Gammal frälsesläkt. Introd. 1625.
Sparren är kanske den allmännast förekommande vapenbilden under medeltiden. Den fördes av flera skilda släktgrupper, vilka helt säkert icke haft någon inbördes släktskap, och när 1500-talets genealoger med icke ringa konstfärdighet hopfört dessa släktgrupper under ätten Sparre, har detta skett allenast på lösa antaganden. Äldst av dessa släktgrupper, som förekomma på riddarhusgenealogien är den s. k. Toftasläkten (till sätesgården Tofta i Adelsö socken, Sth.). Dess förste genom urkunder kände stamfader var drotset Abjörn Sixtensson, död 1310. Möjligen var han sonson till en herr Nils, som enligt släktkrönikornas samstämmiga vittnesbörd var gift med konung Erik Knutssons dotter Märta. Toftasläkten var på 1300-talet Sveriges kanske mest lysande ätt, vars medlemmar i flera generationer beklädde rikets högsta ämbeten. Den utgick på manssidan 1407 med Abjörn Sixtenssons sonson, den lärde riksmarsken Karl Ulfsson till Tofta, den heliga Birgittas frände och konung Magnus Erikssons vedersakare. Man har intet skäl att antaga, att ovannämnde herr Nils hetat Sixtensson och haft en broder Knut. Denne göres på riddarhusgenealogien till stamfader för en annan släktgrupp med sparrevapnet, som levde in på 1500-talet och efter sin sätesgård i Ängsö socken (Vm), blivit kallad Ängsösläkten. Till densamma hörde den myndige biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson, död 1463, och riksrådet och riddaren Fader Ulfsson, båda söner till riddaren Ulf Bengtsson till Lagmansö i Vadsbro socken Södermanlands län. Den förste kände ägaren av Ängsö. Bland andra bemärkta personer, som burit sparrevapnet och som på riddarhusgenealogien förbundits med förestående släktgrupper, märkas konung Birgers råd, riddaren Arvid Göstafsson, död 1317, den förste av den släkt, som skrev sig till Vik i Balingsta socken Uppsala län, drotset och riksrådet Nils Abjörnsson till Ängsö, död 1359, och konung Magnus Erikssons råd på 1350-talet Lars Karlsson. Dessutom har på genealogien inblandats den s.k. Hålbonässläkten, som förde ett helt olika vapen: en bjälke, belagd med tre vippor. Den nu levande Sparresläkten, vilken till åtskillnad från förestående släktgrupper med sparrevapnet torde, efter den gård släkten längst ägde, kunna kallas Sundbysläkten och vars adliga ättegren vid introduktionen fick namnet Sparre af Rossvik efter ett annat av släktgodsen, kan icke med full säkerhet ledas längre tillbaka än till nedanstående Sigge Larsson. Om hans fader är intet känt, men av Sparreska kopieboken (i riksarkivet) får man veta, att hans moder hette Elin Håkansdotter och att hans styvfader Abjörn Ulfsson, som av genealogerna göres till hans farfader, var redesven, d. v. s. Förvaltare för Gudhems klosters gods, och att han förskingrat alla Sigge Larssons fädernegods.
Ätten Sparre af Rossvik har utgrenat sig i friherrliga ätten Sparre.
Sigge Larsson (översiktstab. 3). Erhöll av drottning Margareta gården Götene i likanämnd socken Skaraborgs län 13961 och var bosatt därst. Köpte ytterligare jord i Götene socken 1401-02-24 och Brännebol i Götene socken2 1402-06-01. Nämnes väpnare 1401–1414. Var »nästa arvinge» till Nils Petersson (kluven sköld, högra fältet schackrutat), som till honom överlät sina gårdar Yllestad och Näs2 i Vartofta härad, vilka han ärvt efter sina föräldrar 1403-08-01. Tillbytte sig Simonstorp2 i Grolanda socken Skaraborgs län 1410-07-02. Konungsdomhavande vid räfsteting i Skara2 1414-07-05. Uppgives hava levat ännu 1442. Gift med Margareta Bengtsdotter, dotter av Bengt Karlsson Färla och Brita Björnsdotter (tre vingar).
Barn:
Lars Siggesson den äldre, (son av Sigge Larsson, Tab. 1), till Simonstorp i Grolanda socken Skaraborgs län och till Bysta i Askers socken Örebro län, som hans 2:a hustru ärvde 14523. Väpnare. Var häradshövding i Frökinds härad 14641. Riksråd. Död 1473 om hösten i Vadstena. Gift på 1430-talet med Märta Mårtensdotter7, dotter av Mårten Svan och Ragnhild Håkansdotter. Gift 2:o 1442-01-21 på Simonstorp3 med Ingeborg Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med väpnaren Bengt Tomasson, som i vapnet förde en Sparre, i hans 2:a gifte), levde änka 1486, dotter av Bengt Larsson (rödbjälke) och Margit Clausdotter Dowt.
Barn:
Peder Larsson, (son av Lars Siggesson, Tab. 2), till Stola i Strö socken Skaraborgs län, som han erhöll med sin 1:a hustru. Kallas Peder Bonde4, väpnare. Levde 1481, men var död 14907. Gift 1:o med Ingegerd Tordsdotter, död före 1485, dotter av Tord Pyting till Stola och Hemfred N. N. Gift 2:o7 med Ragnhild Turesdotter, som levde änka 1493, dotter av riddaren och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson (Svarte Skåning) och Birgitta Henriksdotter Snakenborg.
Barn:
Sigge Larsson den yngre, (son av Lars Siggesson, Tab. 2), till Bysta i Askers socken Örebro län samt Skofteby i Härene socken Skaraborgs län, som han erhöll med sin första fru, och Ågården i Råda socken Skaraborgs län, som han 1492 bebyggde till sätesgård. Född 1442. Väpnare. Riksråd 1477–14966. Deltog i tronföljarvalet 1499, men icke som rådsherre6. Bevistade dock sedan ett rådsmöte 15056. Död 1509 mellan den 6 och 10 maj. 'Han förde i vapnet en röd Sparre i gyllene fält och på hjälmen en krona av guld med fem röda flaggor på vardera sidan.' Gift 1:o 1470 eller nyss förut med Brita Bengtsdotter, till Skofteby, död 1485 och begraven i Skara domkyrka, dotter av häradshövdingen och väpnaren Bengt Andersson (Öra) och Ragnhild Göstafsdotter. Gift 2:o 1486-09-06 (morgongåvobrev) Göksholm med Kerstin Månsdotter, som levde änka 1519, dotter av lagmannen, riddaren och riksrådet Måns Bengtsson (Natt och Dag), och hans 3:e fru Ermegård Fikkesdotter Bülow.
Barn:
Barn i gifte 1:o med Anna Lindormsdotter:
Barn i gifte 2:o med Brita Trolle:
Göran Larsson Sparre, (son av Lars Siggesson den yngre, Tab. 5), till Rossvik i Husby-Rekarne socken Södermanlands län och Hammar i Väsehärads socken Värmlands län vartill han skrev sig 1560. Född 1530-11-05 på Örebro slott, där konung Gustaf stod fadder vid hans dop. Student i Rostock 1549-11-0010. Förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560-06-23 samt ständernas bevillning 1561-04-15. Hertig Carls furstliga råd. Död 1586-08-14 på Nyköpings slott14 och begraven s. å. 22/8. 'Han blev 1552 i Brandenburg fängslad av Christoffer von Hardenberg. Bar Närkesfanan vid konung Gustafs begravning. Gift 1:o med Brita Jonsdotter Gyllenhorn, dotter av riksrådet Joen Olofsson (Gyllenhorn) och Carin Bese. Gift 2:o med ?Kerstin Persdotter, som levde änka 1596.
Barn:
Bengt Göransson Sparre, (son av Göran Larsson Sparre, Tab. 6), till Rossvik samt Eknaholm i Tjureda socken Kronobergs län och Tistad i Bärbo socken Södermanlands län, vilka han erhöll genom sitt gifte. Född 1570. Häradshövding i Skärkinds härad i Östergötland 1590. Fick konung Sigismunds konfirm. därå 1594-07-10. Ståthållare på Stegeborg jämte Per Lillie och Erik Ulfsparre 1598, därtill förordnad av konung Sigismund. Trädde sedan i hertig Carls tjänst. Ryttmästare vid adelns rusttjänst i Uppland, Västmanland och hertig Carl Filips furstendöme 1611-03-30. Introd. 1625 i d. v. riddarklassen under nr 7, och har ätten sedan av denna grens stamgods fått namnet Sparre af Rossvik. Död 1632-03-26 och begraven s. å. 24/6 i Husby-Rekarne kyrka Södermanlands län. 'Han var 1606 bland ärkebiskopen Abraham Angermanni domare och bar 1607 jämte andra himmeln över konung Carl IX vid dess kröning.' Gift 1604-04-15 i Västerås3 med Kerstin Åkesdotter Bååt, död 1628-07-28 och begraven 1629-09-20 i Husby-Rekarne kyrka, dotter av häradshövdingen Åke Johansson (Bååt) och Christina Trolle.
Barn:
Göran, (son av Bengt Göransson Sparre, Tab. 7), till Rossvik samt Sparreholm i Hyltinge socken Södermanlands län, vilken egendom han förmodligen anlade och efter sig uppkallade. Född 1611-09-12 på Örebro slott3. Student i Uppsala 1624-09-0017. Fänrik år 1630 vid Västmanlands och Upplands regemente och s.å. avgått. Assessor i Svea hovrätt 1640-09-22. Landsdomare (lagman) i Halland 1646-12-18. Landshövding i Södermanlands län 1653-09-12. Död 1657-04-05 i Nyköping. Gift med Anna Jönsdotter, levde 16833 men död ca 1698, vilken tjänat som ladugårdspiga och hans mätress på Sparreholm. Dotter till en kopparslagare, andra säger att fadern var en Skinnare (sämskmakare) i nyssnämnda stad. Hon fick behålla gården Långdunker (Karlslund) i Hyltinge socken efter mannen, men barnen måste gå ifrån arvet.
Barn:
Johan, (son av Bengt Göransson Sparre, Tab. 7), till Roma samt Helgerum i Västerrums socken och Sundsholm i Gladhammars socken (båda i Kalm.). Född 1616-10-06 på Rossvik. Student i Uppsala17 1628-12-04. Kammarherre. Död 1655-05-01 enl. påskriften å hans likkista i Sparregraven i Gladhammars kyrka och begraven 1656-02-17. 'Han gav 1643 altartavla till Gladhammars kyrka och brudkrona till Västerrums samt hans fru till förstn. kyrka en tornklocka, därå hennes namn står.' Gift 1644-07-28 på Årnäs3 med sin svågers brorsdotter Emerentia Stake, född 1626-09-20, död 1676-01-18 och begraven i Gladhammars kyrka, dotter av landshövdingen Olof Eriksson Stake, och Anna Ribbing.
Barn:
Bengt, (son av Johan, Tab. 9), till Rossvik, Sparreholm och Roma samt Helgerum i Västerrums socken Kalmar län. Född 1646-09-16 på Roma. Student i Uppsala 1659-04-0017 och i Strassburg10 1669-09-25. Äldste extra ordinarie assessor i Svea hovrätt 167619. Död 1695-06-28 Fågelsta och begraven i egen grav i koret av Hyltinge kyrka Södermanlands län. 'I hans tid blev Helgerum berustat, men egendomen försåldes av hans änka. Han gav 1682 predikstol till Gladhammars kyrka och 1689 100 daler kopparmynt till Västerrums kyrka s byggande.' Gift 1681-06-07 Fjällskäfte med sin kusins svägerska, friherrinnan Beata Ribbing af Zernava, född 1648-03-08 i Göteborg, död 1720, dotter av riksrådet och guvernören Peder Ribbing, friherre Ribbing af Zernava, och Christina Ryning.
Barn:
Per, (son av Bengt, Tab. 10), till Rossvik och Sparreholm samt Yxtaholm i Lilla Mellösa socken Södermanlands län. Född 1685-10-06. Volontär vid fortifikationen. Konduktör vid fortifikationen i Göteborg 1704-12-06. Löjtnant vid fortifikationen i Wismar 1708-03-02. Kapten vid fortifikationen vid värmländska armén 1710-12-29. Generaladjutant vid västgötaarmén 1712-02-09. Död 1725-10-16. Gift 1:o med sin syssling Beata Christina Horn af Rantzien, född 1686, död barnlös 1714, dotter av översten Carl Gustaf Horn af Rantzien (vars 1719 levande barn blevo upphöjda i friherrligt stånd och sönerna introd. under nr 163) och hans 1:a fru, friherrinnan Magdalena Rosenhane. Gift 2:o 1717-05-05 med Sigrid Ebba Fleming, död 1725-05-00, dotter av landshövdingen Jakob Fleming, och hans 2:a fru friherrinnan Sofia Bonde, av Lajhela ättegren.
Barn:
Fredrik Ulrik, (son av Per, Tab. 11), till Rossvik och Sparreholm. Född 1719-01-13. Student i Lund10 1735-02-21. Volontär vid artilleriet 1736-04-00. Styckjunkare därst. Tillika volontär vid fortifikationen. Kaptenlöjtnant vid överste Hamiltons regemente 1741-07-22. Kammarherre 1744-04-17. Major vid Västgötadals regemente 1748-01-05 och vid adelsfaneregementet 1753-05-10. RSO 1757-04-28. Överste för Smålands kavalleriregemente 1762-08-24. Löjtnant vid livdrabantkåren 1770-06-18 kaptenlöjtnant därst. Riksråd 1772-05-25. Därifrån entledigad s. å. 22/8. Död 1777-07-14 på Rossvik och ligger jämte sin fru begraven i Nyköpings västra kyrka, i en större sarkofag av kolmårdsmarmor till vänster om altaret. Gift 1742-10-19 med friherrinnan Juliana Brita Siöblad, till Arnö i Nikolai socken Södermanlands län, vilket hon 1769 fick till fideikommiss av sin moder, född 1728-03-20, död 1775-11-28 på Berga vid Nyköping, dotter av översten friherre Carl Siöblad, och Ulrika Juliana von Berchner.
Barn:
Fredrik Adolf Ulrik, (son av Fredrik Ulrik, Tab. 12), till Arnö fideikommiss, som han 1775 tillträdde efter sin moder. Född 1746-11-30. Inskriven i krigs- tjänst såsom sekundkorpral vid adelsfaneregementet 1756. Student i Uppsala17 1760-04-14. Korpral vid Smålands kavalleriregemente 1762. Kvartermästare därst. 1763-05-16. Adjutant s. å. 30/8. Livdrabant 1769-01-29. Löjtnant i armén s. å. 20/12. Avsked 1776-05-22. Ryttmästare. Död 1812-02-17 på Arnö. Han var 1778 bland adeln fadder vid kronprinsen Gustaf Adolfs dop samt bevistade riksdagen i Gävle 1792 och i Norrköping 1800. Gift 1779-01-31 i Stockholm3 med sin faders sysslings dotter friherrinnan Ebba Margareta De Geer af Leufsta, född 1756-09-25 i Stockholm, död 1814-06-09 i Nyköping, dotter av hovmarskalken Charles De Geer, friherre De Geer af Leufsta, och friherrinnan Catharina Charlotta Ribbing af Zernava.
Barn:
Carl Ulrik född tvilling 1779-10-14 i Bergatuna. Fänrik vid Västmanlands regemente 1786-04-12. Fänrik vid Svea livgarde 1797-05-19. Löjtnant därst. 1802-12-19. Avsked 1804-04-28. Död 1823-02-08 i Arnö. Gift 1813-12-30 Lagmansö med friherrinnan Ulrika Christina Falkenberg af Trystorp i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1824-05-18 på Svärta bruk i Svärta socken, Söd., med översten Peter Schönström, född 1766, död 1838), född 1791-08-25, död 1854-09-27 i Stockholm, dotter av löjtnanten friherre Gabriel Falkenberg af Trystorp, och Margareta Christina Kuylenstierna.
Barn:
Bengt Erik Ludvig född 1788-01-02 i Arnö, Nyköpings S:t Nicolai. till Arnö fideikommiss, som han tillträdde efter yngste brorsonens död 1838. Förare vid Södermanlands regemente 1795-04-09. Fänrik därst. 1805-10-18. Bevistade kriget i Pommern 1805–1807. Blev under finska kriget fången på Åland 1809 men utväxlad s. å. i juni och deltog i expeditionen till Västerbotten. GMtf 1810-05-03. Sekundlöjtnant 1812-03-03. Avsked 1815-05-27. Död 1849-06-12 i Nyköping. Gift 1820-06-04 på Herrhagen i Nikolai socken Södermanlands län med Fredrika Elisabet Hornung, född 1789-02-06 i Stockholm, död 1879-03-24 i Nyköping, dotter av sidenfabrikören Gustaf Hornung och M. Söderman.
Barn:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sparre_af_Rossvik_nr_7 Carl Fredrik Alexis, (son av Bengt Erik Ludvig, Tab. 15), född 1820-10-27 på Herrhagen, S:t Nicolai förs., Södermanlands län. Kammarherre i k. m:ts hov 1861. Död 1895-04-29 i Stockholm. Innehade Arnö fideikommiss 1849–1895. Gift 1854-11-28 i Nyköping med grevinnan Josefina Charlotta Vilhelmina Frölich, född 1827-01-21 i förstn. stad, död där 1878-05-09, dotter av hovmarskalken och landshövdingen greve Gustaf Erik Frölich, och grevinnan Augusta Carolina Lovisa Taube.
Barn:
Viktor Ludvig Emanuel, (son av Bengt Erik Ludvig, Tab. 15), född 1823-05-30 Arnö. Kadett vid Karlberg 1836-09-03. Utexaminerad 1844-10-26. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente s. å. 26/11. Utexaminerad från gymnastiska centralinstitutet 1847. Löjtnant vid regementet 1851-04-22. Kompaniofficer vid krigsakademien Karlberg 1856–1857. Kapten 1864-05-06. RSO 1869-07-29. Major i armén 1878-04-12. Avsked från regementet med tillstånd att kvarstå i armén s. d. Avsked ur armén s. å. 27/9. Död 1895-07-06 i Nyköping. Gift 1867-03-26 i Stockholm med Gerda Sköldberg, född 1841-01-07 i sistnämnda stad, död 1871-11-27 i Västra Vingåkers socken Södermanlands län, dotter av medicinalrådet Sven Erik Sköldberg och Maria Åstrand.
Barn:
Erik Sixten Viktor, (son av Viktor Ludvig Emanuel, Tab. 17), född 1871-10-14 Backa. Anställd i handelsflottan 1890. Styrmansexamen 1895. Examen i ångmaskinslära 1896-03-26. Sjökaptensexamen 1899-05-24. Sjöteknisk amanuens hos kommerskollegium 1920. Förste amanuens därst. 1922. Gift 1899-06-21 i Hults socken Jönköpings län med sin svågers syster Antigonia (Anna) Maria Hildegard Engström född 1873-12-20. Dotter av stationsinspektoren Laurentius Erhard Engström och Antigonia Margareta Lindner.
Barn:
Jakob Nils, (son av Fredrik Ulrik, tab 12), till Rossvik. Född 1754-03-11. Korpral vid adelsfaneregementet 1768-11-07. Korpral vid Smålands kavalleriregemente 1770-02-01. Livdrabant 1772-10-18. Beridare vid k. stallet 177410. Understallmästare hos änkedrottningen Lovisa Ulrika10 1775-12-02. Löjtnant i armén 1777-06-06. Avsked 1785-03-16. Död 1827-06-06 på Rossvik. Gift 1784-07-08 med kammarfrun hos änkedrottningen Charlotta Lovisa Laurent, född 1754, död 1817-01-23 på Rossvik, dotter av hovkamreraren Isak Laurent.
Barn:
Bengt, (son av Bengt, Tab. 10), till Långdunker i Hyltinge socken Södermanlands län. Döpt 1686-10-04 i Stockholm. Sekundfänrik vid Närkes och Värmlands regemente 1708-10-10. Kaptens karaktär 1722-06-26. Konfirm.fullm. 1725-06-30. Majors avsked 1732-06-22. Död 1748-12-24 på Långdunker. Han blev fången vid Poltava 1709-06-28 och förd till Tobolsk, varifrån han ej hemkom förrän efter fredsslutet. Gift 1726-08-26 med Anna Charlotta von Weidenhaijn, född 17033, död 1778-10-26 Strålsnäs och begraven s. å. 3/11 i Hyltinge kyrka, dotter av översten Gabriel von Weidenhaijn, och Beata Rosenholm.
Barn:
Gabriel, (son av Bengt, Tab. 20), till Axelsberg i Lilla Mellösa socken Södermanlands län. Född 1730-11-01 Långdunker. Student i Uppsala17 1746-03-13. Volontär vid livgardet 1717-02-07. Rustmästare därst. 1748-06-12. Fänrik vid Hamiltonska regementet 1749-04-12. Löjtnant vid prins Fredrik Adolfs regemente 1750-03-30. Kapten därst. 1761-11-10. Kapten vid Södermanlands regemente 1765-02-28. RSO 1767-11-23. Transp. till fortifikationen 1773-04-22. Avsked s. å. 21/6. Död 1809-01-15 på Axelsberg. Gift 1:o 1770-06-14 med Maria Vendla Ulfsparre af Broxvik, född 1746-06-09 Årsta, död 1784-04-30 på Långdunker, dotter av kammarherren Erland Ulfsparre af Broxvik, och grevinnan Beata Oxenstierna af Croneborg. Gift 2:o 1786-06-05 på Axelsberg med änkefru Maria Moberg.20
Barn:
Gabriel Adolf, (son av Gabriel, Tab. 21). Född 1775-09-04. Student i Uppsala. Volontär 1792-06-07. Kammarpage hos änkedrottningen Sofia Magdalena s. d. Fänrik vid Upplands regemente 1794-03-03. Premiäradjutant vid livregementetsbrigadens dragonkår s. å. 23/6. Löjtnant därst., sedermera husarkåren kallad, 1795-11-22. Ryttmästare därst. 1801-09-16. Avsked från nämnda kår 1802-07-30 och ur krigstjänsten 1805-04-16. RSO 1826-05-11. Död 1844-04-09 på sin egendom Axelsberg i Lilla Mellösa socken Södermanlands län. Gift 1:o 1804-09-20 Haneberg med Brita Sofia Florentina von Engelhardt, född 1779-06-23 på Haneberg, död 1809-02-16 på Axelsberg i barnsäng, dotter av majoren Ernst Ludvig von Engelhardt, och Fredrika Eleonora von Nerés, nr 1844. Gift 2:o 1810-09-16 på Skiringe i Lilla Mellösa socken med Anna Charlotta Drakenhielm, född 1783-07-24, död 1841-11-18 på Axelsberg, dotter av majoren Johan Jakob Drakenhielm, och friherrinnan Charlotta von Höpken.
Barn:
Johan Vilhelm, (son av Gabriel, Tab. 21), född 1777-04-21. Sergeant vid Sprengtportenska regementet 1784-08-23. Fänrik vid konungens eget värvade regemente 1785-12-14. Kammarpage hos änkedrottning Sofia Magdalena 1794-11-03. Sekundlöjtnant vid Adlercreutzska regementet 1804-06-29. Premiärlöjtnant därst. s. d. Avsked från regementet 1807-05-05 och ur armén s. å. 13/11. Kammarherre. Död 1847-01-13 Mälby. Gift 1807-09-22 i Stockholm med kammarfrun Charlotta Dævel, född 1776-07-01, död 1857-04-18 i nämnda stad. Dotter av hovsekreteraren Vilhelm Christoffer Dævel och Maria Ulrika Wertmüller.
Barn:
Bengt, (son av Johan Vilhelm, Tab. 23), född 1810-06-17 Mälby. Furir vid Södermanlands regemente 1826-09-08. Fänrik vid Skaraborgs regemente 1827-10-10. Löjtnant därst. 1833-09-28. Kaptens avsked 1838-05-04. Död 1889-02-11 i Nyköping. Ägde en tid Kiholm i Västertälje socken Stockholms län. Gift 1839-09-22 i Stockholm med sin kusin stiftsjungfrun Elisabet Gustava Sparre af Rossvik, född 1820-08-05 i sistnämnda stad, död 1902-10-28 i Nyköping, dotter av krigsrådet Fredrik Sigge Sparre af Rossvik och Maria Catharina Lindgren.
Barn:
Fredrik Sigge, (son av Gabriel, Tab. 21), född 1778-11-04 Långdunker. Student i Uppsala. Extra ordinarie kanslist i kanslikollegium 1799-07-20. Ord. kanslist vid Stockholms eskaderchefskansli 1802-04-20. Vice auditör vid eskadern s. å. 11/6. Ord. notarie vid krigskollegii artilleridepartement s. å. 19/12. Hovjunkare 1805-03-01. Notarie i krigskollegii instruktionsdepartement s. å. 5/5. Departementssekreterare i krigskollegium s. å. 24/8. Fältsekreterare vid västra armén 1808-08-17. Avsked från notariebefattningen 1809-09-04. Krigsråds karaktär 1815-01-17. Död 1827-01-05 i Stockholm. Gift 1814-07-18 med Maria Catharina Lindgren, född 1777-05-24, död 1858-12-25 i Stockholm, dotter av en bruksinspektör Lindgren Lessebo
Barn:
Gabriel Gerhard Sigge, (son av Fredrik Sigge, Tab. 25), född 1819-01-08 i Stockholm. Student i Uppsala 1838 extra ordinarie kanslist i ecklesiastikexpeditionen 1840 hovrättsexamen 1842-11-29. Extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1843-02-01. Vice notarie 1844-12-20. Vice häradshövding 1846-05-28. Ombud vid riksbankens lånekontor i Malmö 1850-08-15–1858 kammarherre i k. m:ts hov 1858. Död 1897-07-27 i Stockholm. Ägde Säby i Vists socken Östergötlands län. Gift 1852-04-07 i Malmö med Adelaide Virginia (Adéle) Peijron, född 1831-06-13 i Stockholm, död Hedvig Eleonora förs. ]] 1909-11-26, dotter av generalmajoren Edvard August Peijron, adlad Peijron, och hans 1:a fru Adelaide Elisabet Schön.
Barn:
Bengt Edvard Sixten, (son av Gabriel Gerhard Sigge, Tab. 26), född 1854-09-27 i Malmö. Volontär vid skånska dragonregementet 1873-03-19 mogenhetsexamen 1875-05-26. Elev vid krigsskolan s. å. 14/7. Utexaminerad 1876-11-07. Underlöjtnant s. å. 24/11. Löjtnant 1887-03-05. Död 1889-07-20 i Taasinge i Danmark. Gift 1880-09-29 i Kristianstad med Luitgard Engel Agda Dorotea Adlercreutz, född 1859-01-03 på Stockebo vid Simrishamn, död 1912-05-02 i Stockholm, (Vetlanda förs., db), dotter av kammarherren greve Carlos Natividad Adlercreutz, och hans 1:a fru Luitgard Alfrida Emilia Colliander.
Barn:
Carl Erik Ambjörn Sixtensson, (son av Bengt Edvard Sixten, Tab. 27). Född 1881-07-16 i Kristianstads förs. Mogenhetsexamen i Jönköping 1902-06-13. Volontär vid Norrlands artilleriregemente s. å. 18/6. Elev vid Krigsskolan 1903-09-00. Officersexamen 1904-11-28. Underlöjtnant vid nämnda regemente s. å. 8/12. Löjtnant därst. 1907-08-31. Andre adjutant vid VI arméfördelningens stab 1912-10-01. Kapten 1915-12-17. RSO 1925-06-06. Avsked 1932-07-03 fr.o.m s. å. juli 18. Gift 1:o 1909-02-11 i Stockholm, (Söderhamns förs., vb) med Signe Alida Sundberg, från vilken han blev skild genom Östersunds rådhusrätts utslag 1930-01-27. Född 1889-10-17 i Söderhamn. Dotter av byggmästaren Johan Sundberg. Gift 2:o 1930-07-02 i Åre socken Jämtlands län med lärarinnan Gerda Elisabet Eidem i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1926-08-17 i Ås förs., Jämtl. (Östers., vb) med Fritz Otto Wilhelm Meyer, frsk. 1929-09-24, född 1897-11-21 i Mölndal).
Barn:
Gustaf Mauritz, (son av Gabriel, Tab. 21), född 1781-05-04. Kadett vid Karlberg 1795-09-24. Utexaminerad 1797-03-20. Fänrik vid Södermanlands regemente s. å. 4/12. Kornett vid livregementetsbrigadens kyrassiärkår 1802-05-06. Premiärlöjtnant vid samma brigads grenadjärkår 1805-02-09. Kapten i armén 1809-02-15. Kapten vid sistnämnda kår 1810-02-27. Brigadadjutant s. å. 24/3. Major 1812-03-24. RSO 1814-10-07. Avsked från brigadadjutantsbeställningen samt överstelöjtnant i armén s. å. 13/12. Överstelöjtnant i arméns generalstab 1816-08-13. Överste i armén och överstelöjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente 1820-04-24. Avsked från nämnda regemente 1821-06-19. Överste i generalstaben s. å. 5/11. Död 1835-06-20 i Stockholm. 'Han bevistade 1808 och 1809 kriget mot Norge såsom adjutant hos generalen en chef för svenska armén på västra gränsen under den tid, som densamma successivt kommenderades av generalerna friherrarna Armfelt, Cederström och Silfverschiöld, men var icke den delen av armén följaktig, som sistnämnda år marscherade mot Stockholm. Deltog likaledes i fälttågen 1813 och 1814 såsom adjutant hos kommenderande generalen, fältmarskalken von Essen.' Gift 1829-05-17 i Stockholm med Magdalena Peijron, född där 1788-11-03 död 1858-05-22 i nämnda stad, dotter av ministerresidenten Claes Bartolomeus Peyron och Magdalena van Brienen samt syster till generallöjtnanten Gustaf Abraham Peijron, adlad och friherre Peyron och generalmajoren Edvard August Peijron, adlad Peijron.
Barn:
Erik Larsson Sparre (son av Lars Siggesson den yngre, Tab. 5). Född 1550-07-18 på Sundby. Riksråd och kansler. Halshuggen jämte riksråden Gustaf Banér, Sten Banér och Ture Bielke samt krigshövidsmannen Bengt Falk 1600-03-20 på Linköpings torg. Utan all gensägelse ättens mest öfverlägsna personlighet och en typisk representant för den svenska aristokratien i alla tider. Han fick en utmärkt uppfostran samt blef en af sin tids lärdaste män och en framstående skriftställare, som med lika stor skicklighet betjänade sig af det latinska som det svenska språket. Redan 1575 eller 1576 var han riksråd, tjänstgjorde tidtals som vicekansler eller hofkansler och lär särskildt ha intresserat sig för det dåvarande riksarkivets ordnande. Samtidigt blef han lagman i Västmanland och Dalarna och 1582 ståthållare öfver dessa landskap. Som statsrättslig auktoritet var han tvifvelsutan den främste i Sverige på sin tid, och under 1580talets strider mellan Johan III och hertig Karl, då han afgjordt ställde sig på konungens sida, fick han tillfälle att utveckla sina teorier. Det skedde bl. a. i skriften Pro lege, rege et grege, närmast ett försvar för 1582 års stadga . om kunglig och furstlig rättighet. I andra skrifter från samma tid, i hvilka han bevisligen haft del, diskuterades bl. a. frågan om valrikes eller arfrikes företräde. Han uttalade sig för arfrike, men önskade ett lagbundet sådant. Härmed förenade sig emellertid en högaristokratisk ståndpunkt. Det var "de förnämsta ständerna", som skulle begränsa konungamakten, och medeltidens adelsvälde tedde sig äfven för honom som eftersträfvansvärdt. Hans stora egenskaper togos snart i anspråk på ett annat område, då han (jämte Erik Brahe) 1587 afsändes till Polen för att genomdrifva Sigismunds val till konung. Han visade sig vara en skicklig diplomat, höll ett lysande valtal (tr. s. å.), men nödgades för sakens genomdrifvande afge ett sväfvande och villkorligt löfte om Estlands återlämnande till Polen, som senare skulle bereda honom åtskilligt obehag. I början af hösten 1589 begaf sig Johan III, åtföljd af några riksråd, bland dem S., till Reval och sammanträffade där med Sigismund. Det visade sig snart, att Johan, som redan ångrat sitt samtycke till Sigismunds val till polsk konung, ämnade föra honom med sig tillbaka till Sverige. Det var endast de mest energiska (af S. uppsatta) föreställningar af riksråden och krigsbefälet samt krigsfolkets missnöje, som hindrade planens verkställande. Johan måste ensam återvända, med harm i hjärtat, och hans vrede, underblåst af hertig Karl, vände sig mot riksråden. S. och några andra afsattes, förvisades till sina gårdar och anklagades därefter inför ständerna, som i början af 1590 sammankallades till en riksdag. De beskylldes, i främsta rummet S., för stämplingar mot konungahuset och arfsrätten, de hade skyndat Sigismund ur riket för att själfva få regera, de hade i Reval uppträdt otillbörligt mot konungen och annat mera. Men några verkliga bevis mot deras bestridande af beskyllningarna kunde ej framläggas och någon ständerdom ej utverkas. Konungens förbittring fortfor emellertid, han sökte förgäfves förmå dem till en förödmjukande bekännelse, och först pä dödsbädden återgaf han dem sin nåd. Johans död förändrade hela ställningen. En försoning mellan hertig Karl och riksråden ingicks, och de öfvertogo samfälldt regeringen, tills Sigismund kunde infinna sig. Men Sigismund afreste, utan att lämna efter sig någon tillfredsställande regeringsordning, och riksråden nödgades på hösten 1594 med hertigen träffa en öfverenskommelse om att samfälldt föra regeringen med den sistnämnde som förman. Motsträfvigt nödgades därefter riksråden infinna sig vid Söderköpings riksdag 1595, där hertigen erkändes som riksföreståndare och hvars beslut äfven S. undertecknat. Men när hertigen med vapenmakt ville genomföra beslutets tillämpning i Finland, skildes hans och S:s vägar. På mötet i Stockholm 1596 kom det till en brytning, som hertigens våldsamma tillvägagående snart gjorde obotlig. S. lämnade Sverige 1597, snart följd af andra riksråd, och det sista skedet i hans lif tog sin början. Hans inflytande gjorde sig snart gällande hos Sigismund, och han styrkte konungen i dennes afsikt att med vapen i hand återvinna sitt fädernerike. På en beskickning till Danmark i början af 1598 sökte han förgäfves förmå den danske konungen till väpnadt inskridande mot hertig Karl, och i en mot denne riktad stridsskrift hade han del. Jämte de öfrige landsflyktige rådsherrarna följde han Sigismund till Sverige (1598) och blef äfven jämte dem af konungen efter Stångebro slag utlämnad till hertig Karl. De fångne herrarna hade burit afvog sköld mot sitt land, och deras undergång var beseglad, då den af hertigen ansågs nödvändig för fullföljandet af hans med oböjlig kraft genomförda storverk till värn för Sveriges religiösa och politiska frihet. S. anklagades jämte sina olyckskamrater inför riksdagen i Linköping för högförräderi, blef i trots af ett lysande försvar och oaktadt sin protest mot domstolens befogenhet jämte dem dömd till döden och gick med värdighet och manlig ståndaktighet att lägga sitt hufvud under bilan på Linköpings torg 20 mars 1600. Gift 1578-10-12 i Stockholm med grevinnan Ebba Brahe, dotter av riksdrotset greve Per Brahe och friherrinnan Beata Stenbock.
Barn:
Johan Eriksson Sparre född 1587-06-25 på Vadstena slott. Riksråd och kammarråd. Gift 1:o 1612-07-12 med Anna Urne, dotter av Johan Clausen Urne och Thale von Mehlen. Gift 2:o 1624-01-11 Rinkesta med friherrinnan Ebba Oxenstierna, dotter av riksrådet friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke.
Barn i 1:a giftet:
Barn i 2:a giftet:
Lars Eriksson Sparre (son av Erik Larsson Sparre, Tab. 30). Född 1590-01-01 på Sundby. Drottning Maria Eleonoras hovmästare. Assessor i Svea hovrätt. Hovrättsråd. Ståthållare på Jönköping. Landshövding i Uppsala län. Riksråd samt tillika assessor i Svea hovrätt. Död 1644-12-18 i Stockholm. Gift 1:o 1617-10-11 på Uppsala slott med Märta Banér, dotter av riddaren och riksrådet Gustaf Axelsson Banér och grevinnan Christina Sture (Natt och Dag). Gift 2:o 1641-02-02 i Stockholm med Catharina Bååt, dotter av vice presidenten Jakob Jakobsson Snakenborg (Bååt) och hans 2:a fru Kerstin Tott.
Barn i gifte 1:o:
Sigismund Eriksson Sparre född 1591-04-10 på Sundby. Utan känd tjänst. Död i Polen. Gift där med N. N.
Barn:
Carl Eriksson Sparre (son av Erik Larsson Sparre, Tab. 30). Född 1595-01-27 på fädernegården Sundby. Kammarråd. Ståthållare i Östergötland. Död 1632-04-24 i Stockholm. Gift 1:o 1619-01-10 på Göksholm i Stora Mellösa socken med Margareta Axelsdotter, dotter av häradshövdingen Axel Johansson (Natt och Dag) och Ingel Bonde. Gift 2:o 1626-10-19 med sin broders svägerska Görvel Posse i hennes 1:a gifte, dotter av hovjunkaren Arvid Posse och Brita Gustafsdotter (Bååt).
Barn i gifte 1:o:
Barn i gifte 2:o:
Johan Larsson Sparre, (son av Lars Siggesson den yngre, Tab. 5), till Bergkvara i Bergunda socken Kronobergs län samt Kasti i Merjama socken i Estland. Född 1551-10-20 i Örebro. Tjänade 1582 under Pontus De la Gardie i ryska kriget. Ryttmästare för hovfanan 1583. Konung Johan III:s hovjunkare 1586. Marskalk hos fröken (prinsessan) Anna 1591, då hon reste till Polen. Legat till Danmark 1594-06-12. Var 1595 hovmästare hos nämnda prinsessa. Ståthållare på Kalmar slott 1598-08-11. Däruti stadfästad s. å. 21/10. Halshuggen 1599-05-16 i Kalmar och hans huvud uppsatt på en järnstång över stadsporten därst. 'Han hade i yngre åren äventyr med en adlig jungfru i Mecklenburg (Poletta von Zijlen, sedan gift med Erik Bagge [af Berga, nr 118]), vilkens släkt och vänner ej ville ingå någon förlikning med honom, utan hotade att stå, honom efter livet, varför han den 14 mars 1586 fick konung Johan III:s skyddsbrev emot dem. Blev 1591 av bemälde konung inmanad i fängelse i anseende till falska beskyllningar emot honom, men slapp sedan lös. Skickades 1592 av konung Sigismund till Finland och Livland för att emottaga invånarnas trohetsed och uppmana dem till ståndaktighet emot konungen. Blev 1598 den 30 nov., såsom konung Sigismunds ståthållare på Kalmar, belägrad av hertig Carl samt efter stadens intagande, som skedde den 12 maj 1599, på hertigens befallning avlivad. Hans gods Bergkvara indrogs efter hans död till kronan, men återgavs sedermera till hans änka, som därå 1637 erhöll stadfästelse och efter vars död det tillföll hennes mans brorson Lars Eriksson Sparre.' Gift 1587-07-26 (morgongåvobrev s. å. 27/7, dat. Vadstena)8 med sin broders svägerska grevinnan Margareta Brahe, född 1559-07-02 på Sundholmen i Äspereds socken Älvsborgs län. Hovmästarinna hos prinsessan Anna 1591, då hon följde med henne till Polen. Återvände dit efter mannens och svågerns avrättande, där hon högeligen anklagade sina bröder Erik och Magnus Brahe för det de deltagit i Erik Sparres dödsdom, samt begåvades rikligen av konung Sigismund med guld, silver och kläder och fick 600 gyllens pension. Bosatte sig med sina barn i Danmark, varifrån hon 1628 fick tillstånd att återkomma. Död 1638-04-26 på Lönnarp i Böne socken Älvsborgs län och begraven 1639-02-24 i Visingsö kyrka, 'där hennes bild av trä med latinsk påskrift ses, och varest på hennes likkista av fyra ekbräder en liten fyrkantig låda står, däri hennes olyckliga mans huvudskalle förvaras', dotter av riksdrotset Peder Brahe, greve Brahe, och friherrinnan Beata Stenbock.
Barn:
1Ss. 2Sd. 3At (Sch). 4Vff. I, h. 3, sid. 13. 5At I, sid. 119. 6Sb IV. 7Pt, årg. 9, sid. 69. 8Vff I, h. 3. sid. 8. 9NF. 10At (P) 11Da 1900. 12Hh, del 3. 13Hh, del 13. 14At (L). 15At (So). 16At II, s. 192, 17Um. 18RReg. 19Ash. 20Inr. Tidn. 1786, nr 46. 21SAB. 22KA, förbrutna gods, akt 9 (OA). 23Af.
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36..Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon