Koskull nr 248

Adliga ätten Koskull nr 248 †

Naturaliserad och introducerad 1638. Ättens siste manlige medlem upphöjd i friherrlig värdighet 1719-05-02.

Släkten Koskull hör till de icke få från Tyskland till Livland under 11- och 1200-talen invandrade släkter, som togo namn efter i det nya fäderneslandet förvärvade län. Språkligt är namnet Koskull troligen liviskt och det är i den under kolonisationsperioden av liverna bebodda norra delen av ärkestiftet Riga, den nuvarande socknen Dickeln, som släkten först uppträdde och förvärvade ansenliga jordagods. Egendomarna Lappier, Stumpen eller Koskullshof, Schujen, Pahlen och Seckendorf utgjorde släktens stambesittning. Den har säkerligen gemensamt ursprung med ätten von der Pahlen, som förde samma vapen, tre sjöblad, och som uppträder ungefär samtidigt och i samma trakt. Tidigast nämnd är den ärkebiskopliga vasallen Andreas de Koskele, som i en urkund av 1302-05-26 kallas riddare. Under 1300-talet förgrenade sig släkten till de närbelägna stiften (1389-04-25 nämnes Mauritius, Berend och Godeke Koskull i stiftet Dorpat och 1360-05-09 Andreas Koskull på Ösel), men i ärkestiftet är den talrikast företrädd och hör redan omkring 1400 till dess mest betydande vasallsläkter. Den beklädde viktiga ämbeten (Brand Koskull var 1417–1420 fogde på slottet Treiden, Jakob Koskull 1469 fogde på Kokenhusen) och innehade betydande jordagods, främst i Ubbenorm och kringliggande socknar. Från Livland utgrenade sig släkten till Kurland och Estland, men vann i det senare landet aldrig riktigt fotfäste, om än flera medlemmar av den livländska huvudgrenen där ägt jordagods. I Kurland uppträder släkten första gången omkring år 1500, men denna gren utslocknade redan på 1700-talet. Den senare mycket rikt blomstrande släkten Koskull i Kurland härstammar från Reinhold Koskull, som 1603 ditflyttade från Dorpattrakten. Hans descendenter förvärvade sig rätt betydande jordagods i trakten av Grobin, Windau och Talsen och fortleva ännu i flera grenar. – De i Sverige introducerade ätterna leda sitt ursprung från Brand Koskull den äldre, död före 1419-01-08. Hans söner Detlev och Jürgen Koskull erhöllo nämnda dag egendomarna Napkull i Lemsals socken, Poikern och Kyrnekull i Ubbenorms socken och 1428-07-25 Saxeme i Roops socken. Brand Koskull (död 1487), med vilken den säkra släktkedjan begynner, är med all sannolikhet en son till en av dessa bröder. – Redan före den naturaliserade Anders Koskull hade en medlem av släkten inflyttat till Sverige och bosatt sig i Sverige, nämligen dennes farbroder Jakob Koskull (Tab. 1). Även en annan medlem av ätten, översten Casper Koskull, var ståthållare på svenska slott, nämligen Narva 1643 och Ivangorod 1645. Från Otto Johan den äldres (Tab. 2) broder Andreas Koskull till Kulsdorf härstammar den livländska gren, som nu fortlever i Finland. – Grenar, ehuru ej av den i Sverige introducerade ätten, äro inskrivna på riddarhusen i Livland, Estland och Kurland under nris 33, 29 och 138, samt föra där barontitel. En gren av dessa erhöll riksgrevlig värdighet 1803-08-21 och är intagen på livländska riddarhuset under nr 328 och å kurländska under nr 260. Efter denna grens utslocknande ärvde en annan gren av den kurländska linjen med ryska regeringens bifall år 1898 grevetiteln, vilken dock går i arv blott som primogenitur. De i Preussen immatrikulerade friherrarna Koschkull tillhöra en av ättens grenar i Kurland, där uttalet Koschkull är rätt vanligt. Den preussiska grenen utslocknade 1921. [Medd. av baron J. Koskull, Borgå.]

TAB 1

Brand Koskull, död före 1487-01-08.

Barn:

• Brand. Avstod arvsrätten till Napkull i Lemsals socken, Livland, mot halva Saxeme i Roops socken, Livland 1487-03-25. Sålde Saxeme 1491-06-16. Levde 1514 men var död 1524.

Barn:

• Anders. Köpte 1537 godset Kulsdorf i Pernigels socken och 1545 Wyffhusen i Lemsals socken. Vice stiftsfogde i Ronneburg 1556. Var ärkebiskopligt råd och stiftsfogde på Treiden 1557–1563. Levde ännu 1574. Gift före 1541 med Christina Noetken.

Barn:

• Johan. Ryttmästare i svensk tjänst. Nämnes ofta under krigen i Estland åren 1571–1590. Erhöll Pürgel i Jördens socken (Estland) av konung Erik XIV i förläning 1568. Sändes 1579 av konung Johan i en beskickning till markgreven Georg Fredrik av Brandenburg. Var 1595-03-15 lantråd i Estland. Ägde Halljal och Undel i S:t Katharina socken i Estland. Levde ännu 1600 och är troligen identisk med den Johan Koskull, som död i Reval och begraven 1610-11-12 i Nikolaikyrkan i Reval. Sonlös. Gift med Anna Lode i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Johan von Rosen), dotter av Jörgen Helmersson Lode.

• Jakob. Inflyttade till Sverige. Jägmästare och chef för viltskyttarna i hertig Karls hertigdöme 1579 (Sj.) och ännu 1594. Hovjunkare hos hertigen 1584 och kammarjunkare 1596. I slottsloven och befallningsman på Gripsholm, Rätsnäs och Tynnelsö 1598-11-22. Häradshövding på Åland 1606 (Sj.). Ståthållare över Skaraborg samt dess underlydande län 1607-01-08. Ståthållare på Nyköpings slott 1611-03-10. Död sonlös före 1619. Gift med Anna N. N., som efterlevde.

• Casper, död 1590. Se Tab. 2.

• Henrik, död 1601 eller 1602. Se Tab. 3.

TAB 2

Casper (son av Anders, Tab. 1), till Kulsdorf och Lemskull. Var död 1590, stupade i kriget mot ryssarna vid Salis. (Medd. av baron J. Koskull, Borgå.) Gift med Anna Aderkas, född 1558, som levde änka 1591, död efter 1642. Dotter av Jurgen A. till Bisterwolde.

Barn:

• Jürgen. Var omyndig 1590. Arvherre till Kulsdorf och Lemskull 1621–1630. Sålde Wyffhusen 1638. Var död 1648. Gift troligen med (Medd. av baron J. Koskull, Borgå.) Anna Schilling, som levde 1640.

Barn:

• Otto Johan, herre till Lemskull 1649. Överste. Gift med N. N von Löwenwolde. Dotter av Gerhard von L. och Gertrud Patkul.

Barn:

• Otto Johan, friherre Koskull, född 1680. Generalmajor. Död 1728. Se friherreätten Koskull, Tab. 1.

TAB 3

Henrik (son av Anders, Tab. 1), förvaltade godset Kulsdorf för sin omyndige brorson Georgs räkning 1590. Levde 1599 men dog antagligen i pesten 1601 eller 1602 i Pernau. Med anledning av att han slutit sig till hertig Carl konfiskerade polackerna 1602-06-07 Kulsdorf, som gavs till jesuitkollegiet. Det återgavs 1621-10-03, till Georg Koskull (Tab. 2) [Medd. av baron J. Koskull, Borgå.]. Gift med Anna Schmöling, död i Pernau samtidigt med mannen, dotter av Herman Schmöling och Gertrud Schwartshoff.

Barn:

• Anders, naturaliserad Koskull, till Maydellshof i Kambi socken och Parzimois i Pölve socken, båda i Livland, Knippelshof i Odenpäh socken, också i Livland, vilket han erhöll av drottning Christina i förläning 1653-10-26, samt Odensfors i Vreta klosters socken, Östergötlands län och Bocksjöholm i Undenäs socken, Skaraborgs län, född 1594. Edelknab och kammardräng i hertig Carls hov 1604. Löjtnant vid Jönköpings regemente. Kapten vid Östgöta fotfolk 1622–1627 . Kapten vid överste M. Teuffels utländska värvade infanteriregemente 1628 . Överste för Åbo läns regemente 1635-12-02–1643 (J. Mankell, Finska arméns och Finlands krigshistoria.) och för Västra Viborgs regemente 1643–1660 (J. Mankell, Finska arméns och Finlands krigshistoria.). Naturaliserad svensk adelsman (introducerad 1638-01-17 under nr 248). Kommendant i Dorpat 1641. Landshövding i Dorpats län 1642-10-12. Generalmajor 1654. Landshövding i Viborgs län 1656. Avsked därifrån 1657-12-17. Åter landshövding och kommendant i Dorpat 1661-07-27. Död i Dorpat och begraven i stadskyrkan, där hans 16 anors vapen uppsattes (levde ännu 1673-12-13, då han hade en process med Joh. Mönnings arvingar ang. Knippelshof). Han skall ha blivit slagen till riddare av drottning Christina. Död 1676-05-01. Gift 1:o med Maria Catharina Frankelin, död 1661-08-06 på Bocksjöholm och begraven 1664-01-24 i Vreta klosters socken, dotter av konung Carl IX:s kammarjunkare Henrik Frankelin, naturaliserad Frankelin, och Constantia, naturlig dotter av konung Erik XIV och Agda Persdotter. Gift 2:o 1663-02-02 i Dorpat (At (greve F. U. Wrangel).) med Magdalena Sofia von Kanne i hennes 3:e gifte (gift 1:o med sachsiska kammarjunkaren Casper Henrik Taube, född 1623, död 1646. Gift 2:o med Jost Henrik Taube). (Medd. av baron J. Koskull, Borgå.)

Barn:

• 1. Henrik född 1624. Major. Död 1656. Se Tab. 4.

• 1. Herman, född 1628-09-30. [At (greve F. U. Wrangel).]

• 1. Johan, född 1629-08-25. [At (greve F. U. Wrangel).]

• 1. Carl Henrik, född 1631-02-10. [At (greve F. U. Wrangel).]

• 1. Anders, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1632-07-08. Student i Dorpat (At (P.).) 1643-10-28, och i Uppsala 1648 i maj (Um.). Kaptenlöjtnant vid artilleriet. Ogift ihjälstucken i Reval.

• 1. Anna, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1633-10-13. Gift 1647 med (Medd. av baron M. Stackelberg, Reval.) lantrådet Georg Stackelberg, till Kamby och Maydelshof, född 1623, död 1697.

• 1. Axel, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1635-03-16. Student i Dorpat12 1643-10-28. Fänrik vid Åbo läns regemente 1650 (At (KrA).). Kapten vid J. C. De la Gardies regemente 1655 (At (KrA).). Död ogift 1656 i Elbing och begraven 1657-09-13 i Linköping. (At (RA).)

• 1. Gustaf, född 1636. Överste. Död 1707. Se Tab. 5

• 1. Constantia, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1639-03-04, död i pesten och begraven 1657-08-11 i Viborgs domkyrka. Gift 1657 med överjägmästaren Erik Boije af Gennäs, i hans 2:a gifte, död 1668.

• 1. Margareta, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1641-02-11. Gift med majoren Bengt Johan von Berg.

• 1. Maria, född 1643-09-14. [At (greve F. U. Wrangel).]

• 1. Erik, född 1645. Kapten. Död 1705 (?) Se Tab. 7

TAB 4

Henrik (son av Anders den yngre, naturaliserad Koskull, Tab. 3), till Odensfors, född (At (greve F. U. Wrangel).) 1624-06-09. Fänrik vid Åbo läns regemente 1642 (At (KrA).). Löjtnant vid livgardet 1645. Kaptenlöjtnant vid livgardet 1646. Kapten 1649. Major vid Östgöta infanteriregemente 1652 . Död 1656-01-22 i Elbing och begraven 1657-11-13 i Linköping på samma gång som en hans son och två hans bröder. Han gav predikstol till Vreta klosters kyrka. Gift 1654-09-19 Ryd med Maria Margareta (Catharina) Klingspor i hennes 1:a gifte (gift 2:o med sin svåger översten Erik Boije af Gennäs, i hans 3:e gifte, död 1668), född 1634, begraven 1667-03-03 i Åbo domkyrka, dotter av majoren Johan Gustaf Klingspor, naturaliserad Klingspor och Anna Stiernfelt.

Barn:

• Carl, död ung och begraven 1657.

TAB 5

Gustaf (son av Anders den yngre, naturaliserad Koskull, Tab. 3), till Odensfors samt Freberga i Motala socken och Ryd i S:t Lars socken, båda i Östergötlands län, född 1636-12-21 på Odensfors. Student i Dorpat (At (P.).) 1643-10-28. Kom i tjänst 1649. Fänrik vid livgardet 1655-03-13. Fänrik vid riksskattmästarens regemente 1655. Major 1658. Extra ordinarie bankokommissarie 1668-09-21. Överstelöjtnant och kommendant på Vadstena slott 1678. Överste för ett regemente fotfolk. Avsked efter 1689. Död 1707 i slutet av året. 'Bevistade under konung Carl X Gustafs polska och ryska krig flera belägringar och drabbningar samt blev fången. Råkade i en svår rättegång med landshövdingen, friherre And. Lilliehöök och dömdes till dryga böter. Förärade 1673 en ljuskrona och 1676 predikstolen till Ledbergs annexkyrka, Östergötlands län.’ Gift 1:o 1661-02-12 på Ryd med sin broders svägerska och drottning Christinas hovfröken Anna Christina Klingspor, född 1636-05-17 i Dömitz i Mecklenburg, död 1686-01-26 och begraven i Vreta klosters kyrka, dotter av majoren Johan Gustaf Klingspor, naturaliserad Klingspor, och Anna Stiernfelt. Gift 2:o 1688-02-05 Säby med Christina Elisabet Natt och Dag, död 1717-01-30 på Odensfors, dotter av kammarherren Carl Persson Natt och Dag, och hans 1:a fru Benedikta Posse.

Barn:

• 1. Anna, född 1664-02-10 på Ryd, död 1664-02-12 och begraven 1664-02-17 i Vreta kloster.

• 1. Gustaf, född 1665-03-03 på Ryd. Musketerare och pikenerare vid livgardet. Fänrik vid C. G. Skyttes dragonregemente. Vid regementets reducering transporterades till drottning Ulrika Eleonoras livregemente i Malmö (Bar.) 1682-05-01. Löjtnant vid drottning Ulrika Eleonoras livregemente i Malmö 1687-06-18. död 1690-06-25.

• 1. Maria, född 1667-02-08 på Odenfors. Gift 1686-05-26 med majoren Erik Lünow, i hans 1:a gifte.

• 1. Anders, född 1668. Löjtnant. Död 1731. Se Tab. 6

• 1. Christina Beata, född 1677-10-10, på Odenfors, död (eller begraven) 1695-06-14 i Vreta klosters socken.

• 2. Sofia Catharina, född 1689.

• 2. Carl Johan, född 1690, död 1704 och begraven 1705-01-14 i Vreta klosters socken (kallas då Carl Gustaf).

• 2. Charlotta Benedikta, till Freberga, född 1691-09-30 i Vreta klosters socken, död 1785-06-23 på Freberga. Gift. 1:o 1712-06-10 med korpralen vid Östgöta kavalleriregemente Nils Holm (Lejonholm), av en adlad men ej introducerad ätt, född 1691, död 1714. Gift 2:o 1717-01-04 på Freberga med arrendatorn av kungsfisket i Motala Cornelius Wetterström i hans 3:e gifte (gift 1:o 1688 med Anna Stenhammar, född 1665, död 1690, dotter av salpetersjuderiinspektoren Nils Persson och Ingeborg Persdotter. Gift 2:o 1691 med Catharina Persdotter i hennes 2:a gifte, död 1708) , född 1668, död 1728-03-08 på Freberga. Gift 3:o 1729-06-26 i Motala socken med kaptenen vid Östgöta infanteriregemente Anders Röberg, död 1735-08-28 på Freberga. Gift 4:o 1745-04-28 på Norra Freberga med löjtnanten Carl Gustaf Ekerman, född 1709, död 1769-10-03 på Norra Freberga.

TAB 6

Anders (son av Gustaf, Tab. 5), till Stjärnevik och Vada, båda i Oppeby socken, Östergötlands län, född 1668-05-05 på Odenfors. Förare vid bergsregementet. Fänrik vid Kronobergs regemente 1688-02-07. Löjtnant vid fältartilleriet i Jönköping 1689-03-12. Avsked 1694-03-27. Död 1731-04-21 på Stjärnevik. 'Han anslog 1729-11-30 räntan av frälsehemmanet Löt med utjord samt räntan på 1500 daler kopparmynt till stipendier för tvenne piltar vid Linköpings skola samt testamenterade Vada till sin kusin generallöjtnanten och landshövdingen, friherre And. Koskull’. Gift 1697 efter 1697-03-01, med Catharina von Scheiding, född 1662, död 1727 på Stjärnevik och begraven 1727-07-28, dotter av överstelöjtnanten Otto von Scheiding, och Catharina Stake.

Barn:

• Anna Catharina, död ung 1705-03-31 på Stjärnevik och begraven i Horns kyrka

• Otto Gustaf, död barn 1705-09-23 på Stjärnevik och begraven i Horns kyrka

TAB 7

Erik (son av Anders den yngre, naturaliserad Koskull, Tab. 3), till Bocksjöholm i Undenäs socken, Skaraborgs län. Född (At (greve F. U. Wrangel).) 1645-02-31. Tjänade först som musketerare och pikenerare vid överste Dellvigs regemente, sedan som pikenerare vid riksfältherrens livregemente. Anhöll 1673 att bliva löjtnant vid Älvsborgs regemente. Kapten. Död 1705 (?) gift med sin sysslings dotter Anna Maria Gyllensvärd, född 1642-10-29, begraven 1697-03-07, dotter av ryttmästaren Johan Gyllensvärd, och Märta Stierna.

Barn:

• Anders, friherre Koskull, född 1677, död 1746. Se friherrlige ätten Koskull.

• Johan. Underofficer vid Nylands infanteriregemente. Förare vid Västmanlands regemente 1703-06-00. Sekundfänrik vid Västmanlands regemente1703. Premiärfänrik 1703-07-01. Löjtnant 1704-12-18. Säges blivit kapten. Död ogift.

• Maria Catharina, död 1748 och begraven i Hömbs kyrka, Skaraborgs län. Gift 1703-01-13 Undenäs socken med ryttmästaren Erik Ulfsköld, i hans 3:e gifte, död 1712.

• Märta.

• Erik. Sergeant vid Nylands infanteriregemente. Sekundfänrik vid Västmanlands regemente 1701-01-31. Löjtnant vid Västmanlands regemente. Stupade 1706-02-03 vid Fraustadt.

¹¹Siebmacher, Waffenbuch, Der Adel des russ. Ostseeprovinzen. (Denna fotnot finns ej med i texten).

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.