenbock introducerades ätten 1625 å riddarhuset i första klassen under nr 1 bland friherrar, men uteslöts ur matrikeln, då ätten upphöjdes i grevlig värdighet.

Ovisst är när friherre vapnet fastställts. Något friherrebrev är icke känt och i de bevarade friherreskapsbreven är något friherrevapen icke omnämnt. Enligt bevarade sigill har friherrevapen icke förts av den förste friherren, Gustaf Olofsson, utan först av dennes barn. Den arvskifteshandling, som på drottning Catharinas initiativ upprättades på Strömsholm 1584-03-16 (arvet efter föräldrarna), beseglas av samtliga arvingar, av vilka Arvid Gustafsson och Märta Gustafsdotter föra friherrevapnet. Den äldsta avbildningen av friherrevapnet återfinnes dock å en sedan gammalt å Torpa förvarad glaspokal, försedd med Karl Gustafssons namn och årtalet 1581. I samband härmed må nämnas, att drottning Catharina i sitt sigill förde svenska riksvapnet med sin ätts sköldemärke (bocken över schackrutat fält) som hjärtvapen.

Friherrevapnet uppträder i två varianter: a) fyrdelad sköld, i första och fjärde tälten Torpaättens vapen-Lild (en Sparre över en sexuddig stjärna) och i andra och tredje fälten den äldre Stenbockättens vapenbild (en halv bock över schackrutat fält), hjälmprydnad till höger sju fanor (fäderneättens), till vänster en halv bock mellan två buffelhorn (möderneättens). b) samma vapen, men vapenbilder och hjälmprydnader med ombytta platser. Enligt C. A. Klingspors vapenbok ävensom Schlegel och Klingspor, Den ointroducerade adelns ättartavlor, skall det förstnämnda vapnet hava förts av friherrarna till Torpa (väl Kungslena) och det andra av friherrarna till Kronobäck och Öresten. Uppgiften finner icke stöd i det bevarade sigillbeståndet. Något samband mellan vapentyperna och friherreskapen kan icke spåras, flertalet ättemedlemmar föra båda vapentyperna jämsides. Hur vapenbilderna än varit fördelade, fördes med ingången av 1600-talet möderneättens hjälmprydnad till höger och fäderneättens till vänster. Vilken av dessa båda vapentyper som bör givas företräde, är svårt att avgöra, då ju något friherrebrev icke är känt och friherreskapsbreven icke ha något att förmäla om vapnet. Avgörande i detta fallet hade varit det »Familie Insigell medh blotte Wapnedt, vthann Nampn», som enligt 1626 års riddarhusordning § 22 skulle av ättemedlemmar användas vid besegling av riksdagsbeslut eller offentliga akter. Denna föreskrift synes emellertid icke ha följts, de offentliga handlingarna beseglas allt fortfarande med ättemedlemmarnas personliga sigill. Den äldsta svenska vapenboken, Keysers av år 1650, upptager vapnet av den första typen, med bocken som hjälmprydnad till höger och de sju fanorna till vänster. Messenius beskriver i »Theatrum nobilitatis svecanae» 1616 vapnet av den andra typen.

Drottning Christina förlänade 1651 de tre bröderna, riksråden Fredrik, Erik och Gustaf Otto Stenbock grevlig värdighet, då även vapnet förbättrades. De introducerades 1652 under nr 12 bland grevar. Ehuru endast den äldsta brodern Fredrik erhöll grevskap, nämligen Bogesund i Västergötland, skulle även de båda andra bröderna skriva sig grevar av Bogesund. Grevskapet förbättrades 1653-05-20, då jämväl grevevärdigheten tilldelades de tre nyssnämnda brödernas fyra systrar, med rätt för de båda kvarlevande, Magdalena och Brita, att skriva sig till nämnda grevskap och föra grevevapnet. Fredriks gren utslocknade 1705, Eriks gren 1699. Endast yngste brodern Gustaf Ottos ättegren fortlever. Dennes maka, grevinnan Christina Catharina De la Gardie, förvärvade dels genom arv, dels genom köp, det stora godskomplexet Kolk, Kida, Neuenhof och Könda i Harrien i norra Estland, vilket hon 1699-08-30 gjorde till fideikommiss. När Estland efter freden i Nystad 1721 avträddes till Ryssland, tillträdde dåvarande huvudmannen för ätten, överstelöjtnanten Bengt Ludvig Stenbock, fideikommissegendomarna och överflyttade till Estland. Efter dennes död 1737 ärvdes godsen av yngre brodern, majoren Fredrik Magnus Stenbock, vilken år stamfader för de ännu i Östersjöprovinserna och Ryssland fortlevande ättegrenarna. Från den sistnämndes yngste broder, landshövdingen Gustaf Leonard Stenbock, vilken kvarblev i Sverige, härstammar den yngre svenska grenen.

Den estländska ättegrenen immatrikulerades på riddarhuset i Reval under nr 51 bland ätter, vilka under den tid Estland hörde till Sverige varit besuttna därstädes. Ovannämnde Fredrik Magnus' sonson, lantrådet Magnus Johan, vilken adopterades av sin morbroder greve Wilhelm Fermor och ärvde dennes gods Nitau, Mühlgraben m. fl. i Livland, erhöll genom senatsukas 1825-06-23 tillstånd att upptaga sin morbroders namn och kalla sig Stenbock-Fermor. Vapenförbindelsen stadfästes 1849-09-03. Denna ättegren introducerades 1833 å riddarhuset i Riga under nr 364, sedermera 337, och i Reval under nr 52. Nyssnämnde Magnus Johan Stenbock-Fermors äldste son, Carl Jakob Pontus, erhöll genom senatsukas 1835-08-13 tillstånd att upptaga sin svärfaders greve Peter von Essens namn och kallade sig Essen-Stenbock-Fermor, dock utan ändring av vapnet.

Släktnamnet Stenbock synes upptagits först på 1560-talet, ursprungligen i dess danska form Stenbuk. Den äldsta namnunderskriften med släktnamnet som påträffats, härrör från Arvid Gustafsson, vilken 1563-02-00 under sin vistelse på Kallundsborg i Danmark skriver sig »Arwidth Stenbuk». I brev dat. 1565-06-23 kallas en av den sistnämndes bröder »Abram Stenbuk», och å de sigill, med vilka Olof Gustafsson beseglar på 1560-talet, läses initialerna O S (= Olof Stenbock). Anmärkas bör, att ingen av dessa bröder Gustafssöner Stenbock i offentliga svenska handlingar benämnts eller själva inom landet tecknat sig med sitt släktnamn. Namnet betraktades synbarligen som ättenamn, vilket framgick av sigillets vapenbild eller initialer, och icke behövde upprepas eller ingå i namnunderskriften. Till förebyggande av ev. missförstånd ingick därjämte ofta sätesgårdens namn i underskriften. Av en granskning av namnunderskrifterna med åtföljande sigill i offentliga svenska handlingar från 1500-talet framgår, att ättenamnen i stor utsträckning återfinnas eller antydas med initialer i sigillen, utan att ingå i namnunderskrifterna eller omnämnas i själva handlingen. Utom landets gränser följdes däremot, så vitt man kan döma av bevarade handlingar, det gängse bruket att teckna sig med sitt ättenamn, såsom, ovan anförts beträffande Arvid Gustafsson under dennes vistelse i Danmark. Namnet har tidtals skrivits Steenbock.

Översikt över ätten Stenbock

TAB 1

Olof Arvidsson (son av Arvid Knutsson, se adl. ätten Drake af Intorp). Död före 1508-08-27. Häradshövding i Kind. Han upptog sitt mödernevapen, en stenbock över schackfält och blev stamfader för den yngre Stenbocksätten. Gift 1503 med Karin Haraldsdotter, dotter av häradshövdingen Harald Lake och Ingrid Nilsdotter (pil).

Barn:

  • Anna Olofsdotter, född ca 1504. Död 1579-05-12. Gift med ståthållaren Nils Knutsson Ribbing.
  • Gustaf Olofsson Stenbock , friherre Stenbock. Riksmarsk. Död 1571. Se Tab. 2.

TAB 2

Gustaf Olofsson Stenbock, friherre Stenbock (översiktstab 3, son av Olof Arvidsson, tab 1). Väpnare. Riksråd. Riddare vid konung Christian III:s kröning i Köpenhamn. Friherre vid konung Erik XIV:s kröning. Gift 1531 med Brita Eriksdotter, dotter av riksrådet och lagmannen Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa).

Barn:

  • Beata Stenbock, född 1533, död 1583-04-20 Rydboholm. Gift 1549-03-10 på Gripsholms slott med riksdrotsen greve Peder Brahe
  • Catharina Stenbock, född 1535-07-22 på Torpa. Sveriges, Götes och Vendes drottning. Död 1621-12-13 på Strömsholm. Gift med konung Gustaf I i hans 3:e gifte.
  • Olof Stenbock, född 1536 (1537). Riksråd. Död 1599. Se tab 3.
  • Erik Stenbock, född 1538. Fältöverste. Död 1602. Se tab 4.
  • Anna Stenbock, född 1539 eller 1540, död sannolikt späd.
  • Arvid Stenbock, född 1541-08-09. Hovjunkare. Ståthållare i Östergötland. Gift 1582-11-25 i Stockholm, med Carin Månsdotter (liljeörn).
  • Abraham Stenbock, friherre till Torpa. Mördad 1567-05-24 i Uppsala.
  • Margareta Stenbock, död ogift 1583-03-11.
  • Cecilia Stenbock, född 1545 eller 1546, begraven 1626-07-20 i Storkyrkan. Gift med riksrådet och riddaren Gustaf Johansson (tre rosor) i hans 2:a gifte.
  • Ebba Stenbock, död 1614. Gift 1573-11-01 i Stockholm med ståthållaren och översteamiralen Claes Fleming.
  • Sten Stenbock. Död 1573 på Strömsholm.
  • Märta Stenbock. Levde 1624-05-26, då hon skiftade arv.
  • Anna Stenbock, död 1573-11-03 i Stockholm.
  • Carl Stenbock. Ståthållare. Död 1609. Se Tab. 64.
  • Johan Stenbock, död (sannolikt späd) före 1584-05-16.

TAB 3

Olof Stenbock (son av Gustaf Stenbock, tab 2), friherre till Kungslena, herre till Skotteby. Född 1536(1537). Riksråd. Död 1599 i augusti eller september vid Lundo länsmansgård i Finland, skjuten på hertig Carls befallning och nedgrävd i ett kärr, men på drottning Catharina Månsdotters föranstaltande upptagen och begraven i vigd jord. Gift på Strömsholm, med Ingeborg Jönsdotter Bonde, dotter av riksrådet Jöns Bonde och hans 1:a fru Märta Posse.

Barn:

  • Brita Stenbock, död 1581-08-12 och begraven i Kungslena kyrka.

TAB 4

Erik Stenbock (son av Gustaf Stenbock, tab 2), född 1538-07-28 på Torpa, död 1602-06 i Malmö. Fältöverste för krigsfolket i Västergötland, Småland och Östergötland. Gift 1574-01-17 på Torpa med grevinnan Magdalena (Malin) Sture, dotter av riksrådet och riksmarsken greve Svante Sture (Natt och Dag) och Märta Eriksdotter (Leijonhufvud).

Barn:

  • Gustaf Stenbock, född 1575. Riksråd. Död 1629. Se tab 5.
  • Svante Stenbock, född 1578-04-01 på Torpa. Död barnlös 1632-02-25 på Helgö. Gift 1619-04-11 på Nyköpings slott med friherrinnan Brita Bielke, dotter av riksrådet friherre Claes Nilsson Bielke och hans 1:a fru friherrinnan Elin Fleming.
  • Sten Stenbock. Död ogift 1626.
  • Brita Stenbock, död ogift 1604 på Hörningsholm.

TAB 5

Gustaf Stenbock (son av Erik Stenbock, tab 4), född 1575-09-11 på Hörningsholm. Död 1629 16/6 i Stockholm. Riksråd. Uppfostrad i sin faders och sina farbröders politiska åskådningssätt, sågs han alltid med mycket misstroende af hertig Carl och måste till och med lämna fäderneslandet. Emellertid fick han återvända efter några år, utnämndes 1609 till riksråd och skickades året därefter jämte Johan Skytte till England, där han af Jakob I blef slagen till riddare, 1611 förordnades han till lagman i Tiohäraders lagsaga och var följande året en af de svenska kommissarierna vid fredsunderhandlingarna med danskarna i Ulfsbäck. Af Gustaf II Adolf utnämndes han 1613 till ståthållare öfver hela Västergötland, återfick s. å. sitt friherreskap och förklarades åter insatt i sitt, af Carl IX honom fråntagna, friherrliga stånd. Sedan han blifvit förordnad till hofrättsråd i Svea hofrätt 1615, skickades han, då gränsen skulle uppdragas mellan Ryssland och det gamla Ingermanland, att närvara på Sveriges vägnar och lyckades, genom att uppvakta tsaren, bringa denna angelägenhet till ett för Sverige förmånligt slut. Gift 1607-11-15 på Torpa med grevinnan Beata Margareta Brahe, dotter av riksrådet greve Erik Brahe och hertiginnan Elisabet av Braunschweig-Lüneburg.

Barn:

  • Fredrik Stenbock, greve Stenbock, född 1607. Riksråd och president. Död 1652. Se Tab. 6.
  • Christina Catharina Stenbock, grevinna, född 1608 på Drottningholm. Död 1650-06-14 på Åbo slott. Gift 1628-04-16 på Stockholms slott, med riksdrotset greve Per Brahe i hans 1:a gifte.
  • Margareta Stenbock , grevinna, född 1609-11-09 på Torpa. Död ogift 1631 21/12 i Oschatz i Sachsen.
  • Erik Stenbock, greve Stenbock, född 1612. Riksråd och generalguvernör. Död 1659. Se Tab. 7.
  • Gustaf Otto Stenbock, greve Stenbock. Född 1614. Riksråd och riksamiral. Död 1685. Se Tab. 9.
  • Magdalena Stenbock, grevinna till Bogesund. Född 1616-01-04 på Torpa, död 1686-08-07 i Stockholm. Gift 1642-11-13 i Stockholm med riksrådet och riksskattmästaren friherre Seved Bååt.
  • Birgitta Stenbock, grevinna till Bogesund. Född 1617-01-10, död ogift 1653-08-23.

TAB 6

Fredrik Stenbock, greve Stenbock (son av Gustaf, tab 5), född 1607-03-22 på Torpa, död 1652-07-29 i Stockholm. Greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten. Riksråd och president i Göta hovrätt. Såsom kammarherre hos Gustaf II Adolf följde S. konungen på dennes fälttåg och blef under tyska kriget 1631 öfverste för Smålands kavalleri. I slaget vid Lützen 1632 blef han så »illa skiuten och qväst», att han ej kunde föra sina ryttare. Det var då som konungen satte sig i spetsen för regementet och störtade mot fienden men kort därpå erhöll sin bane. Räddad till lifvet, nödgades S. af sina blessyrer taga afsked och insattes såsom assessor i Svea hofrätt. Men lusten för stridernas blodiga lek följde honom fortfarande. När han sent omsider återvunnit hälsan, vände han tillbaka under fanorna, befordrades till öfverste för adelns rusttjänst och kämpade med tapperhet mot danskarna 1644. S. blef riksråd 1645, utnämndes till president i Göta hofrätt 1648 samt förordnades 1650 till lagman öfver Tiohäraders lagsaga. När han året därefter nedlade sina ämbeten, blef han grefve och erhöll sjuttiotvå hela och halfva hemman i Västergötland »till sitt grefliga stånds uppehållande». Han hade likväl redan då af den frikostiga drottning Kristina fått mottaga i donation tjuguåtta hemman i Älfsborgs län, Kungslena by med fyratiofem därunder lydande hemman, samt därtill fjorton hemman i Upphärad i Västergötland och femtio skattehemman i Finland. Gift 1634-11-24 på Stockholms slott, med friherrinnan Catharina De la Gardie, dotter av riksrådet friherre Johan De la Gardie och hans 1:a fru friherrinnan Catharina Oxenstierna.

Barn:

  • Gustaf Fredrik Stenbock. Född 1637-12-04 i Stockholm, död 1647-01-26.
  • Johnn Erik Stenbok, född och död 1639.
  • Johan Gabriel Stenbock, född 1640-08-28 i Stockholm. Död 1705-08-15 i Stockholm. Riksmarskalk.
  • Maria Elisabet Stenbock. Död 1693-09-09 i Stockholm. Gift 1665-09-05 i Stockholm med landshövdingen greve Axel Lillie.
  • Erik Svante Stenbock, född och död 1642.

TAB 7

Erik Stenbock, greve Stenbock (son av Gustaf Stenbock, tab 5), född 1612-05-20 på Göksholm i Stora Mellösa socken, stupade 1659-02-11 vid belägringen av Köpenhamn, greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten. Riksråd, Generalguvernör över Ingermanland, Karelen och Kexholms län. Gift 1:o 1637 på Spantekow med Catharina von Schwerin, dotter av Rüdiger von Schwerin, till Putzen och Spantekow, och Catharina von Eichstedt. Gift 2:o 1656-09-21 på Spantekow med Occa Johanna Riperda i hennes 2:a gifte, dotter av riksfriherren Hero Moritz Riperda och Anna Margareta von Rengers.

Barn i gifte 1:o:

  • Beata Stenbock, född 1638-12-05 Klotow Gift 1659–08-10 i Stockholm med riksrådet och överståthållaren friherre Axel Carlsson Sparre i hans 2:a gifte.
  • Christina Stenbock, född 1640-09-11 i Stockholm, död 1671-12-27 i Stockholm. Gift 1661-03-02 i Stockholm med landshövdingen friherre Gabriel Kurck i hans 1:a gifte.
  • Catharina Stenbock, född 1642 i Pommern, död ogift före 1718-09-09.
  • Gustaf Stenbock, född och död 1644 i Riga.
  • Erik Stenbock , född 1645-10-06 i Riga, död 1647-02-28 i Riga.
  • Elisabet Stenbock, född 1646, död 1704-07-08 i Björnlunda socken. Gift 1670-09-14 med översten Carl Hård af Segerstad.
  • Margareta Stenbock, född 1647 i Stockholm, död 1651-09-20 i Narva.
  • Brita Stenbock, född 1648, död 1716-08-30. Gift 1680 med översten och lantrådet Hans von Rosen.
  • Magdalena Stenbock, född 1649-10-14, död 1727-01-24. Gift 1667-12-17 i Stockholm med riksrådet och kanslipresidenten greve Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa i hans 2:a gifte.
  • Maria Stenbock, död 1698. Gift med kaptenen Ture Ribbing.
  • Margareta Stenbock, född 1652 i Narva, död 1689-08-02 i Örebro. Gift 1685-08-04 på Ulriksdal med översten Jürgen Johan Wrangel.
  • Anna Stenbock, död ung.
  • Fredrik Stenbock. Lagman. Död 1699. Se Tab. 8.
  • Hedvig Eleonora stenbock, född 1655-03-29, död 1714-12-06. Gift 1689-06-15 på Spantekow med riksrådet och överstemarskalken greve Nikodemus Tessin i hans 1:a gifte.

TAB 8

Fredrik Stenbock (son av Erik, tab 7), död 1699-02-14 i Stockholm. Greve till Bogesund. Gift 1681-07-19 i Stockholm med friherrinnan Helena Creutz i hennes 1:a gifte, dotter av riksrådet och amiralgeneralen Lorentz Creutz och friherrinnan Elsa Duwall.

Barn:

  • Ulrika Eleonora Stenbock, född 1694, död 1695.

TAB 9

Gustaf Otto Stenbock, greve Stenbock (son av Gustaf Stenbock, tab 5), greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten, född 1614-09-07 på Torpa. Död 1685-09-24 i Stockholm. Riksråd. Riksamiral. Guvernör i Riga. Liksom ättemännen i allmänhet valde S. krigarbanan, blef 1631 ryttare och 1632 kornett vid Småländska rytteriet och utgick nitton år gammal i tyska kriget, där han öfvergick till infanteriet. Här utmärkte han sig vid alla tillfällen för sin duglighet och sitt mod och fortgick på den korta tiden af tio år 1633–43 från fänrik till generalmajor af infanteriet. Vid danska krigets utbrott 1644 hemkallades han för att leda försvaret af Värmland och fyllde detta värf på ett berömligt sätt. När tyska kriget slöts med Westfaliska freden 1648, hade den blott trettiofyraåriga mannen uppstigit till värdighet af general. Under de följande fredsåren upphöjdes han 1651 till riksråd och grefve samt utnämndes 1652 till krigsråd och lagman öfver Ingermanland. I Carl Gustafs polska fälttåg trädde han ånyo i lederna och skar med djärf hand nya lagrar. Från 1654 förde han befälet öfver en stor del af den svenska hären i Polen, slog 1656 den öfverlägsna fienden vid Philippowo och belönades för denna seger med fältmarskalksstafven. Från Polen hemsändes han 1657 för att skydda den södra gränsen mot danskarna samt utnämndes efter Bohusläns eröfring 1658 till generalguvernör öfver Skåne, Halland och Bleking. Då kriget åter utbröt 1659, kämpade han mot danskarna på Fyen, men blef slagen vid Nyborg, där hela hans trupp blef tillfångatagen och han själf med möda undkom. Efter freden i Köpenhamn fortfor han att såsom generalguvernör styra de nyeröfrade landskapen till 1661, då han utnämndes till riksamiral och intog en plats bland riksförmyndarna. »Här kom han på en plats, hvars göromål han ej mäktade uppfatta, hvars åligganden han ej mäktade uppfylla och hvars frestelser han ej mäktade emotstå, men en plats, hvars höjd ådrog honom af både samtid och eftervärld den oundvikliga granskning, som ej låter något fel slippa oanmärkt.» Inom förmyndarstyrelsen följde han i regeln slafviskt sin svåger, M. G. de la Gardie. Som riksamiral utförde han mot Danmark en för sent utrustad sjöexpedition, som lände både landet och honom själf till skada. S. dömdes också 1676 förlustig riksamiralsämbetet och skyldig att ersätta kostnaderna för flottans utrustning. Hans sista militära värf var gränsförsvaret mot Norge under kriget 1677–79. Vid reduktionen var han bland dem, som hårdast drabbades af Stora kommissionens efterräkningar. De återbetalningar, han ådömdes, medtogo hela hans förmögenhet och bragte den frejdade krigaren till tiggarstafven. 1666–84 var han kansler för Lunds universitet. Sv. akad. lät 1872 prägla en minnespenning öfver honom och hans minne är i dess handlingar för 1873 tecknadt af F. F. Carlson. Gift 1:o 1645-07-22 i Stockholm med friherrinnan Brita Horn, dotter av riksrådet friherre Claes Horn af Åminne och friherrinnan Sigrid Oxenstierna af Eka och Lindö. Gift 2:o 1658-06-01 i Göteborg med hovfröken grevinnan Christina Catharina De la Gardie i hennes 2:a gifte, dotter av riksmarsken friherre Jakob De la Gardie och grevinnan Ebba Brahe.

Barn i gifte 1:o:

  • Gustaf Stenbock, född 1646. Ryttmästare. Död 1672. Se tab 10.
  • Beata Stenbock, död 1648.
  • Sigrid Stenbock, död 1648.
  • Christina Catharina Stenbock, född 1649, död 1719-09-17. Gift 1665-10-10 i Stockholm med k. rådet, riksstallmästaren och presidenten greve Anders Torstensson.
  • Magdalena Catharina Stenbock, född 1652-01-23, död 1676-10-28 i barnsäng i Stockholm. Gift 1673-11-15 i Stockholm med sin styvbroder, översten greve Gustaf Mauritz Lewenhaupt i hans 1:a gifte.
  • Carl Otto Stenbock, född 1653. Överstelöjtnant. Död 1697. Se Tab. 11.
  • Margareta Stenbock, död ung.

Barn i gifte 2:o:

  • Birgitta Stenbock, född 1660-02-01 i Malmö, död ogift 1682-05-29 i Stockholm.
  • Beata Margareta Stenbock, född 1661-05-07 i Göteborg, död 1735-09-07 i Stockholm. Gift 1680-08-04 i Stockholm med landshövdingen greve Gustaf Douglas.
  • Erik Gustaf Stenbock, född 1662. Generallöjtnant. Död 1722. Se Tab. 13.
  • Jakob Stenbock, född 1663. Löjtnant. Död 1695. Se tab 14.
  • Hedvig Eleonora Stenbock, född 1664, död 1729-04-20. Gift 1684-05-11 i Stockholm med sin kusins svåger, landshövdingen friherre Lorentz Creutz i hans 2:a gifte.
  • Magnus Stenbock. K. råd och fältmarskalk. Död 1717. Se Tab. 15.
  • Charlotta Maria Stenbock, född 1667-10-12, död 1740-12-23 i Stockholm. Gift i Stockholm 1686-12-06 med sin halvbroders kusin, vice amiralen greve Axel Johan Lewenhaupt.

TAB 10

Gustaf Stenbock (son av Gustaf Otto, greve Stenbock, tab 9). Född 1646-06-28 i Minden. Död 1672-05-08. Greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten. Ryttmästare. Gift 1670-03-15 i Stockholm med friherrinnan Ingeborg Bielke, dotter av riksrådet friherre Ture Bielke och Christina Anna Banér.

Barn:

  • Brita Christina Stenbock, född och död 1671.

TAB 11

Carl Otto Stenbock (son av Gustaf Otto Stenbock, greve Stenbock, tab 9), greve till Bogesund. Född 1653-04-19. Student i Lund 1668-01-29. Död 1697-06-17 på Stora Bjurum. Överstelöjtnant. Gift 1681-01-04 med friherrinnan Margareta Soop af Limingo, dotter av riksrådet och presidenten friherre Gustaf Soop af Limingo och hans 1:a fru friherrinnan Margareta Horn af Marienborg.

Barn:

  • Gustaf Otto Stenbock, greve till Bogesund. Född 1683-08-20. Död efter 1709-06-28 av skador som han erhöll i slaget vid Poltava.
  • Carl Stenbock, född 1685. Kapten. Död 1723. Se Tab. 12.
  • Erik Fredrik Stenbock. Född 1686-05-12. Död barnlös 1739-10-15 på Stora Bjurum. Gift 1723-03-08 i Jönköping med Eva Margareta Clerck, dotter av hovrättsrådet Jakob Clerck, adlad Clerck och Magdalena Rudbera.
  • Fredrik Stenbock, född 1693-03-08. Död 1713-01-01 i Wismar.

TAB 12

Carl Stenbock (son av Carl Otto Stenbock, tab 11. Född 1685. Kapten. Död 1723-04-25 i Jönköping. Fången vid Poltava 1709, hemkom 1722 ur fångenskapen. Gift 1:o 1715-09-18, med Eva Zelow, dotter av översten Georg Zelow och friherrinnan Christina Dorotea Posse. Gift 2:o 1723-04-16 med friherrinnan Anna Elisabet Ulfsparre, dotter av kaptenen friherre Måns Ulfsparre af Broxvik och friherrinnan Margareta Ulfsparre af Broxvik.

Barn med Eva Zelow:

  • Gustaf Fredrik Stenbock. Död ung.
  • Carl Georg Stenbock. Löjtnant vid Savolaks regemente. Stupade ogift 1741-08-24 vid Villmanstrand.
  • Margareta Stenbock. Född 1720-01-08, död 1767-02-28. Gift 1743-09-11 på Älvgärde i Rasbo socken med majoren Carl Georg Lillie af Aspenäs i hans 1:a gifte.

Anna Elisabet Ulfsparre:

  • Charlotta Eriana Stenbock. Född posthuma 1724-01-19 på Såtenäs, död 1764-06-19. Gift 1743-10-30 på Vänersnäs med sin systers mans kusin kammarherren friherre Claes Lillie.

TAB 13

Erik Gustaf Stenbock (son av Gustaf Otto Stenbock, greve Stenbock, tab 9). Född 1662. Student i Uppsala 1678-08-07. Major vid ett franskt kavalleriregemente. Generallöjtnant i engelsk tjänst. Överste för Upplands stånddragonregemente. Generalmajor. Död 1722. Gift 1:o 1691-02-28 i Hamburg med hovfröken grevinnan Johanna Eleonora De la Gardie, dotter av riksrådet och presidenten greve Pontus Fredrik De la Gardie och grevinnan Beata Elisabet von Königsmarck. Gift 2:o 1709-11-00 med sin kusins dotter friherrinnan Ebba Maria Sparre i hennes 2:a gifte, dotter av riksrådet och överståthållaren Axel Carlsson Sparre och hans 2:a fru grevinnan Beata Stenbock.

Barn med Johanna Eleonora De la Gardie:

  • Ulrika Eleonora Stenbock, född 1692-01-28 i London, död 1712-02-07. Gift 1711-06-10 med kammarherren friherre Herman Fleming af Liebelitz, greve Fleming.
  • Beata Elisabet Stenbock, född 1693-07-02 i London, död 1765-05-30 Avelsgärde. Gift 1715-03-01 på Torpa med överamiralen och landshövdingen friherre Carl Georg Siöblad.
  • Gustaf Otto Stenbock, född 1694-09-06 i London. Kapten. Död 1719-01-04 på Torpa.
  • Christina Fredrika Stenbock, född 1696-06-08 i London, död ung.
  • Charlotta Magdalena Stenbock, född 1697-05-30 i London, död ung.
  • Hedvig Christina Stenbock, döpt 1699-09-10 i Stockholm. Hovfröken hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1715-01-18. Död 1759-08-31 på Svanå. Gift 1718-09-18 med riksrådet greve Arvid Posse.
  • Fredrika Vilhelmina Stenbock, född 1701-04-07. Hovfröken hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1715-01-18. Död 1723-02-06 i Stockholm. Gift 1720-05-26 på Stockholms slott med kaptenen greve Nils Brahe.

TAB 14

Jakob Stenbock (son av Gustaf Otto Stenbock, tab 9), född 1663-02-26 i Malmö. Löjtnant. Död 1695-01-07 i Köping. Gift 1691-01-04 i Stockholm med sin fränka friherrinnan Sigrid Magdalena Banér, dotter av riksrådet Svante Banér och friherrinnan Margareta Sparre.

Barn:

  • Charlotta Margareta, döpt 1691-10-15 i Stockholm, död 1767-05-21 på Stora Bjurum. Gift med kaptenen Georg Gustaf Wrangel till Målhammar och Älvgärde.
  • Christina Catharina, född 1692, död ogift omkring 1739.
  • Jacquette Stenbock, född posthuma 1695, död 1720. Gift med översten Joakim Aminoff.

TAB 15

Magnus Stenbock (son av Gustaf Otto, greve Stenbock, tab 9). Född omkring 1665 i Stockholm. Död 1717-02-23 i danska fästningen Fredrikshamn. S:s ungdomslärare voro H. Spegel och O. Hermelin. 1678 inskrefs han som student i Uppsala, hvarefter han 1683 begaf sig utrikes för att söka utländsk krigstjänst. Såsom fänrik i Hollands armé uppehöll han sig i Paris och Holland till 1687, då han ingick i svensk tjänst och utnämndes till kapten vid Vellingks regemente i Stade. 1688 blef han major vid Nils Bielkes regemente. Sin krigsskola gjorde han sedan 1689–97 i de mot Frankrike förenade makternas härar, i hvilka han bragte sig upp till öfverste och lämnade många lysande prof på sin krigareskicklighet. Vid nordiska krigets utbrott följde han Carl XII i fält, såsom öfverste för Dalregementet, och deltog i spetsen för detsamma i landstigningen på Själland, i slaget vid Narva, öfvergången af Düna, slagtningen vid Klissow, eröfringen af Krakau, slaget vid Pultusk samt ledde såsom generaldirektör svenska krigskommissariet under Carl XII:s krig 1702–07, då S., som 1706 utnämnts till general af infanteriet och generalguvernör i Skåne, hemkom för att tillträda sistnämnda befattning. När efter svenskarnas nederlag vid Pultava Danmark ånyo visade sig fientligt, skyndade S. vid första underrättelsen om danska krigsrustningarna att sätta landet i försvarstillstånd och visade sig härvid icke blott som stor härförare utan ock som en utmärkt skicklig organisatör. I saknad af penningar och allt annat, som behöfves för en större krigsstyrkas utrustning, lyckades han med otroliga svårigheter få tillsammans de till Skånes skyddande nödiga trupperna. Med sina oöfvade och illa klädda krigare började han genast gå anfallsvis tillväga och mötte den samlade danska hären vid Helsingborg. Utgången af den blodiga strid, som här utkämpades den 28 februari 1710, känna vi af historien. Med 6,000 ryttare, en del af dem i träskor, och 8,000 fotknektar i vadmalströjor och skinnpälsar, anföll han den 15,000 man starka danska hären, slog den i grund och tvang den att draga sig tillbaka till Själland. Sällan har väl underrättelsen om en vunnen seger hälsats i Sverige med större jubel än segern vid Helsingborg. Namnet Måns Stenbock flög som en ljungeld genom landet »och inträngde i hvarje hydda, hvarje hjärta, för att där i välsignadt minne kvarlefva, så länge svenska hyddor finnas och svenska hjärtan klappa». Den lysande segerbragden förskaffade S. utnämning till fältmarskalk, hvarjämte han 1710 nämndes till k. råd och generalguvernör öfver Skåne, Halland och Bleking. Dessutom förrättade han sysslan som kansler för Lunds universitet, dock utan att bära namnet. När året därefter befallning ingick från Carl XII om en ny truppsändning till Pommern, genomdref S. denna mot det öfriga rådets föreställningar och betänkanden. Genom sin folkgunst och sin vältalighet lyckades det honom att förmå Stockholms borgerskap och andra rikets inbyggare till sammanskott i penningar och nödvändighetsvaror för utrustning af en ny här. Med denna öfvergick han 1712 till Rügen men förlorade i en träffning under vägen med danskarna trettio skepp. Oaktadt denna och flera andra vidrigheter eröfrade han Rostock och vann öfver danskarna den lysande segern vid Gadebusch d. 9 dec. 1712, drog sig därpå in i Holstein och brände vid årets slut Altona. Men hans bemödanden att uppehålla det svenska väldet i Tyskland, under det Carl fördröjde sig i Turkiet, misslyckades, oaktadt hans och svenska folkets ansträngningar. Vid kapitulationen i Tönning den 6 maj 1713, måste han med sin här gifva sig fången åt danskarna, och härmed var hans hjältebana slutad. Såsom krigsfånge i Köpenhamn blef han i början behandlad med aktning, och man såg honom ej sällan vid hofvet. Konung Fredriks löftesbrott i kapitulationsfrågan och vägran att utlämna honom, oaktadt den för hans utlösning bestämda summan redan var anskaffad, uppväckte hos honom en förbittring, åt hvilken han oförsiktigt gaf luft i bref till vänner, på samma gång han uppgjorde en plan till rymning. Denna upptäcktes och föranledde hans arrestering. Till slut insattes han i ett rum på kastellet, där golfvet utgjordes af några tunna bräder, lagda öfver en vattenpöl. Så satt han skild från världen inom galler och tillbommade portar, tills hans hälsa i grund förstördes och befriaren kom i döden, d. 23 febr. 1717. Då freden slöts med Danmark, fördes den utmärkte fosterlandsvännens lik till Vapnö kyrka i Halland samt nedsattes till sist 1722 i grefliga Oxenstiernska grafven i Uppsala domkyrka. I en mängd efterlämnade relationer, bref, tal och berättelser har S. äfven visat sig vara lika skicklig stilist som statsman och utmärkt härförare. Han var äfven skald samt idkade jämväl måleri på lediga stunder, och särdeles under hans fängelsetid blef denna konst honom en kärkommen tröst. Prof på så väl hans skicklighet häri som af hans färdighet i svarfkonsten finnas ännu bevarade. S:s af Börjeson modellerade ryttarestaty restes 1903 i Helsingborg. Gift 1690-03-23 i Stockholm med sin kusins dotter grevinnan Eva Magdalena Oxenstierna af Korsholm och Wasa, dotter av riksrådet och presidenten greve Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa och hans 2:a fru grevinnan Magdalena Stenbock.

Barn:

  • Gustaf Otto Stenbock, född 1691 i Stade, död där före 1692-08-04.
  • Ulrika Magdalena Stenbock, född 1692 i Stade, död 1715-01-21 i barnsäng. Gift 1714-03-23 med amiralen och amiralitetsrådet greve Carl Hans Wachtmeister af Johannishus.
  • Bengt Ludvig Stenbock, född 1694. Överstelöjtnant och lantråd. Död 1737. Se Tab. 16.
  • Fredrik Magnus Stenbock, född 1696. Major och lantråd. Död 1745. Se Tab. 17.
  • Johan Gabriel Stenbock, född 1698-07-22 död 1699-02-12.
  • Carl Stenbock, född 1699-12-22 på Kronobäck, död där 1700-06-10.
  • Carl Stenbock, född 1701. Kapten. Död 1746. Se Tab. 54.
  • Erik Stenbock, född och död 1706.
  • Johan Stenbock, född 1708-04-01 i Malmö. Ryttmästare. Död ogift 1734-07-12 på Rånäs.
  • Eva Charlotta Stenbock, född 1710-02-28 i Malmö, död 1785-02-19 på Vittskövle. Gift 1728-02-29 med generallöjtnanten och landshövdingen Christian Barnekow.
  • Gustaf Leonard Stenbock, född 1711. Vice landshövding. Död 1758. Se Tab. 55.

TAB 16

Bengt Ludvig Stenbock (son av Magnus Stenbock, tab 15). Född 1694-09-01 i Frankfurt am Main. Överstelöjtnant. Överflyttade till Estland och blev där lantråd. Död 1737-05-26 i Reval. Gift 1:o 1722 med sin fränka friherrinnan Beata Sofia Creutz, dotter av generalen friherre Carl Gustaf Creutz nr 48 och Sofia Christina Natt och Dag nr 13. Gift 2:o 1732-03-25 med Anna Margareta Zöge von Manteuffel i hennes 1:a gifte, dotter av generalmajoren Gotthard Johan Zöge von Manteuffel och Margareta Elisabet von Güntersberg.

Barn med Beata Sofia Creutz:

  • Magnus Stenbock, född och död 1727.
  • Eva Sofia Stenbock, född 1728-03-16, död 1807-09-19 i Stockholm. Gift 1752-07-16 på Täckhammar med kammarherren friherre Fredrik Bengt Rosenhane.
  • Gustaf Otto Stenbock, född och död 1729.
  • Bengt Ludvig Stenbock, född och död 1730.
  • Christina Magdalena Stenbock, född 1731-05-05, död 1792-03-26 på Grinda. Gift 1762-12-30 på Täckhammar med sin syssling översten greve Jakob Ernst Creutz.

TAB 17

Fredrik Magnus Stenbock (son av Magnus Stenbock, tab 15). Född 1696-08-00 i Frankfurt am Main. Löjtnant vid greve de la Marcks regemente. Kapten vid livdragonregementet. Major 1734. Lantråd i Estland. Död 1745-12-13 på Kolk. Gift 1722-11-08 i Stockholm med grevinnan Ebba Margareta De la Gardie, dotter av generallöjtnanten och landshövdingen greve Adam Carl De la Gardie och Anna Juliana Horn af Kanckas.

Barn:

  • Eva Juliana Stenbock, född 1724-08-08 i Stockholm, död 1753. Gift i Livland med lantrådet Giesbrecht von Reutern i hans 1:a gifte.
  • Carl Magnus Stenbock, född 1725. Ryskt statsråd. Död 1798. Se Tab. 18.
  • Fredrik Ulrik Stenbock, född 1727-07-06 i Stockholm, död ogift 1783 på Kolk.
  • Ebba Margareta Charlotta Stenbock, född 1728-12-24 på Vapnö, död ogift 1743-10-17.
  • Magdalena Christina Stenbock, född tvilling 1730-02-04 på Vapnö. Död 1801-03-21 på Pörrafer i Livland. Gift 1752-04-21 i Stockholm med sin moders kusin överkammarherren greve Carl Julius De la Gardie.
  • Sofia Helena Stenbock, född och död 1730.
  • Ulrika Stenbock, född 1732-10-21 på Vapnö. Död 1783-04-11 Stjärnsund. Gift 1762-05-11 i Stockholm med överstelöjtnanten greve Abraham Achates Alexander Dohna.
  • Hedvig Sofia Stenbock, född 1734-06-23 i Stockholm. Död 1809-12-26 i Stockholm. Gift 1756-07-20 i Stockholm med sin faders sysslings son riksrådet greve Fredrik Ulrik von Rosen.
  • Johan Stenbock, född 1736. Överste. Död 1807. Se tab 33.
  • Beata Eleonora Stenbock, född 1737-09-22 Hjälmshult, död 1766. Gift 1764-08-31 på Grossenhof med översten Otto Gabriel Rotkirch.
  • Gustaf Otto Stenbock, född och död 173.
  • Bengt Julius Stenbock, född 1741-02-08 i Reval, död ung.
  • Jakob Pontus Stenbock, född 1744. Lantråd. Död 1824. Se Tab. 38.

TAB 18

Carl Magnus Stenbock (son av Fredrik Magnus Stenbock, tab 17), född 1725-07-25 på Vapnö. Lantråd i Estland 1754. Ryskt statsråd. Död 1798-01-20 på Kolk. Gift med Anna Magdalena Helena von Blome i hennes 2:a gifte, dotter av danske överhovmarskalken Otto von Blome och Anna Margareta von Brockdorff.

Barn:

  • Anna Juliana Stenbock, född 1752, död 1784. Gift 1768 i Estland med holsteinske kammarherren friherre Magnus Detlof von Tiesenhausen i hans 1:a gifte.
  • Magnus Joakim Stenbock, född 1757. Assessor. Död 1784. Se tab 19.
  • Beata Ulrika Sofia Stenbock, född 1759-09-10, död 1845-06-04 i Reval. Gift 1775-09-10 med presidenten friherre Hans von der Pahlen.
  • Adam Carl Stenbock, född 1760-07-20 på Grossenhof, död sannolikt späd.

TAB 19

Magnus Joakim Stenbock (son av Carl Magnus Stenbock, tab 18). Född 1757-07-28. Löjtnant i rysk tjänst. Assessor i revalska lanträtten. Drunknade 1784-09-06 vid Perispå utanför Kolk. Gift 1776-07-14 i Reval med baronessan Vilhelmina Helena Elisabet Tiesenhausen i hennes 1:a gifte, dotter av friherre Jakob Johan von Tiesenhausen och Wilhelmina Margareta von Baranoff.

Barn:

  • Margareta Magdalena Wilhelmina Stenbock, född 1777-08-06 i Reval, död ung.
  • Carl Magnus Jakob Stenbock, född 1778-10-10 i Reval, död ung.
  • Georg Gustaf Magnus Stenbock, född 1780. Majoratsherre. Död 1816. Se Tab. 20.
  • Johan Didrich Stenbock, född 1781. Godsägare. Död 1822. Se Tab. 22.
  • Vilhelmina Juliana Stenbock, född 1782-07-16, död 1836-10-03 på Wallküll i Kusals socken. Gift 1798-04-01 på Jaggowal med kaptenen och hakenrichtern Johan Joakim Adam von Brevern.
  • Vilhelmina Helena Elisabet Stenbock, född 1783-08-10, död 1847-10-02 Jaggowal Gift där 1801-12-06 med sin systers svåger majoren Ludvig Reinhold von Brevern.
  • Carl Joakim Stenbock, född posthumus 1785, död 1798-10-04 på Kolk.

TAB 20

Georg Gustaf Magnus Stenbock (son av Magnus Joakim Stenbock, tab 19), född 1780-01-01 i Reval. Innehade fideikommissegendomarna Kolk etc. efter farfaderns död 1798. Död 1816-10-16 på Kolk och begraven s. å. 2/12 i Kusals socken. Gift 1:o 1801-03-08 i Reval med Henrietta Marie Johanna von Baranoff, från vilken han blev skild, dotter av lantrådet Claes Gustaf von Baranoff och friherrinnan Eleonora Christina Elisabet Gyllenstierna af Lundholm. Gift 2:o 1810-09-09 på Jaggowal med sina systrars svägerska Elisabet von Brevern, dotter av Adam Ludvig von Brevern, till Jaggowal, och hans 1:a fru Catharina Christina von Benckendorff.

Barn:

  • 1. Wilhelmina Beata Emilia, född 1802-04-05 i Reval, död ogift 1865-03-27 i nämnda stad och begraven s. å. 31/3 i Kusals socken.
  • 1. Henrietta, född 1805-09-01, död s. d.
  • 2. Magnus Christoph Ludvig, född 1812. Majoratsherre. Död 1849. Se Tab. 21.

TAB 21

Magnus Christoph Ludvig Stenbock (son av Georg Gustaf Magnus Stenbock, tab 20), född 1812-11-20 på Kolk. Gift 1834-04-10 med Cecilia von Mohrenschildt, dotter av Alexander August von Mohrenschildt, av en 1650-09-20 adlad, men ej introd. ätt, och friherrinnan Charlotta Margareta von der Pahlen nr 75.

Barn:

  • Beata Elisabet, född 1834-12-29, död 1895-04-11 Haakhof Gift 1857-09-22 i Reval med verkl. ryska statsrådet, med. doktorn Johan Georg Otto von Gruenewaldt, till Haakhof
  • Carl Magnus, född 1836-10-25 i Reval, död sex veckor gammal.
  • Ebba Margareta Cecilia, född 1838-11-25 i Reval, död 1928-12-04 i Hapsal. Gift 1869-05-30 i Reval med baron Rudolf Maydell, till Kirrimäggi, född 1818-07-13, död 1885-12-11.
  • Louise Cecilia, född 1840-01-13 på Kolk, död 1914-05-06 i Reval. Gift där 1861-06-18 med lantrådet och ridderskapets hauptmann baron Wilhelm Wrangell, till Ruil.
  • Cecilia, född 1842-06-13 på Kolk, död 1926-02-24 på Ruil. Gift 1870-10-12 i Reval med sin svåger, kaptenlöjtnanten baron Peter Ludvig Georg Alexander Wrangell, till Itfer.
  • Magnus Cecil Christoph, född 1844-08-08 på Kolk. Innehade fideikommissegendomarna Kolk etc. efter faderns död 1849. Död 1849-12-26 på Kolk och begraven i Kusals socken.
  • Paulina, född 1846-04-19 på Kolk, död 1927-03-16 i Hapsal. Gift 1870-10-11 i Reval med kaptenen Reinhold Ernst Rudolf von Gruenewaldt, till Hasik
  • Catharina Charlotta, född 1848-08-13 på Kolk, död 1945-04-23 på flykt undan sovjetarmén ombord å "Olivia Adlerhorst" i Danzigbukten och begraven i massgrav vid Oder.

TAB 22

Johan Diedrich Stenbock (son av Magnus Joakim Stenbock, tab 19), till Orrenhof i Poenals socken samt Wiems, Habbinem och Kiels i Jegelechts socken, alla i Estland. Född 1781. Hakenrichter. Död 1822-09-18 Warbus Gift 1800-04-06 på Padis med Barbara Caroline Gertrude von Ramm, dotter av lantrådet Carl Adolf von Ramm, till Padis, och Margareta Elisabet Staël von Holstein nr 834.

Barn:

  • Wilhelmina Margareta Beata, född 1801-02-05 i Reval, död ung.
  • Elisabet Henrietta Wilhelmina, född 1802-05-12 i S:t Matthias socken, död 1833-05-19. Gift 1:o 1820-03-01 i Kosch's socken med baron Hans Reinhold von Fersen, till Sardjew, från vilken hon blev skild, född 1790-06-15, död 1822. Gift 2:o 1824-04-27 i S:t Matthias socken med ryttmästaren Johan Herman Teodor von Tritthof, till Pöllküll, i hans 1:a gifte, född 1794-07-11 i Baltischport, död 1871-02-15 på Pöllküll i S:t Matthias' socken.
  • Carl Magnus Reinhold, född 1804. Överstelöjtnant. Död 1885. Se Tab. 23.

Henriette Marie Elisabet Juliana Wilhelmine, född 1805-04-18 på Pöllküll, död där 1886-05-28. Gift 1834-07-27 på nämnda egendom med sin svåger, ryttmästaren Johan Herman Teodor von Tritthof i hans 2:a gifte, född 1794-07-11, död 1871-02-15.

  • Augusta Emilie, född 1806-07-19 på Pöllküll, död ung.
  • Caroline, född 1808-04-14 i S:t Matthias socken, död 1866-02-11 på Könda och begraven i Kusals socken.
  • Pauline, född 1813-05-22 i Reval. Död 1882-12-25 på Kolk och begraven i Kusals socken. Gift 1837-07-23 i S:t Matthias socken med bibliotekarien vid Dorpats universitet, ryska statsrådet Emil Alexander Lorentz von Anders, född 1806-05-18 i Dorpat, död 1887-04-13 i S:t Petersburg och begraven i Kusals socken.
  • Nikolai, född 1816-03-09, död 1817-11-05 i Kosch's socken.

TAB 23

Carl Magnus Reinhold Stenbock (son av Johan Diedrich Stenbock, tab 22), född 1804-02-04 Padis Junkare vid marinregementet och kadett vid krigsskola i S:t Petersburg 1820. Stabskapten. Deltog i polska fälttåget 1830–31. Kapten vid grenadjärregementet König Wilhelm III v. Preussen. RPrRÖO3kl 1835-09-21. Kommenderad till Peterhof att biträda Garde-Kowno-grenadjärulanregementet och Garde livhusarregementet med infanteritjänst 1841. T. f. flygeladjutant 1842. Majors, å. Avsked från militärtjänst s. å. Polismästare i Nisjnij-Novgorod s. å. Transp. som polismästare till Kasan 1848. Överstelöjtnant. 'Wladimirmedaljen 1856-08-26. Död 1885-02-11 på Kolk och begraven i Kusals socken. Innehade sedan 1850 majoraten Kolk, Kida, Könda och Neuenhof. Gift 1834-03-06 i Libau med Theophile Stuart, född 1817-06-07 Gramsden

Barn:

  • Erik Fredrik Didrik Magnus, född 1834. Fänrik. Död 1861. Se Tab. 24.
  • Tomas Axel Guido, född 1836-08-13 i Narva. Elev vid sjökrigsskolan i S:t Petersburg 1848. Död s. å. 28/4 i sistnämnda stad.
  • Michael Emil Pontus, född 1837. Överste. Död 1910. Se Tab. 25.
  • Caroline Alexandrine Pontusine Teofile, född 1839-02-21 i Narva, död 1912-01-19 i Hapsal och där begraven. Gift 1857-07-10 på Kolk med baron Nikolai von Fersen, född 1821-06-02, död 1872-06-09 i Reval.
  • Nikolai Paul Fromhold Pontus, född 1840. Godsägare. Död 1902. Se Tab. 28.
  • Fennimore Emilie Pontusine, född 1841-10-12 i Peterhof, död 1921-02-19 Habbinem Gift 1857-11-13 i Dresden med Rudolf Gustaf Reinhold Berend von Tritthof, till Pöllküll, född 1825-06-24 i Goldenbecks socken, död 1889-12-20 i Reval.
  • Magnus Olof, född 1844. Forstkandidat. Död 1884. Se tab 32.
  • Alexander Pontus Michael Leonid, född 1847-06-12 i Nisjnij-Novgorod, död 1848-08-26 i Kasan och där begraven.
  • Anna Adelheid Nikoletta Teofile, född tvilling 1849-11-15 i Kasan, död 1922-02-27 Kedder Gift 1871-03-23 på Kolk med kammarherren och verkl. ryska statsrådet, med. doktorn Carl Alexander von Wistinghausen, född 1827-05-29, död 1883-09-10 i Reval.
  • Adolf Peter, född tvilling 1849-11-15 i Kasan, död där 1850-04-26 och där begraven.
  • Adam Edgar Rudolf Emil Teofil, född tvilling 1851-11-06 på Kolk. Elev vid gardejunkerskolan i S:t Petersburg 1870-08-30. Kornett vid livgardesregementet till häst 1872-07-17. Löjtnant 1876-04-00. Ordonnansofficer hos storfurst Nikolai Nikolajevitj i huvudkvarteret i Kirsjinev 1877-04-00. Deltog i rysk-turkiska kriget 1877–1878 och bevistade därvid bl. a. slaget vid Plevna. Erhöll den till minne av kriget instiftade medaljen. RRS:tStO4kl 1877-09-00. Ordonnansofficer hos furst Carl av Rumänien s. å. i sept. RRumSO s. å. i sept. RumJK s. å. i dec. Attacherad hos generalguvernören Stolypin i Ost Rumelien 1879-02-00. RumKrO s. å. Genomgick generalstabsakademien. RRS:tStO3kl 1880. RRS:tAO3kl 1881-08-00. Överstelöjtnant. Överste och chef för livgardesregementet till häst. RR S:tStO2kI 1888-09-02. Död 1893-09-04 i Aix les Bains och begraven i Kusals socken, Estland. Gift 1890-11-00 med grevinnan Marie Stenbock-Fermor i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1858 med furst Viktor Wolkonski, död 1884-04-04), född 1839-11-17 i Hapsal, död 1905-07-22 i Berlin, dotter av greve Alexander Magnus Stenbock-Fermor och Nadesjda Jakowlew.
  • Eva Ebba Jacqueline Adéle Teofile, född tvilling 1851-11-06 på Kolk, död ogift 1911-02-26 i Dresden och där begraven.

TAB 24

Erik Fredrik Diedrich Magnus Stenbock (son av Carl Magnus Reinhold Stenbcok, tab 23), född 1834-12-21 i Narva. Elev vid krigsskola i S:t Petersburg 1848. Fänrik vid gabardinska infanteriregementet i Kaukasus 1850. Avsked 1857. Ägde slottet Rottenstein vid Meran. Död där 1861-04-03. Övertog enl. transakt. 1857-03-31 fideikommissegendomarna Kolk etc. med alla dess förbindelser. Gift 1859 med Lucie Fresichs, från England.

Barn:

  • Erik Magnus Andreas Harry, född 1860-02-29 i Cheltenham, England. Mogenhetsexamen i Wiesbaden 187(9). Student vid universitetet i Oxford 1879. Övertog fideikommissegendomarna Kolk etc. vid farfaderns död 1885. Död ogift 1895-04-26 i Brighton, England. Har utgivit diktsamlingar på engelska språket.

TAB 33

Johan Stenbock (son av Fredrik Magnus Stenbock, tab 17). Född 1736-03-28 på Hjälmshult. Ryttmästare i rysk tjänst. Sist överste. Död 1807-06-06 på Sellie. Gift med Helena Juliana von Stackelberg, dotter av Berend Reinhold von Stackelberg till Kersel och friherrinnan Anna Barbara von Stackelberg.

Barn:

  • Anna Margareta Juliana, född 1765-10-09 på Kersel, död 1790-12-08 i Reval. Gift 1783-10-13 på Sellie med generallöjtnanten i rysk tjänst Otto Magnus von Strandmann.
  • Johan, född 1774. Major och lantråd. Död 1838. Se tab 34.

TAB 34

Johan Stenbock (son av Johan Stenbock, tab 33). Född 1774-05-07 på Kersel. Major i rysk tjänst. Mannrichter i Harrien i Estland. Lantråd 1834-03-01. Död 1838-12-05 i Reval. Gift 1:o 1796-10-17 i Reval med Hedvig Henrietta Elisabet von Löwenstern, dotter av Herman Ludvig von Löwenstern, till Rasik, och Hedvig Margareta Staël von Holstein. Gift 2:o 1809-01-18 med Katarina Augusta von Baranoff, dotter överstelöjtnanten Adam Johan von Baranoff och Maria Aurora de la Gardie

Barn med Hedvig Henrietta Elisabet von Löwenstern:

  • Hedvig Juliana Henrietta, född 1797-12-08 på Sellie, död ogift 1873-06-09 i Reval och begraven där s. å. 12/6.
  • Herman Johan Carl, född 1799. Generalmajor. Död 1848. Se Tab. 35.
  • Pontus Magnus, född 1800-06-19 på Sellie. Kommendör vid ett kosackregemente 1832. Överstelöjtnant. Kretschef i Karabach 1842–1844. Medlem av rådet för förvaltningen av Transkaukasien 1850. Generalmajor och militärbefälhavare i Kaukasien. Död ogift 1857-06-21.
  • Alexander Valdemar, född 1801-07-13 på Sellie, död ung.
  • Anna Amalia Helene, född 1802-10-01 på Sellie, död 1885-01-12 Kaifer Gift 1822-04-05 på Sellie med översten Otto Carl von Strandmann, till Haakhof.
  • Magnus Henrik, född 1804-06-19. Elev vid konstakademien i Düsseldorf 1826. Genremålare. Död ogift 1836 i Italien.

Barn med Katarina Augusta von Baranoff:

  • Juliane Marie Antoinetta, född 1811-01-02 i Reval, död ogift 1883-03-11 i nämnda stad.
  • Julius, född 1812. Överhovmästare. Död 1878. Se Tab. 37.
  • Gustaf Andreas Constantin, född och död 1813 på Sellie.
  • Juliana, född 1815, död ogift 1883-01-26 i Reval och där begraven.
  • Nikolai Berend Viktor, född 1817-02-08 i Reval. Kaptenlöjtnant 1851-12-06. Död ogift 1877-04-14 i S:t Petersburg.
  • Beate Vilhelmina Emilie, född 1818-09-13 på Sellie, död 1863-01-14. Gift 1850-10-07 med gardeskaptenen Gregor von Pohlmann.
  • Johan, född 1821-01-02 i Reval, död där 1822-08-27 och där begraven.
  • Johan Carl Christoph, född 1824-05-20 i Reval, död ung.

TAB 35

Herman Johan Carl Stenbock (son av Johan Stenbock, tab 34), född 1799-04-24 på Sellie. Löjtnant vid livgardets kyrassiärregemente. Ryttmästare därst. 1833. Överste 1834. Generalmajor och chef för tronföljarens kyrassiärregemente. Död 1848-01-12 i S:t Petersburg och där begraven. Gift 1833-02-02 i nämnda stad med baronessan Alexandra von Driesen, född 1811 112/11, död 1880-11-11 i S:t Petersburg och där begraven, dotter av översten baron Georg Vilhelm von Driesen och Sofie von Lambsdorff.

Barn:

  • Gustaf Fredrik Johan Georg, född 1834-06-27 i S:t Petersburg. Löjtnant vid Gattjina livgardesregemente 1866. Kapten därst. Död 1872-12-06 i S:t Petersburg. Gift där 1866-02-03 med Elise Catharina Krüger, född 1837, död 1817 i S:t Petersburg, dotter av köpmannen Robert Carl Krüger och Charlotta Totleben.
  • Herman Pontus Alexander, född 1837-12-27 i S:t Petersburg, död där 1838-02-03.
  • Pontus Maximilian Julius Nikolai, född 1840-06-13 i Zarskoje Selo. Sist generalmajor. Död ogift 1894-11-02 i Zarskoje Selo och begraven i S:t Petersburg.
  • Anna Sofie Henrietta, född 1842-05-24 i Zarskoje Selo, död ogift 1901-01-25 (i S:t Petersburg).
  • Marie Sofie, född 1845-12-24 i Gattjina, död 1847-11-04 i S:t Petersburg.
  • Herman Carl Julius Nikolai, född 1847. Generallöjtnant. Död 1904. Se Tab. 36.

TAB 37

Julius Stenbock (son av Johan Stenbock, tab 34), född 1812-06-02 på Sellie. Elev vid kejserliga pagekåren 1827. Kornett vid volhynska ulanregementet 1832-08-30. Adjutant hos generalguvernören i S:t Petersburg, greve von Essen. Övergick till tjänst i ryska inrikesministeriet, där han var i sju år. Verkl. statsråd 1856-08-26. Transp. till kejserliga hovministeriet. Kammarherre 1857. Chef för samtliga kejserliga fabriker. RRS:t StO1kl 1858. Souschef i kejserliga apanagedepartementet s. å. RRS:tAO1kl 1860. StkWürtFrO s. å. Chef för sistnämnda departement 1862. Geheimeråd och hovmästare vid ryska hovet s. å. 17/4. RRS:t VIO2kl 1864. RRVÖO 1866 och RRS:tAlexNewO 1868. WürtKrO 1871. AlexNewO i brilj. 1872. Verkl. Geheimeråd och överhovmästare 1874-01-11. Avsked 1875. Död 1878-09-07 i Berlin och begraven på kyrkogården Moik vid Reval. Gift 1861-11-00 med Vera Surashewski i hennes 2. gifte (gift 1:o med N. N. Tschemov), född 1831, död 1902-01-08 i S:t Petersburg och där begraven.

Barn:

  • Marie, född 1862. Gift med översten Nikolai Hartong, född 1853-08-18, död 1915-03-16. Överste 1892. Kammarherre 1905. Verkst. stadsråd 1910. Son av gen. Nikolai Pavlovitch Hartong o h h Maria Nikolaievna Janusjkevitch.

TAB 38

Jakob Pontus Stenbock (son av Fredrik Magnus Stenbock, tab 17). Född 1744-09-10. Överstelöjtnant i rysk tjänst. Estländskt lantråd. Brigadier. Död 1824-09-23 i Reval. Gift 1:o 1764-07-01 i S:t Petersburg med grevinnan Sara Eleonore Fermor, dotter av generalen en chef greve Vilhelm Fermor, till Nitau, och Dorotea Elisabet Bruce. Gift 2:o 1778 med Catharina Diakow, dotter av brigadieren Alexej Diakow.

Barn med Sara Eleonore Fermor:

  • Catharina, född 1765-11-06 i S:t Petersburg, död ung.
  • Jakob Vilhelm, född 1766-10-02 i S:t Petersburg. Överste i rysk tjänst. Död ogift 1808 på Williwalla på Dagö och begraven i Nitau.
  • Magnus Johan, greve Stenbock-Fermor, född 1768. Överste. Död 1834. Se Tab. 39.
  • Fredrik August, född 1769-05-10 i S:t Petersburg, död där 1771-01-24 och där begraven.
  • Sara Dorotea Margareta, född 1771-02-12 i S:t Petersburg, död 1854 och begraven i Saary i guvern. S:t Petersburg. Gift med generalen Vassili Kulomsin.
  • Juliana Charlotta Elisabet, döpt 1772-04-15 i S:t Petersburg, död ung.
  • Alexander Mattias, född 1773-07-23 i S:t Petersburg, död ung.
  • Barbara Sofia, döpt 1774-11-03 i S:t Petersburg, död ung.

TAB 39

Vapensköld för greve Stenbock-Fermor

Magnus Johan Stenbock, greve Stenbock-Fermor (son av Jakob Pontus Stenbock, tab 38). Född 1768-06-24 i S:t Petersburg. Erhöll genom kejserligt senatsbeslut 1825 tillstånd att kalla sig greve Stenbock-Fermor. Erhöll stadfästelse av vapnet 1849-09-03. Överste. Död 1834-04-01. Gift 1804-08-09 i Hapsal med Auguste Friederike von Gernet, dotter av majoren och tulldirektören i Reval Christoffer von Gernet och friherrinnan Beata Eleonora Rehbinder.

Barn:

  • Pontus Christoph, född och död 1805-05-07 i Waiwara socken.
  • Carl Jakob Pontus, greve Essen-Stenbock-Fermor, född 1806. Ryttmästare. Död 1866. Se Tab. 40.
  • Ebba Catharina Eleonora, född 1808-07-07 i Hapsal, död ogift 1882-02-21 i Riga.
  • Alexander Magnus, född 1809. Ryttmästare. Död 1852. Se Tab. 42.
  • Nikolai Vilhelm Georg, född 1811 i Hapsal, död 1820-12-29.
  • Christoffer Reinhold, född 1812-02-29 i Hapsal. Ryttmästare vid Simbirskiska ulanregementet. Död ogift 1846-07-23 i S:t Petersburg.
  • Robert Julius, född och död 1813-04-03 i Hapsal.
  • Fredrika Margareta, född 1814-07-05 i Hapsal, död 1890-08-28 Odsen. Gift 1838-06-30 på Nitau med Edvard Alexander von Klot-Heydenfeld, till Odsen.
  • Eleonora Emilia, född 1815-08-20 i Hapsal, död ogift 1859 i Florens.
  • Charlotta Juliana, född 1816-09-29 i Hapsal. Hovfröken hos kejsarinnan Alexandra. Död ogift 1841-12-15 i S:t Petersburg.
  • Fredrik Johan, född 1818. Kollegieassessor. Död 1884. Se Tab. 45.
  • Olga Natalia, född 1819-10-08 i Hapsal, död där 1820-05-11.
  • Olga, född 1821-06-14 i Poenals socken, död ogift 1862-01-00 i Neapel.
  • Vilhelm Georg, född 1823. Överste. Död 1881. Se Tab. 47.
  • Barbara Elisabet Marie, född 1825-01-12 i Poenals socken, död 1858-06-23 i Dorpat. Gift 1846-05-21 i nämnda stad med Carl Otto Artur von Knorring.

TAB 40

Carl Jakob Pontus Stenbock, greve Essen-Stenbock-Fermor (son av Magnus Johan, greve Stenbock-Fermor. tab 39), född 1806-12-26 i Hapsal. Ryttmästare vid livgardesregementet till häst. Erhöll enl. senatsukas 1835-08-13, på svärfaderns greve Peter von Essens anhållan, tillstånd att kalla sig Essen-Stenbock-Fermor. Död 1866-07-15 i S:t Petersburg. Gift 1835 med grevinnan Alexandrine von Essen, född 1816-03-19, död 1868-11-23 i S:t Petersburg och där begraven, dotter av generalen greve Peter von Essen och Catharina Lwow.

Barn:

  • Alexander, född 1837-07-12, död s. å. 25/12 i S:t Petersburg och där begraven.
  • Olga, född 1839-10-11, död 1843-08-14 i S:t Petersburg och där begraven.
  • Peter, död ung.
  • Alexander, född 1843. Överste. Se Tab. 41.
  • Leonid, född 1845. Har ägt Uteschenie i guvern. S:t Petersburg. Levde 1913.
  • Nikolas, född 1847. Tjänsteman för särskila uppdrag först hos guvernören i Reval, sedan hos generalguvernören i Moskva. Ceremonimästare vid kejs. ryska hovet. RRS:tAO2kl 1904-12-00. Hovmästare 1906-04-00. RRS:tVlO3kl och S:tStO1kl. Död ogift 1922 i Moskva.
  • Constantin, född 1849-04-17. Stabsryttmästare vid pavlogradska livgardeshusarregementet. Adjutant hos ståthållaren i Kaukasus. Överste och chef för nämnda regemente. Generalmajor. RRS:tAO2kl 1904. Död ogift 1917-05-00 i S:t Petersburg.

TAB 45

Fredrik Johan Stenbock (son av Magnus Johan Stenbock, tab 39), arvherre till slottet Nitau och Mühlgraben. Född 1818-04-24 i Hapsal. Genomgick Ritter-und Domschule i Reval. Kornett vid kejsarens livgardeskyrassiärregemente. Löjtnant vid livgardesregementet till häst. Stabsryttmästare. Adjutant hos generaladjutanten Peter von Weymarn. Kollegieassessor 1857. Transp. till domänministeriet. Död 1884-08-15 på Nitau och där begraven. Gift 1:o 1850-12-22 i S:t Petersburg med Elisabet Augusta Christina von Weymarn, född 1827-06-24 i S:t Petersburg, död 1868-08-04 i Pernau, dotter av generaladjutanten Peter Vilhelm von Weymarn och Christina Augusta von Lueder. Gift 2:o 1870-09-21 i Darmstadt med grevinnan Marie Dunten, född 1831-10-07, död 1900-11-27 i Riga och begraven i Nitau, dotter av greve Vilhelm Dunten och Adèle Sofia de Cohorn.

Barn:

  • 1. Olga Christina Fredrika, född 1851-09-19 i S:t Petersburg, död 1852-10-11 på Nitau.
  • 1. Marie Catharina, född 1854-03-27 i S:t Petersburg, död där 1856-11-23 och begraven i Nitau.
  • 1. Magnus Alexander, född 1855-06-24 på Nitau. Genomgick kejserliga ryska Alexanderlyceet. Död 1877-05-19 på Falkenstein (Taunus).
  • 1. Ebba Nadesjda Christina, född 1857-11-06 i S:t Petersburg på Langeoog, Västra Tyskl. Gift 1883-01-15 i Riga med Nikolai Reinhold von Schubert, till Wayküll, född 1844-10-12 på Wayküll, död 1905-01-15 i Reval.
  • 1. Margareta Barbara Christina, född 1859-02-18 i S:t Petersburg, död 1915-04-26 i Reval. Gift 1881-05-29 i Riga med Bernhard Alexander von Schubert, till Spahrenhof, född 1849-02-07 på Wayküll, död 1923-03-06 i Bern.
  • 1. Christina Marie, född 1862-01-09 i S:t Petersburg, död ogift 1901-03-19 i Riga och begraven i Nitau.
  • 1. Vilhelm Constantin, född 1863. Kornett. Se tab 46.
  • 1. Fredrik Vilhelm, född 1865-11-20 på Nitau, död där 1866-06-14.

TAB 47

Vilhelm Georg Stenbock (son av Magnus Johan Stenbock, tab 39), född 1823-08-10 i Hapsal. Elev vid gardeskavallerijunkarskolan. Överste och chef för livgardesregementet till häst. RRS:tAO2kl. Död 1881-04-12 i Kamenka (guv. Cherson). Gift 1858-04-00 i S:t Petersburg med Barbara Szafonov, född 1839-08-00, död 1920-11-20 i Jelisavetgrad, dotter av godsägaren Evstafi Szafonov och Elisabet von Wjatkin. Hon ägde Trojtzkoje-Safonovo, Kamenka och Serebrjanoje (guv. Cherson).

Barn:

  • Johan, född 1859. Kammarherre. Död 1916. Se tab 48.
  • Elisabet, född 1860-11-09 i S:t Petersburg. Ägde till revolutionen Gurtovoje i guvern. Poltava. Död 1934-12-01 i Lohvice, guv. Poltava. Gift 1885-11-00 i Kamenka med professorn i geologi vid universitetet i Odessa Romulus Alexandrovitj von Prendel i hans andra gifte (gift 1:o med Julia Karlovna Kraft, född 1855, död 1883) född 1851-02-08 i Hotin, Bessarabien. Död 1904-06-27 på Gurtovoje. Son av tullförvaltaren Alexander Viktorovitj von Prendel o h h Barbara Popova.
  • Alexander, född 1862 i Trojtzkoje-Safonovo, död där 1863.
  • Georg, född 1864. Statsråd. Död 1925. Se tab 50.
  • Vladimir, född 1866. Adelsmarskalk. Se Tab. 52.
  • Catharina, född 1867-10-29 i Trojtzkoje-Safonovo. Död 1951 i Moskva. Gift 1:o 1892-01-00 med greve Mikael Mikaelovitj Tolstoj, från vilken hon blev skild, född 1861. Gift 2:o 1895 med furst Alexander Kudasjev, född 1872, död 1919 i Orenburg.
  • Nikolaus, född 1869. Godsägare. Se Tab. 53.
  • Barbara, född 1870 i Trojtzkoje-Safonovo, död där 1871.
  • Anna, född 1872-01-11 i Trojtzkoje-Safonovo, död 1921 i Moskva. Ägde Ivankovo i guvern. Volhynien. Gift 1893-04-00 med professor Leon von Tarassevitj, född 1868, död 1927 i Dresden (självmord).
  • Maria, född 1874 i Trojtzkoje-Safonovo, död där 1875.

TAB 54

Carl Stenbock (son av Magnus Stenbock, tab 15). Född 1701-04-12 i Stockholm. Fänrik vid livgardet 1719. Officer i fransk tjänst. Kapten vid Västgötadals regemente 1736. Riddare av franska orden Notre Dame du Mont Carmel et S:t Lazare. Död 1746-05-29 i Stockholm. Gift 1729-03-18 med friherrinnan Vendela Christina Posse af Säby, dotter av översten friherre Mauritz Posse af Säby och hans 2:a fru friherrinnan Anna Christina Fleming af Liebelitz.

Barn:

  • Fredrika Ulrika, född 1735-05-21 i Stockholm, död ogift 1804-03-21 i Stockholm.

TAB 55

Gustaf Leonard Stenbock (son av Magnus Stenbock, tab 15). Född 1711-08-18 i Malmö. Lagman i Tiohärads lagsaga och vice landshövding i Kronobergs län. Död 1758-05-30 i Växjö. Gift 1737-12-18 med grevinnan Fredrika Eleonora Horn af Ekebyholm, dotter av riksrådet och kanslipresidenten Arvid Bernhard Horn af Kanckas, greve Horn af Ekebyholm och hans 3:e fru grevinnan Margareta Gyllenstierna af Fogelvik.

Barn:

  • Arvid Nils, född 1738. Kammarherre och överste. Död 1782. Se Tab. 56.
  • Fredrika Eleonora, född 1741-07-31 i Stockholm. Gift 1762-12-09 i Stockholm med översten friherre Henrik Falkenberg af Trystorp.
  • Magnus Gustaf, född 1742-08-01. Hovjunkare. Kvartermästare vid Östgöta kavalleriregemente 1759-03-02. Död 1759-03-04 i Stockholm.
  • Margareta Juliana, född och död 1743 i Stockholm.
  • Magdalena Margareta, född 1744-06-19. Statsfru hos drottning Sofia Magdalena. Död 1822-07-18 i Linköping. Gift 1761-04-26 i Stockholm med generalmajoren friherre Erik Julius Cederhielm.
  • Eva Christina, född 1747-03-29, död 1751-07-11 och begraven i Uppsala domkyrka.

TAB 56

Arvid Nils Stenbock (son av Gustaf Leonard, tab 55). Född 1738-09-27 i Stockholm. Kammarherre, tjänstgjorde hos kronprins Gustaf 1768. Överste och chef för Hälsinge regemente 1776. Död 1782-05-01 i Stockholm. Gift 1762-05-11 i Karlskrona med friherrinnan Eva Charlotta Strömfelt, dotter av presidenten friherre Carl Harald Strömfelt och hans 2:a fru friherrinnan Beata Elisabet Siöblad.

Barn:

  • Magnus, född 1763-04-03 på Rånäs. Överstelöjtnant i armén. T. f. riksmarskalk 1810-06-30 efter mordet på greve Axel von Fersen. Generalmajor. Död ogift 1822-05-17 i Linköping.
  • Gustaf Harald, född 1764. Förste stallmästare. Död 1833. Se Tab. 57.

TAB 57

Gustaf Harald Stenbock (son av Arvid Nils Stenbock, tab 56). Kvartermästare vid Östgöta kavalleriregemente 1775. Stallmästare och löjtnant. Död 1833-01-17 på Törsjö i Solberga socken. Gift 1799-04-25 i Stockholm med Fredrika Charlotta Forsberg, dotter av assistenten vid politiekollegium i Stockholm Erik Forsberg och Hedvig Charlotta d'Orchimont.

Barn:

  • Magnus Albert Carl Gustaf Arvid, född 1800. Kammarherre. Död 1871. Se Tab. 58.

TAB 58

Magnus Albert Carl Gustaf Arvid Stenbock (son av Gustaf Harald Stenbock, tab 57), född 1800-04-22 i Quedlinburg i preussiska provinsen Sachsen. Ryttmästare i generalstaben. Ryttmästare och regementskvartermästare vid Smålands husarregemente. Major. Kammarherre. Död 1871-04-25 i Köpenhamn. Gift 1829-09-14 på Barsebäck med grevinnan Johanna Margareta Hamilton, dotter av hovmarskalken greve Gustaf Hamilton och grevinnan Fredrika Bonde af Björnö.

Barn:

  • Albert Magnus Gustaf Ulrik, född 1830. Löjtnant. Död 1894. Se Tab. 59.
  • Albert Magnus Ivar, född 1832 på Törsjö, död 1836-08-07 i Uddevalla.
  • Josefina Albertina Charlotta Fredrika Lovisa, född 1833-05-07 på Törsjö. Död 1881-07-19 i Köpenhamn. Gift 1857-07-17 på Törsjö med kammarherren Jakob Fredrik Teodor Uggla.
  • Albert Magnus Erik Ludvig, född 1834-11-07, död 1842-12-12 på Törsjö.
  • Albert Magnus Carl Otto Pontus, född 1838. Överstekammarjunkare. Död 1915. Se Tab. 63.
  • Albert Magnus Olof Abraham, född 1839-01-20 på Törsjö, död ogift 1918-11-08 i Ängelholm.
  • Albert Magnus Fredrik Mauritz, född 1840-03-08, död 1841-08-08 på Törsjö.
  • Sofia Albertina Charlotta Augusta Eleonora Catharina, född 1843-05-01 på Törsjö, död 1916-05-03 i Stockholm. Gift 1866-04-14 på Törsjö med förste hovjägmästaren Herman Magnus af Petersons.

TAB 59

Albert Magnus Gustaf Ulrik Stenbock (son av Magnus Albert Carl Gustaf Arvid Stenbock, tab 58), född 1830-07-06 på Törsjö. Fanjunkare vid skånska dragonregementet 1846-03-10. Student i Lund 1849-06-20. Officersexamen 1851-05-05. Underlöjtnant vid nämnda regemente 1852-07-02. Löjtnant därst. 1858-01-08. RDDO 1860-10-06. Ordonnansofficer hos konungen s. å. 24/6. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom löjtnant i armén 1861-12-28. Avsked ur armén 1875. Död 1894-07-13 i Stockholm. Innehade Sundby och Näringsbergs fideikommisser 1871–1894 samt ägde Löddesborg i Löddeköpinge socken Malmöhus län 1860–1870, ävensom del i Villie by i Lilla Slågarps socken Malmöhus län. Gift 1861-05-20 Svaneholm med Julie Jeannette Eleonore Hallenborg, dotter av kammarherren Carl Johan Hallenborg och hans 2:a fru grevinnan Eleonora Charlotta Filippina Fredrika Lovisa von Schwerin.

Barn:

  • Carl Albert Magnus, född 1862-02-17 på Löddesborg, död 1865-08-17.
  • Catharina Fredrika Johanna Augusta Eleonora, född 1863-06-23 på Löddesborg, död 1930-01-04 i Raden-Lalendorff. Gift 1889-08-08 i Hälsingborgs kyrka med disponenten Raden
  • Albert Gustaf Otto, född 1864. Godsägare. Död 1904. Se Tab. 60.
  • Carl Herman Magnus, född 1865. Se Tab. 62.

TAB 63

Albert Magnus Carl Otto Pontus Stenbock (son av Magnus Albert Carl Gustaf Arvid Stenbock, tab 58), född 1838-01-28 på Torsjö. Chargé d'affaires i S:t Petersburg 1867.. Tjänstg. överstekammarjunkare 1908. Gift i London 1875-01-14 med baronessan Clementine Maria Clearence de Reuter i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1920 med generallöjtnanten i engelsk tjänst sir Herbert Charles Chermside i hans 2:a gifte) dotter av baron Julius Paul de Reuter och Ida Clementina Magnus.

Barn:

  • Erik Magnus Julius, född 1876-03-30 i London. Mogenhetsexamen i Stockholm 1899. Död 1933-06-22 i South Courton, England.

TAB 64

Carl Stenbock (son av Gustaf Olofsson Stenbock, friherre Stenbock, tab 2). Död 1609-01-10 på Kurö. På grund af sin höga börd användes S. tidigt i riksvårdande värf och nämnes 1593 såsom befallningsman på Keksholm. Tre år senare insattes han af Sigismund till ståthållare på Kalmar men kom ej att tillträda befattningen, emedan hertig Carl förbjudit befallningsmannen Jörgen Månsson att lämna honom fästningen, »alldenstund S. var en papist och ej velat underskrifva Söderköpings mötes beslut». Året därefter, 1597, erhöll han likväl hertigens egen fullmakt att vara ståthållare på Kalmar med dess län och Öland. När krigsrykten spordes från Polen, ångrade hertigen sin medgörlighet och återfordrade slottet, men S. förklarade, att det vore konungens egendom, och vägrade att lämna nycklarna. Han blef därefter insatt på Gripsholm, hvarest han förehade hvarjehanda stämplingar och äfven gjorde ett försök att rymma, med anledning hvaraf han ställdes inför en kommission, som dock ej fann skäl att ådöma honom strängare straff än fortfarande fängelse. Han blef emellertid snart lösgifven och skickad af Carl till sin svåger Klas Fleming i Finland, för att förmå denne att hålla hertigens parti, eller, om så ej kunde ske, fråntaga honom befälet öfver armén och flottan. Men S. uträttade sin sak så, att han i Åbo underskref finnarnas trohetsförsäkran till konung Sigimund och gjorde gemensam sak med Fleming mot hertigen. Vid riksdagen i Linköping 1600 stod han bland de anklagade men fick med ed betyga sin oskuld och slapp med att åse de öfrigas af rättning. Gift 1593-04-22 i Åbo med Brita Claesdotter, dotter av ståthållaren Claes Andersson (Westgöte) och Catharina Hansdotter.

Barn:

  • Claes. Död 1632.
  • Abraham. Drunknade 1616 vid Toftaholm.
  • Gustaf, död ung.
  • Christina Sofia Stenbock. Född 1603, död 1661-07-26 Säby. Gift 1624-02-28 på Toftaholm med hertigliga kanslirådet Per Nilsson (Natt och Dag).

Av okänt ursprung

  • Eric Stenbock född 1763. Bland gruvdrängarna på Gåsbornshyttan. Gift med Anna Olsdotter född 1763. Källa: Gåsborn AI:1 s13a.

Källa

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Svenskt biografiskt lexikon (SBL). Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon