Tillbakaseende ulv

Från Adelsvapen-Wiki

(tillbakaseende ulv).png

Denna släkt var en gren av den s.k. Folkungaätten och härstammade från en bror till jarlen Ulf fase, alltså en son till Birger jarls farbror och Birger brosas bror jarlen Karl döve, som stupade i Estland 1220. Släkten tillhörde under hela medeltiden rådsaristokratien och utdog på manssidan först 1580 och på spinnsidan i bötjan av 1600-talet.

Släkten använde aldrig släktnamn. Rubriken ovan är en senare tids benämning, given efter vapenbilden, vilken åtminstone sedan 1500-talet tolkats som en tillbakaseende ulv (varg). Nämnda vapenbild kan beläggas redan 1305 i sigillet för Philippus Ulfsson, som dock 1309 enligt en avritning från 1600-talet i sitt sigill hade tre bjälkvis ställda och stolpvis ordnade pilspetsar, möjligen en felritning av samma vapen som 1279-1281 förts av hans far Ulf Karlsson och tolkats som en vingad pilspets. Philippus Ulfssons och hans ättlingars vapen har förmodats vara ett s.k. talande vapen och härröra från det i släkten vanliga mansnamnet Ulf. Det kan emellertid även vara en brisyr av det lejon som fördes av andra grenar av Folkungaätten, ty det är ofta svårt att i sigillen urskilja vapendjurets detaljer.

Tinkiturer: Gult fält med vargen gråblå.

TAB 1

Karl-döve.png

Karl Karlsson. (son av jarlen Karl döve) Sannolikt född 1220 eller 1221. Nämnes med titeln ”dominus” i Birger jarls odaterade, till 1252 hänförda, handelstraktat med Lübeck som vittne tillsammans med de svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf fases son Karl Ulfsson. Sannolikt identisk med den ”her Karl hertog Birges brother” som nämnes bland vittnena i ett i 1400-talsöversättning av en vidimation från 1353 föreliggande brev av konung Erik och Birger jarl från 1248 om munkaskäppan från Njudung och Finnveden. Dog tidigast 1253 och sannolikt före sin 1260 stupade brorson Karl Ulfsson. Hans hustrus namn är ej känt.

Son:

Ulf Karlsson, 1276, dog 1281, riddare. Se tab. 2.

TAB 2

Karl-döve.png

Ulf Karlsson. Sannolikt född 1247 eller 1248. Nämnes tidigast 1276, då han vid fredsmötet vid Göta älv var en av de fyra världsliga stormän som tillsammans med fyra biskopar skulle representera konung Magnus ”ladulås”. Han hade då ännu ej den på riddarvärdighet tydande herrtitel med vilken han kan beläggas först 1280. Ågde "Akasrö”, möjligen i Oppunda hd i Södermanland, och kvarnar i Torshälla i samma landskap. Dog 1281 och begravdes i Skänninge. Vapen: vingad pilspets. Möjligen gift med en dotter till lagmannen i Tiohärad Karl Ingeborgason (Lejonbalk)

Barn:

  • Ingeborg Ulfsdolter. Dog mellan 1297 och 1307. Gift med riddaren Knut Matsson (Lejonbjälke), som nämnes tidigast 1280, blev lagman i Närke mellan 1279 och 1283 och riksråd senast 1288 samt dog 1289. Hon blev senast 1296 omgift med riddaren och riksrådet, sedermera hertigarna Eriks och Valdemars drots Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta)
  • Philippus Ulfsson, 1296-1333, riddare, riksråd. Se tab. 3.

TAB 3

Philippus Ulfsson (son av Ulf Karlsson, tab. 2). Nämnes tidigast 1296. Blev något av åren 1296-1303 riddare — alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298 eller vid dennes kröning 1302 — och senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 och sannolikt ännu 1333. Uppges ha bott i ”Langanaes”, som identifierats med Långnäs i Kettilstads sn, Kinda hd i Östergötland. Gift först med en dotier eller åtminstone nära släkting till riddaren och riksrådet Karl Gustavsson (2 korslagda stavliljor) och sedan med Gödelin Gotskalksdotter, som ägde jord i Bobergs hd i Östergötland och levde ännu 1341 samt var dotter av riddaren Gotskalk van Kyren

Barn:

  • 1. Ulf Philippusson, 1319—1350, riddare. Se tab. 4.
  • 1. Karl Philippusson, 1320—1333, väpnare. Se tab. 9.
  • 1. Johan Philippusson. Förekommer tidigast 1335. Dubbades till riddare mellan 13.4 och 13.12 1336, alltså sannolikt vid konung Magnus’ kröning i juli s.å.. Ägde möderneärvd jord i Vifolka hd i Östergötland. Dog mellan 1336 och 1340. Hans änka var 1340 Bengta Nilsdotter, möjligen dotter av riddaren Nils Kettilsson (Bielke) och Bengta Algotsdotter (Algot Jonssons ätt).
  • 1. Ingrid Philippusdotter. Sannolikt gift först med riksrådet Ragvald Magnusson (Lejonbalk), som nämnes 1319-1322, och senast 1344 med riddaren Karl Bengtsson (oxhuvud), som ägde jord i bl.a. Kumla hd i Närke, Finspångaläns hd i Östergötland och Oppunda hd i Södermanland samt dog 1350.
  • 2. (?) Märta Philippusdotter. Fick 9.5 1345 jord i Faurås och Himle hd i Halland som morgongåva av Sigvid Trana, som blev riddare mellan 1349 och 1352 och dog tidigast 1352. Var 1362 gift med Mats Håkansson (Bergkvaraätten), som nämnes tidigast 1353, bodde i Ulvsberg i Gammalkils sn, Valkebo hd i Östergötland och levde ännu 1393.
  • 2. Eggard Philippusson. Endast känd genom gravsten, som funnits i Gärdserums kyrka i Norra Tjusts hd i Småland.
  • 2. Margareta Philippusdotter. Endast känd genom gravsten i Gärdserums kyrka.
  • 2. Magnus Philippusson. Uppges ha levat 1341.
  • 2. Bengt Philippusson, 1341-1381, riddare, riksråd, justitiarius. Se tab. 11.
  • 2. Erik Philippusson. Tidigast nämnd 1341.
  • 2. En dotter. Gift med Karl Haraldsson (Stubbe) på Ålhult i Södra Vi sn, Sevede hd i Småland, identifierats med den 1330-1331 nämnde fogden på Åbo slott, gifte om sig med Cecilia Algotsdotter och dog mellan 1331 och 1370.

TAB 4

Ulf Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Uppträder tidigast 1319. Blev riddare mellan 7.1 och 29.7 1333 och var sistnämnda datum en av de båda ståthållarna i Skåne. Hans sätesgård var Vinäs i Gammalkils sn, Valkebo hd i Östergötland. Gift med en dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen i Södermanland Staffan Röriksson (genom mantelsnitt 3 gånger delad sköld). Hon var död 1349 och efterlämnade jord i Algutsrums hd på Öland samt Norra Möre och Uppvidinge hd i Småland.

Barn:

  • Ingeborg Ulfsdotter. Ägde jord i Selebo hd i Södermanland, Simtuna hd i Uppland och Dals hd i Östergötland. Kallas efter sin död ”fru”, ehuru ingen av hennes makar varit riddare, vilket tyder på att hon som änka blev nunna, särskilt som hennes testamente är daterat i Vårfruberga kloster och hon ville bli begravd där. Dog mellan 10.12 1393 och 25.1 1395. Fick 3.7 1343 jord i Tveta och Vista hd i Småland som morgongåva av Nils Hemmingsson (Lejonansikte), som nämnes i livet 1340-1344. 18.2 1356 gifte hon om sig med Magnus Nilsson (Revelstaätten) på Revelsta i Altuna sn, Simtuna hd i Uppland, vilken då som morgongåva gav henne jord i detta hd. Som hans änka nämnes hon 1360, då hon tilldömdes ett av sina morgongåvogods från första äktenskapet, vilket Magnus pantsatt. 27.10 1362 fick hon jord i Norra Vedbo och Tveta hd i Småland som morgongåva av Harald Kase, som förekommer 1343 - 27.6 1381, varit gift förut och ägde jord även i Gäsene hd i Västergötland och Simtuna hd i Uppland.
  • Magnus Ulfsson. Ägde jord i Bobergs hd i Östergötland och beseglade 1354 med ulvvapnet. Möjligen identisk med den person med detta namn som 1361 ägde jord i Hammarkinds hd i Östergötland (DS, nr 6461). Var död 28.3 1379.
  • Staffan Ulfsson, 1357, begr. 1393, riddare, häradshövding, fogde, riksråd. Se tab. 5.
  • Barnam Ulfsson, 1370, dog 1378 eller 1379. Se tab. 8.
  • Ingrid Ulfsdotter. Ägde jord i Tjusts hd i Småland och var gift med borgaren Jon Kogger i Vimmerby.
  •  ?Katarina Ulfsdotter. Ägde jord på samma ort i Tjust som Ingrid Ulfsdotter.

TAB 5

Staffan Ulfsson (son av Ulf Philippusson, tab. 4). Tidigast nämnd 1357. Var häradshövding i Selebo hd i Södermanland åtminstone 1365 - 1382 och konungens fogde i Uppsala 1366. Blev mellan 16.11 1369 och 1.1. 1370 riddare och möjligen redan 1370 eller 1371 och säkert senast 1375 riksråd, vilket han var ännu 1389. Hans sätesgård var Lagnö i Aspö sn. Selebo hd i Södermanland. Var 1377 gift med en dotter till Harald Ernilsson (Gren), vars enda kända hustru troligen var dotter av riddaren och riksrådet Torkel Andersson (delad sköld, senare båt). Staffan Ulfssons änka Iliana Åkedolter dog mellan 16.3 1423 och 5.8 1424, dotter av riddaren och gälkaren Åke Ingvarsson (båt) och Anna Gerhardsdotter (Snakenborg). Fru lliana gifte senast 1398 om sig med riddaren Claus Dowt, som torde ha dubbats till riddare vid konung Eriks kröning 17.6 1397.

Barn:

  • 1. Ramborg Staffansdotter. Tidigast nämnd 1383. Hennes sätesgård var Lag-nö i Aspö sn, Selebo hd i Södermanland. Blev gift senast 1374 på Lagnö, varvid hon som morgongåva fick jord i Tuhundra hd i Västmanland av Ödgisl Suneson (3 sjöblad), som nämnes tidigast 1368, samt dog mellan 29.1 1383 och 2.8 1384. Deras son, riksrådet och lagmannen i Södermanland Mats Ödgisleson upptog sin farfars vapen, efter vilket släkten kallats Lillie. Ramborg fick sannolikt senast 1387 jord i Rönö hd i Södermanland som morgongåva av riksrådet Folke Nilsson (Ivar Nilssons ätt) på Svanaholm i Västra Hargs sn, Vifolka hd i Östergötland, som nämnes från 1364, tidigare varit gift med den senast 1384 avlidna Märta Gustavsdotter (Sparre av Vik).
  • 1. Katarina Staffansdotter. Fick 1386 för sin livstid Rundholm i Vansö sn, Åkers hd i Södermanland av sin senast 1387 avlidne fästman Folke Karlsson (Ekeblad från Västerfärnebo). Levde ännu 1415 och var då åtminstone sedan 1391 gift med Bengt Larsson (Lars Bjömssons ätt) på Vinäs (nu Duseborg) i Gammalkils sn, Valkebo hd i Östergötland, som nämnes från 1389 och levde ännu 3.8 1421.
  • 1. Bengta Staffansdotter. Nämnes som nunna i Vårfruberga kloster 1395—1400.
  • 2. Ulf Staffansson, 1405, dog omkr. 1437, häradshövding. Se tab. 6.
  • 2. Kristina Staffansdotter. Ägde jord i Norra Vedbo hd i Småland, Memmings hd i Östergötland och Österrekarne hd i Södermanland. Dog mellan 24.1 1460 och 10.3 1461 och ville begravas i Vadstena kloster. Blev möjligen redan 1407 och säkert före 1418 gift med sedermera riksrådet Bengt Uddsson (Vinstorpaätten) på Vinsarp i Böne sn, Redvägs hd i Västergötland, som gav henne morgongåva i Frökinds, Gudhems, Redvägs och Var-tofta hd i Västergötland samt Tveta hd i Småland, tidigast nämnes 1407, hade landbohemman i Viste och Ås hd i Västergötland, i Sundals hd i Dalsland, i Värend i Småland, i Selebo hd i Södermanland och i Skåne samt blev ihjälslagen vintern 1436—1437.
  • 2. Åke Staffansson. Dog före 16.3 1423.

TAB 6

Ulf Staffansson (son av Staffan Ulfsson, tab. 5). Nämnes tidigast 1405. Blev mellan 1416 och 1425 häradshövding i Tuhundra hd i Västmanland, vilket han var ännu 30.10. 1431. Hans sätesgård var Söderby på Munsö i Färentuna hd i Uppland. Dog mellan 29.6 1436 och 4.5 1438 och ville få sin grav i Strängnäs domkyrka. Gav 18.11 1411 morgongåva till Birgitta Jönsdotter, som dog senast 1423, fick sin grav i Strängnäs domkyrka, dotter av Jöns Olofsson (Stenstaätten). Omgift med Sigrid Nilsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Nils Bosson (Natt och Dag) och Kristina Johansdotter (Sandbroätten).

Barn:

  • 1. Staffan Ulfsson, 1436, dog 1478, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 7.
  • 1. Ytterligare något barn
  • 2. Jon Ulfsson. Nämnes som omyndig 1446 och 1453. Dog före halvbrodern.

TAB 7

Staffan Ulfsson (son av Ulf Staffansson, tab. 6). Nämnes tidigast 1436. Blev mellan 4.10 1440 och 7.1 1442, alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning 14.9 1441, riddare, mellan 1437 och 21.6 1446 häradshövding i Västerrekarne hd i Södermanland, vilket han var ännu 29.1 1471 (RA perg), mellan 1436 och 1448 häradshövding i Tjurbo hd i Västmanland samt mellan 1443 och 4.7 1447 lagman i Västmanland och Dalarna, vilket han var ännu 1473. Var möjligen redan 1449 och säkert 1450 riksråd, vilket han var ännu 1477. Hans sätesgård var 1469 och 1478 Stensta i Karlskyrka (nu Söderbykarls) sn i Lyhundra hd i Uppland. Levde ännu 26.6 1478 men hade senast 28.11 s.å. fått en efterträdare som lagman och nämnes 1479 som död. Han begravdes i Strängnäs domkyrka. Gifte sig 1440 mellan 3.6 och 4.10 med Birgitta Ottedotter, som ägde jord i Västerrekarne hd i Södermanland och Siende hd i Västmanland, levde ännu 7.10 1447, mellan 29.8 1438 och 3.6 1440 blivit änka efter riksrådet och upplandslagmannen Nils Gustavsson (Rossviksätten) och var dotter av riddaren Otte Peccatel och Birgitta Stensdotter (Natt och Dag). Omgift senast 5.2 1457 med Sigrid Karlsdotter, vilken fick Stensta med jord i Lyhundra, Långhundra och Seminghundra hd i Uppland som morgongåva. Hennes sätesgård var 1491 Penningby i Länna sn, Frötuna och Länna i Uppland. Hon var dotter av riksrådet och lagmannen i Västmanland Karl Bonde och Cecilia Bosdotter (Djure). Hon dog mellan 1491 och 1493.

Söner:

  • 2. Ulf och Karl. Dog före fadern.

TAB 8

Barnam Ulfsson (son av Ulf Philippusson, tab. 4). Uppträder tidigast 1370. Ägde jord i Hammarkinds och Östkinds samt Valkebo hd i Östergötland. Dog mellan 22.5 1378 och 28.3 1379. Hans hustrus namn är ej känt.

Dotter:

  • Katarina Barnamsdotter. Nämnes tidigast 1397. Hade som sätesgård Vi i Löts sn, Memmings hd i Östergötland och ägde jord i Valkebo hd i samma landskap. Levde ännu 11.11 1421, då hon donerade jord för att bli begravd i Askeby kloster, men var död 4.10 1431. Gift senast 1397 med Arvid Pribeka, vilken ägde jord i Fjäre och Viske hd i Halland samt Ölme hd i Värmland, jämte henne sålde jord i Dals hd i Östergötland och var död 1402. Omgift senast 1402 med häradshövdingen i Memmings hd i Östergötland Harald Hemmingsson (stjärna), som dog mellan 21.6 1419 och 23.6 1421.

TAB 9

Karl Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Förekommer tidigast 1320 och ägde då jord i Gudhems hd i Västergötland. Nämnes i livet senast 1333. Att döma av sonen Holmgers förnamn möjligen gift med en medlem av släkten Ama.

Söner:

  • Ulf Karlsson. Uppträder 1354 och 1360. Ägde jord i Vartofta hd i Västergötland. Var död 1383.
  • Ytterligare åtminstone en son, som dog senast 1383

TAB 10

Holmger Karlsson (son av Karl Philippusson, tab. 9). Nämnes endast 1356 och var död 1383. Gift senast 1356 med Kristina Nilsdotter, som ägde jord i Simtuna hd i Uppland och var död 1383, dotter av Nils Jonsson (Revelstaätten) och en dotter av Magnus Marinason samt syster till Holmgers kusin Ingeborg Ulfsdotters make Magnus Nilsson.

Dotter:

  • Katarina Holmgersdotter. Ägde jord i Simtuna hd i Uppland. Levde ännu 1390. Fick 27.9 1371 jord i Sollentuna och Vallentuna hd samt Danderyd i Uppland som morgongåva av Sten Bengtsson (Bielke), som tidigast nämnes 1364, blev riddare mellan 21.9 1364 och 1.3 1365, alltså sannolikt vid konung Albrekts hyllning i febr. 1365, nämnes som marsk 1374—1387, som riksråd från 1374, som häradshövding i Simtuna hd i Uppland 5.5 1379 - 1385 och i Åsunda hd i Uppland 1384, som drottning Margaretas hövitsman 1390 och som lagman på Öland 1406, dog 20.7 1408 på sitt slott Mariuborg vid Enköping och begravdes 31.7 s.å. i Vadstena.

TAB 11

Bengt Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Tidigast nämnd 1341. Blev riddare något av åren 1346-1349. Nämnes bland konung Eriks råd 1356 och 1358 och som riksråd från 1361 och ännu 1379. Var 1365 konung Albrekts justitiarius. Nämnes som häradshövding i Kinda hd i Östergötland 1356 och ännu 23.6 1380. Var häradshövding i Oppunda hd i Södermanland från mellan 1361 och 1365 till mellan 8.6 och 23.11 1381 och nämnes 10.10 1381 som häradshövding i Valkebo hd i Östergötland. Har daterat brev i Långnäs i Kettilstads sn, Kinda hd i Östergötland, där fadern bott. Dog mellan 8.12 1381 och 11.3 1382. Gift senast 1349 med Birgitta Karlsdotter, som levde ännu 1359 och var dotter av riddaren och riksrådet Karl Näskonungsson (delad sköld), sannolikt i dennes enda kända äktenskap med Helga Petersdotter (3 snedrutor), eftersom dennas mor hette Birgitta. Var 1369 omgift med en dotter av riddaren och riksrådet Magnus Gisleson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). 1375 var Bengt åter omgift, nu med Cecilia Ulfsdotter, som ägde jord i Jönåkers, Oppunda och Österrekarne hd i Södermanland, Siende och Snevringe hd i Västmanland, Torstuna hd i Uppland samt Kåkinds och Vartofta hd i Västergötland, dog 12.3 1399, begravdes i Vadstena, tidigare varit gift med häradshövdingen i Österrekarne hd Laurens Suneson (Örnsparre) och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) och Birgitta Birgersdotter (Finstaätten).

Söner:

  • 2. Magnus Bengtsson. Sigillerar redan 1373 och nämnes från 1374. Dog något av åren 1391 - 1401. Gift senast 1380 med Cecilia Sigmundsdotter, som dog mellan 1419 och 1430 efter att senast 1415 ha gift om sig med riddaren Magnus Birgersson (Birger Turesons ätt) och var dotter av Sigmund Elefsson (vingad pil) och Bengta Jonsdotter (Aspenäsätten).
  • 2. Gotskalk Bengtsson, 1380-1453, riddare, riksråd. Se tab. 12.

TAB 12

Gotskalk Bengtsson (son av Bengt Philippusson, tab. 11). Nämnes tidigast 1380. Uppges 1398 tillhöra konung Eriks unionsråd men kan först 1413 beläggas som svenskt riksråd; ännu 1441 kan han beläggas i rådskretsen. Blev riddare mellan 30.11 1404 och 11.8 1407, alltså sannolikt vid drottning Filippas kröning i Lund hösten 1406 . Nämnes som häradshövding i Våla hd i Uppland 1398-1427. Hade 1413 Harbo sn i samma hd som förläning. Hans sätesgård var Aspnäs i Östervåla sn, Våla hd i Uppland, där han daterade brev 1404 och 1411. Daterade 1437 och 1441 samt 7.1 1442 och 11.6 1444 brev på Nynäs i Ösmo sn, Sotholms hd i Södermanland. Levde ännu 23.4 1453. Gifte sig 1392 på Örby i Vendels sn. Örbyhus hd i Uppland med Ingeborg Johansdotter, som dog mellan 1434 och 1441 och var dotter av riddaren Johan Molteke och Katarina Glysingsdotter.

Söner:

  • Bengt Gotskalksson, 1411, dog 1440 eller 1441, riksråd, häradshövding. Se tab. 13.
  • Magnus Gotskalksson. Förekommer endast 1411.

TAB 13

Bengt Gotskalksson (son av Gotskalk Bengtsson, tab. 12). Sigillerar redan 1411 och nämnes från 1417. Var häradshövding i Kinda hd i Östergötland 3.5 1432. Blev 1435 riksråd, vilket han var ännu 1440. Ägde förutom nedannämnda gods jord i Konga och Sevede hd i Småland samt Bälinge hd i Uppland (U 269 a, p. 21 f., UUB). Dog mellan 14.1 1440 och 1.5 1441. Gav 1417 jord i Aspelands, Handbörds och Sevede hd i Småland samt Kinda hd i Östergötland som morgongåva till Birgitta Arendsdotter, som efterlämnade jord i Aspelands, Handbörds, Norra och Södra Möre, Sevede och Tjusts hd i Småland, Sköllersta hd i Närke, Snevringe hd i Västmanland och Bälinge hd i Uppland, dog mellan 8.3 1445 och 1453 och var dotter av vitalianhövdingen, sedermera hövitsmannen på Nyköping Arend Styke och hans hustru Metta.

Söner:

  • Arend Bengtsson, 1441 — 1471, riddare, riksråd. Se tab. 14.

TAB 14

Arendt-Bengtsson.png

Arend Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Nämnes tidigast 1441, då han blev riddare mellan 25.4 och 30.9 , alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning i Uppsala domkyrka 14.9 1441. Nämnes 1449 bland rikets råd och män och kan 1453 beläggas som riksråd, vilket han var ännu 1471. Var den ene av konung Karls befälhavare på Stockholms slott i mars 1457. Fick s.å. Våla hd i Uppland och Ösmo sn i Sotholms hd i Södermanland som förläning av de segrande upprorsmännen. Fick 1451 av farfadern Nynäs i sistnämnda sn, som blev hans sätesgård. Gift senast 8.8 1450 med Birgitta Bengtsdotter, som levde ännu 9.5 1453 och var dotter av riksrådet och lagmannen i Närke Bengt Stensson (Natt och Dag) och Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt). Omgift senast 20.10 1462 med Hebbla Albrektsdotter, som levde ännu 1484 och var dotter av danska riksrådet Albrekt Bydelsbach och Anna Eriksdotter (Krummedige). Hebbla hade 20.9 1444 fått morgongåva av Ficke Bülow, som dog 1454.

Barn:

  • 1. Ingeborg Arendsdotter. Levde ännu 1516 och blev gift senast 1459 med riddaren och riksrådet Arvid Klasson (Djäkn), som nämnes tidigast 1439, ägde jord i Lemo och Vemo sn:ar i Egentliga Finland och Eura sn i Nedre Satakunda och dog 1459 eller 1460, samt senast 1477 med riddaren och riksrådet Ivar Gren på Tidö i Rytterne sn, Snevringe hd i Västmanland, som tidigast nämnes 1458, även ägde jord i Norrvidinge och Uppvidinge hd i Småland och levde ännu 1495.
  • 1. Karin Arendsdotter. Dog tidigast 1504. Gift senast 1477 med Per Eriksson (Örnflycht) på Granhammar i Västra Ryds sn, Bro hd i Uppland, som nämnes tidigast 21.3 1472, mellan 1483 och 1487 blev häradshövding i Håbo hd i Uppland, vilket han var ännu 28.1 1497, nämnes som riksråd 1489-1497 och dog mellan 12.3 och 26.11 1497.
  • 2. Birgitta Arendsdotter. Gift med Eskil Isaksson (Banér), vilken torde ha varit född tidigast 1417. Nämnes som häradshövding i Olands hd i Uppland 1441 - 1470 och i Östkinds hd i Östergötland 1470 — 1478, blev mellan 18.5 1441 och 27.8 1443, alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning 14.9 1441, riddare och senast 1449 riksråd, vilket han var ännu 1480, var hövitsman på Stegeholm 8.3 1445 och 17.12 1446 och på Raseborg från 1457 till mellan 21.7 1463 och 30.1 1465, dog något av åren 1481-1488 samt tidigast 1465 blivit änkling efter Cecilia Haraldsdotter (Gren)
  • 2. Metta Arendsdotter. Hade som sätesgård Tyresö i Österhaninge sn, Sotholms hd i Södermanland. Dog mellan 15.5 1512 och 7.3 1514. Gift med Bengt Gregersson (Lillie), som nämnes tidigast 1477, möjligen redan 1485 och säkert från 1489 var riksråd, vilket han var ännu 1499, blev riddare mellan 18.10 1497 och 7.2 1498, alltså sannolikt vid konung Hans’ kröning 26.11 1497, dessförinnan haft Frösåkers hd i Uppland som förläning, som sätesgård hade Tyresö, hade landbohemman i Sotholms hd i Södermanland och Sollentuna hd i Uppland samt ägde en gård i Vadstena och dog mellan 20.2 och 11.5 1499.
  • 2. Bengt Arendsson, 1491 — 1537, riksråd. Se tab. 16.
  • 2. Johan Arendsson, 1486-1524, riksråd, lagman. Se tab. 17.
  • 2. Ebba Arendsdotter. Levde ännu 1524. - Gift med Nils Clausson (Stolaätten) på Stola i Strö sn. Kållands hd i Västergötland, som mellan 1504 och 1507 blev häradshövding i Kinne hd i Västergötland, vilket han var ännu 1521, sannolikt redan 1508 och säkert 1512 var riksråd, vilket han var ännu 1529, hade Valle hd i Västergötland som förläning 1528-1531 och dog tidigast 1533.
  • 2. Erik Arendsson. Dog ung efter 27.10 1491.
  • 2. Margareta Arendsdotter. Dog ung.
  • 2. Agneta Arendsdotter. Dog ung.

TAB 15

Gotskalk Arendsson son av Arend Bengtsson, tab. 14). Tidigast nämnd 17.8 1472. Ärvde efter fadern Nynäs i Ösmo sn, Sotholms hd i Södermanland och hade det som sätesgård. Nämnes i livet senast 1496, då hans eventuella utnämning till riksråd diskuterades. Gift med Elin Nils dotter, som ännu 1545 bebodde Nynäs men var död 1561, dotter av riddaren och riksrådet Nils Fadersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) och Kristina Nilsdotter (Oxenstierna).

Döttrar:

  • Kerstin Gotskalksdotter. Dog senast 1515. Blev i juli 1507 gift med slottsfogden på Stockholm Nils Bese, som levde ännu 1510 och möjligen ännu 31.7 1514 men vår död 1515.
  • Metta Gotskalksdotter. Dog tidigast 1548. - Gift senast 1515 med Ragvald Pik, som senast nämnes i livet 30.3 1515. Omgift senast 1528 med riddaren, riksrådet och lagmannen i Norrfinne lagsaga Ivar Fleming, som skrevs till Sundholm i Nykyrko sn. Egentliga Finland, 1537 men till Nynäs i Ösmo sn, Sotholms hd i Södermanland 1547, dog 1548 på Nynäs och begravdes i Pargas kyrka i Egentliga Finland.

TAB 16

Bengt Arendsson (son av Arend Bengtsson, tab. 14). Uppträder tidigast 1491. Nämnes bland rikets råd och män 1501 men kan säkert beläggas som riksråd först 1504 och ännu 1523 och bland rikets råd och män tillsammans med en rad personer, som aldrig blev riksråd, ännu 1529. Var 1520 en av befälhavarna på Stockholms slott. Hans sätesgård var Ekolsund i Husby-Sjutolfts sn. Trögds hd i Uppland. Gifte sig sannolikt 1491 med Kristina Davidsdotter, som var dövstum, levde ännu 1508, ägde jord i Hagunda, Trögds och Åsunda hd i Uppland samt var dotter av riddaren och riksrådet David Bengtsson (Oxenstierna) och Birgitta Gustavsdotter (Sture).

Dotter:

  • Märta Bengtsdotter. Ägde jord i Sotholms hd i Södermanland, Kållands hd i Västergötland och Karlstads och Näs hd i Värmland. Bodde på Eka i Lillkyrka sn, Trögds hd i Uppland, dog 1527 och begravdes i Lillkyrka kyrka. Blev gift 1510 på Ekolsund med riddaren, riksrådet och slottshövitsmannen på Stegeborg Trotte Månsson (Ekaätten) på Eka, som dog 20.3 1512, och 1513 med riksrådet och slottshövitsmannen på Tavastehus Åke Jöransson (Tott), som ägde jord i Sotholms hd i Södermanland och S. Vedbo hd i Småland samt avrättades 28.11 1520.

TAB 17

Johan Arendsson (son av Arend Bengtsson, tab. 14). Uppträder tidigast 1486 och nämnes tidigast 1501 bland rikets råd och män men kan först 1506 säkert beläggas som riksråd, vilket han var ännu 1523. Blev mellan 1505 och 1510 lagman i Södermanland, vilket han var ännu 1523. Blev 1517 hövitsman på Stegeholm och tillfångatogs av danskarna, då de brände det på försommaren s.å.. Satt i Danmark i fängelse i Naestved men sändes i febr. 1518 av Kristian II till Sverige för underhandlingar om lösgivning av de danska fångarna där. 31.3 1520 kan han åter beläggas i Sverige. Hans sätesgård var Sjöholm i Östra Vingåkers sn, Oppunda hd i Södermanland. Dog mellan 1524 och 17.6 1525. Var gift 1515 med Agnes Knutsdotter, som innebrändes på Stegeholm försommaren 1517 och var dotter av Knut Aslaksson (Baad af Norge) och Cecilia Eriksdotter.

Barn:

  • Erik Johansson. Hans sätesgård var Sjöholm i Östra Vingåkers sn, Oppunda hd i Södermanland. Dog senast 1530.
  • Knut och Arend. Sannolikt bland de fyra bam till Johan Arendsson och Agnes Knutsdotter som omkom med sin mor vid Stegeholms brand försommaren 1517. En av sönerna sökte fly ur elden men blev dödad av danskarna med åtta hillebarder.
  • Två döttrar. Innebrändes på Stegeholm försommaren 1517.

TAB 18

Knut Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Uppträder tidigast 1449 och var redan då riddare. Fick av farfadern 1451 Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd, som blev hans sätesgård. Levde ännu 14.4 1470 men var sannolikt död 5.8 1473. Gift med Anna Gustavsdotter, vilken som änka bodde på Stävlö, dog mellan 25.11 1482 och 16.2 1484 och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Tiohärad Gustav Laurensson (Ängaätten), vars enda kända hustru var en till namnet ej känd dotter av häradshövdingen Olof Haraldsson (Hjulstaätten).

Barn:

  • Birgitta Knutsdotter. Levde ännu 28.6 1493. Gift senast 16.2 1484 med riksrådet Johan Bese, från vilken hon blev skild. Hans sätesgård var Herrsäter i Värna sn, Bankekinds hd i Östergötland. Han hade 17.8 1472 givit morgongåva till Katarina Johansdotter (Gädda), som dog mellan 28.5 1475 och 15.2 1477. Han hade därefter varit gift med Estrid Jönsdotter (Tre rosor). Johan Bese dog i böljan av år 1505.
  • Gustav Knutsson. Levde 22.9 1484.

TAB 19

Bengt Knutsson (son av Knut Bengtsson, tab. 18). Tidigast nämnd 16.2 1484. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd i Småland, och han ägde även annan jord i Norra Möre. Levde ännu 1506 och kan vara identisk med den person med detta namn som nämnes 30.7 1515. Var död 3.6 1516. Hade blivit dödad av kalmarborgare. Som hans änka nämnes 3.6 1516, 1526 och 1527 Elin Hansdotter, dotter av häradshövdingen Hans Pedersson (Stiernsköld) och Katarina Clausdotter (Slaweka).

Barn:

  • Anna Bengtsdotter. Sannolikt död ung.
  • Karina Bengtsdotter. Sannolikt död ung.
  • Knut Bengtsson. Sannolikt död ung.
  • Sten Bengtsson, 1527, dog 1554, häradshövding. Se tab. 20.
  • Claus Bengtsson. Sannolikt död ung.
  • Margareta Bengtsdotter. Ägde jord i Glanshammars, Grimstens och Örebro hd i Närke och dog före 24.11 1547. Var gift med den 1524 adlade skeppshövitsmannen och slottsfogden i Sthlm Staffan Sasse, som dog mellan 1558 och 1563, och vars änka hette Emerentia Hansdotter.

TAB 20

Sten Bengtsson (son av Bengt Knutsson, tab. 19). Uppträder tidigast 1527. Blev 13.8 1534 häradshövding i Södra Möre hd i Småland, vilket han sannolikt var till 23.7 1537. Nämnes 1545-1553 som häradshövding i Gräsgårds hd på Öland och ånyo i Södra Möre. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn, Norra Möre hd i Småland. Dog mellan 16.2 och 25.7 1554. Uppges ha gift sig 20.7 1533 med Kerstin Anundsdotter, som ärvde jord i Aska, Bobergs, Hanekinds, Vifolka och Ydre hd i Östergötland, Glanshammars och Mellösa hd i Närke, Konga och Uppvidinge hd i Småland samt Vilske hd i Västergötland och var dotter av Anund Jönsson (Ulfsax) och Karin Hansdotter (Tott). 1556 rymde hon till Tyskland med tysken Jöran pipare.

Barn:

  • Anund Stensson, 1560, dog 1580, ryttmästare, häradshövding. Se tab. 21.
  • Claus Stensson. Ägde 1562 jord i Rönö hd i Södermanland och Södra Möre hd i Småland. Fänrik vid Östgöta ryttare senast 1564. Stupade i slaget vid Svartrå eller Axtorna i Halland 20.10 1565.
  • Anna Stensdotter. Hade ännu 1590 Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd, som sätesgård. Var möjligen död 1591, uppgiften, att hon skulle ha levat ännu 1600, har ej kunnat verifieras. Hon begravdes i Åby kyrka. Gift senast 1570 med Johan Siggeson (Svartingstorpsätten), som var född i Birsta i Sköns sn i Medelpad, varit fogde över konungens arv och eget i Östergötland västanstång 1557—1558, uppburit tionden av Vista och Tveta hd i Småland 1558, varit fogde i Bobergs hd i Östergötland och i Möre 1561-1564, blivit häradshövding i Lysings hd i Östergötland 3.3 1558, varit häradshövding i Östra hd i Småland 1562 och i Åkerbo hd på Öland 1563-1565, blivit hövitsman 10.6 1564 förde dalkarlar som skulle tåga in i Norge och överbefälhavare för trupperna i Norrland 6.1 1565 med titeln faltöverste, varit svensk lagman i de ockuperade norska landskapen Jämtland och Härjedalen från 15.12 1564, i Härjedalen blott till 1565 men i Jämtland till 1571, blev befallningsman över Vadstena slott och stad 13.11 1571, adlades 25.9 1572, skrevs 1569 till ett ej närmare lokaliserat Söderby men åtminstone från 1574 till Svartingstorp i Åby sn, Norra Möre hd i Småland, där han 1571 fått ett kronohemman, och dog mellan 19.5 1579 och 1.1 1581.
  • Karin Stensdotter. Skrevs 1579 till Kyrketorp i Kläckeberga sn. Norra Möre hd i Småland men 1.1 1581 till ett svårlokaliserat Askö, 1583 och 1600 till Horsö i Kläckeberga och 1605 till Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd. Kan ej beläggas i livet efter 1605 och var död 1611. Gift först med Hans Gedhardt von Lewenstein, som levde ännu 1576, sedan med Jakob Björnsson (Bååt), som torde ha dött före 1.1 1581, och slutligen i Kalmar 6.7 1589 med Christoffer Andersson (Gyllengrip), vilken enligt sannolikt oriktig uppgift var född 1518, var konungens kammarsven 1561 och kammartjänare 1562, blev skeppshövitsman 19.2 1563, kapten för krigsfolket i Stockholm 1.11 1563 och underamiral 18.5 1564, var 1564-1571 dansk fånge, därefter hov-junkare, 1578 prinsessan Elisabets hovmästare, fogde på Borgholm 1579-1584 och på Kalmar 1587-1590 och häradshövding i Algutsrums och Förbo hd på Öland 1579-1583 och i Norra Möre 1589-1599 samt tidigare gift sig 10.11 1577 på Uppsala slott med Gertrud Ulfsdotter (Bååt), som dött 19.4 1588 . Hans sätesgård var 1573-1577 Boatorp i Moheda sn. Allbo hd men från 1578 Stensnäs i Ryssby sn, Sunnerbo hd. Halshöggs i Kalmar 16.5 1599.

TAB 21

Anund Stensson (son av Sten Bengtsson, tab. 20). Tidigast nämnd 1560. Förde åtminstone från 1564 befäl över en fana smålandsryttare och tituleras stundom ryttmästare. Var häradshövding åtminstone från 1567 i Hulterstads och Möckleby hd på Öland, av vilka han hade det förra kvar åtminstone till 1571 och det senare ännu 1580. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn, Norra Möre hd i Småland. Dog mellan 13.4 1580 och 1.1 1581 och begravdes i Västerljungs kyrka i Hölebo hd i Södermanland. Gift senast 6.4 1570 med Estrid Krumme eller Estrid Nils dotter, som var dotter av riksrådet Nils Krumme och Margareta Siggedotter (Sparre af Rossvik), gifte om sig senast 7.4 1591 med Jakob von Burgsdorf och möjligen levde ännu 1619.

Son:

  • Sten. Troligen död ung.

TAB 22

Sten Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Nämnes tidigast 1451, då han av farfadern fick Aspnäs i Östervåla sn. Våla hd i Uppland, som blev hans sätesgård. Fängslades av konung Kristian I våren 1463. Nämnes ej senare i livet och var död 1468. Gav Aspnäs med underlydande i Tierps och Våla hd i Uppland som morgongåva till sin hustru Anna Olofsdotter, som senast 1468 gifte om sig med riddaren och riksrådet Johan Slaweka, dog senast 1493 och var dotter av riksrådet och lagmannen i Östergötland Olof Ragvaldsson (Lindöätten) och Anna Nilsdotter (Kabel).

Son:

  • Bengt Stensson. Dog efter fadern men före modem.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.