Wrangel nr 2092

Från Adelsvapen-Wiki

2092.jpg

Adliga ätten Wrangel nr 2092

Natural. 1772-09-13, introd. 1776.

Släkten Wrangel, som efter sitt första framträdande i Estland i senare hälften av 13:e århundradet därifrån spritt sig till Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike och Holland, har sannolikt inkommit till det gamla »Livland» med svärdsriddarorden eller med tyska orden. Den har utan tvivel gemensamt ursprung med de därstädes samtidigt boende ätterna Levenwolde och von Engdes. Samtliga föra samma stamvapen, en tretinnad bjälke (mur). Namnet är härlett av dess äldsta godsbesittning i det nya hemlandet, Uwarangele, på estniska Warango (nu Wrangelshof), i det dåvarande danska Wierland, Estland. Urkundligt framträder släkten första gången 1279 med riddaren Hinricus de Wrangele, ärkebiskopens av Riga vasall, vilken stupade vid Ascheraden 1279. Under de två sista årtiondena av 1200-talet och förra hälften av 1300-talet förekomma i urkunderna flera riddare och lantråd i Estland, vilka skrevo sig de Vranggele, Wranghele, Wrangel, och vilka på grund av det gemensamma vapnet och deras huvudsakligast till socknarna Haljall och Maholm i Wierland koncentrerade godsinnehav med nödvändighet måste hava tillhört släkten, ehuru filiationen dem emellan till följd av bristande urkundsmaterial icke kan fastställas. De senaste forskningarna rörande släktens äldsta historia (Georges, baron von Wrangell, Geschichte der Wrangel zur dänischen und Ordenszeit) hava givit till resultat, att man kan särskilja tre huvudlinjer av släkten, vilkas äldsta påvisbara stamfader levde i medlet av 1300-talet och tillhörde släktens tredje generation från den förste kände namnbäraren, riddaren Hinricus de Wrangele 1277, utan att deras släktskap inbördes eller med tidigare i urkunder nämnda personer med namnet Wrangel kunnat utrönas. Dessa huvudlinjer hava av sagde författare efter stamgodsen blivit kallade 1) Rojel-Jensel, 2) Hoebbet-Adinal och 3) Jess-Itfer.

Den första huvudlinjen, Rojel-Jensel, som var rikt besutten i stiftet Dorpat, härledes från riddaren Eylhard von Wrangele, stiftet Dorpats vasall, som nämnes 1338 och 1341. Söner till honom voro Henrik 1378–1410, biskop i Dorpat, och Eilard 1374–1397, stiftsfogde därstädes. Av den sistnämndes tre söner blev Wolmar, 1430–1458, stiftet Dorpats vasall, fader till Jürgen, till Rojel, Kaggar och Lassil 1472, död före 1503, av vilkens fem söner tre lämnade avkomlingar, nämligen Johan, Helmold och Wolmar. Helmolds (död omkr. 1550) gren utgick sannolikt i slutet av samma århundrade, Wolmar, död före 1521, bildade en gren, som skrev sig till Sage, vilken utdog med hans sonsons son Wolmar före 1626. Johan Wrangel till Rojel, Jensel m. m., stiftsråd i Dorpat, som 1522 representerade stiftets ridderskap vid en församling i Dorpat, död 1552, hade i två giften åtta söner, däribland Moritz, biskop i Reval 1558–1560, Henrik 1541–1557, domherre på Ösel, Johan, till Jügel 1595, vars gren utdog med ende sonen Johan före 1626, och Fabian, till Jensel, död 1568, gift med Anna Tuve (Taube af Issen). Med Fabians sonsons sonson Fabian von Wrangel, född 1651, som först var i svensk men sedan övergick till nederländsk-spansk tjänst, upphöjdes i spanskt greveskap och slutade som generalfältmarskalk och guvernör i Bryssel, utgick linjen Rojel-Jensel på svärdssidan 1737. Ehuru förutom sistnämnda Fabian flera medlemmar av denna linje voro i svensk tjänst, har ingen gren av densamma vunnit inträde på svenska riddarhuset.

Den andra, först i Strand-Wierland bosatta huvudlinjen, Hoebbet-Adinal, kan räkna som sin stamfader den »Hermannus de Vranggele, in utroque jure baccalaureus» (1342), vasall i Wierland ännu 1382, vilken tidigare med orätt gjorts till stamfader för släktens alla grenar (H. von Baensch, Geschichte der Familie von Wrangel). Hans son Hans, till Oyel, 1390–1406, blev fader till Wolmar, död före 1462, vilken 1459 förvärvade sig gården och byn Hoeppele (Hoebbet) i Strand-Wierland. Av dennes fyra söner bildade Otto, till Kersel, 1456–1468, och Hans, till Hoebbet, död omkr. 1460, tvenne grenar, som utdogo i mitten av 1500-talet, medan Henrik, 1454–1474, mannrichter i Wierland, blev sannolikt stamfader för den ännu i Preussen såsom friherrar (en därstädes i grevligt stånd upphöjd gren numera utdöd) talrikt levande grenen Abellen, och Berthold stamfader för grenen Adinal med dess förgreningar Lagena och Raick. Berthold Wrangels son Wolmar hade förutom sonen Wolmar (d. y.) till Adinal (se friherrliga ätten Wrangel af Adinal) en son Reinhold till Annickfer 1561, vars son Henrik, till Annickfer 1561–1600, blev fader till översten i svensk tjänst (för östra Viborgs regemente) Reinhold Wrangel, född 1600, död 1654, vilken köpte godset Lagena av kronan. Från honom härstammar en gren av släkten, som ännu fortlever i Tyskland och Estland. Nämnda Wolmar Wrangels (d. y.) till Adinal sonson Johan hade förutom sonen Herman – fader till Didrik, friherre och greve Wrangel af Adinal, och Reinhold, friherre Wrangel af Adinal– sonen Hans, kaptenlöjtnant i svensk tjänst, död före 1690, från vars son, löjtnanten i svensk tjänst Jobst Jakob Wrangel, död omkr. 1699, den i Tyskland och Estland fortlevande grenen Raick härstammar.

Översiktstabell över de i Sverige introducerade ätterna Wrangel med undantag av ätterna Wrangel af Adinal.

Den tredje och, sedan grenen Tolsburg-Ellistfer kunnat förbindas med densamma, till medlemsantalet talrikaste av släktens huvudlinjer, Jess-Itfer, är representerad på svenska riddarhuset med icke mindre än tolv nummer. Som dess stamfader räknas den såsom kungl. danskt råd nämnda Thidericus (Tile) Wrangele, vars sonson Berthold, till Kandel m. m., före 1406 köpte godset Jess av Hans Wrangel till Oyel (av linjen Hoebbet-Adinal). Hans söner voro Jürgen, Wolmar och Fredrik. Wolmar Wrangel, till Selliet och Kaligel 1450, dog barnlös före 1464. Fredrik Wrangel (se nedan) blev stamfader för grenen Tolsburg-Ellistfer, från vilken härstamma adliga ätten Wrangel, friherrliga ätten Wrangel af Ludenhof, grevliga ätten Wrangel af Salmis, och friherrliga ätten Wrangel af Lindeberg. Jürgen Wrangel (se grevliga ätten Wrangel) blev stamfader för huvudgrenen Jess-Itfer, från vilken härstamma adliga ätten Wrangel af Fall, adliga, friherrliga och grevliga ätterna Wrangel af Sauss, 279, 219 och 93, grevliga ätten Wrangel, adliga ätten Wrangel af Sage och Waschel, och friherrliga ätten Wrangel von Brehmer. Dessutom härstamma från denna huvudgren de ännu i Estland eller i rysk emigration levande grenarna Wrangel af Jess och Hüer (stamfader Henrik Johan, född 1660, kapten i svensk tjänst, mannrichter i Estland, död 1705, broder till Anton Johan och Otto Reinhold Wrangel af Sauss), Wrangel af Koil och Tois (stamfader Hans, mannrichter i Estland, död 1659, broder till Georg Wrangel af Fall) och Wrangel af Tolk (stamfader Moritz, lantråd i Harrien och Wierland, död 1625, brorson till den äldre Tönnes Wrangel af Sauss, adliga ätten). Ytterligare må nämnas, att ett naturalisationsbrev utfärdades den 28 september 1675 för ätten von Wrangel (jämte ätterna Hastfer och von der Lode) ovannämnda Hans Wrangel, stamfader för grenen Koil och Tois, den 15 oktober 1686 erhöll öppet brev på att immatrikuleras på riddarhuset, vilket dock aldrig ägde rum (S. K.).

Släkten är under flera nummer inskriven på riddarhusen i Estland, Livland och Kurland. Samtliga därstädes levande grenar hava genom kejserliga senatsbeslut av 1855 och 1866 erhållit tillstånd att föra rysk barontitel.

Wrangel A209200.jpg

TAB 1

Thidericus (Tile) Wrangele, nämnes såsom k. danskt råd i Wierland 1342. Gift med Stanzechen, (von Haudis?).

Barn:

  • Vicke Wrangel, till Tatters i Haljalls socken. Nämnes 1390, 1405. Gift 1:o med Elisabet. 2:o med Margareta.

Barn:

  • Berthold Wrangel, till Kandel, Karuol, Tatters m. m. i Haljalls socken, Estland. Nämnes 1397, 1402. Köpte före 1406 av fränden Hans Wrangel av linjen Hoebbet-Adinal godsen Pödderas, Jess och Tammispäh i nämnda socken, vilka belänades honom av ordensmästaren s. å. 15/6. Gift med Elisabet.

Barn:

TAB 2

Fredrik Wrangel (son av Berthold Wrangel, Tab. 1), till Oyel i Maholms socken, vilket han köpte av Conrad Uexkull 1430-07-01, och Tols i Haljalls socken, båda i Wierland. Gift (efter 1420?) med Lutgarde (Uexkull?), som levde 1464.

Barn:

  • Vicke Wrangel, till Tols (Tolsburg). Erhöll försäkran på arvgodsen efter farbrodern Wolmars änka Barbara (Uexkull?) 1464-03-20. Ägde Kallegal, Asse och land vid Wesenberg 1469. Död omkr. 1470 (före 1471-08-13). Gift med Ilsebe i hennes 1:a gifte (gift 2:o med Bertold Berch).

Barn:

  • Hans Wrangel, till Tolsburg samt Ellistfer i Ecks socken. Livland, som han 1523 köpte av Henrik Tuve (Taube). Lantråd i Estland. Död omkr. 1540. Gift 1:o med Ilsebe von Uexkull i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Claus Ungern), död före 1525, dotter av Bertram von Uexkull, till Angern. Gift 2:o med Magdalena von Uexkull, som levde ännu 1548, dotter av Johan von Uexkull, till Rappifer, och Anna von Farensbach.

Barn:

  • 1. Herman Wrangel, till Tolsburg och Ellistfer med Sadjerw samt Kayafer i Marien-Magdalenen socken, Livland. Död före 1586. Gift med Adelheid von Uexkull, dotter av lantrådet Johan von Uexkull, till Riesenberge och Tolks, och Dorotea Mecks.

Barn:

  • Herman Wrangel. Fältöverste. Död 1627. Se Tab. 3

TAB 3

Herman Wrangel (son av Herman Wrangel, Tab. 2), till Tolsburg, Ellistfer, Sadjerw och Kayafer. Överste i polsk tjänst och befälhavare i Dorpat 1600. Överlämnade denna fästning till svenskarna s. å. 27/12 och gick själv i svensk tjänst. Svensk ryttmästare 1601-01-16. Fången vid Kokenhusen s. å. Fältöverste. Död omkr. 1627. Gift 1:o med Wilmoth Anrep, som levde ännu 1599, dotter av Adolf Anrep, till Korküll och Assikas, och Gertrud Nieroth. Gift 2:o med Elisabet Taube i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Arend Fahrensbach), död 1654, dotter av Bartholomäus Taube, till Sage, Kalp och Oerten, och Elisabet Fiefhusen.

Barn:

  • 1. Jürgen Wrangel. Löjtnant. Död före 1627. Se Tab. 4.

TAB 4

Jürgen Wrangel (översiktstab. 1, (son av Herman Wrangel, Tab. 3), till Ellistfer och Kayafer samt Walk i Merjama socken, Estland. Löjtnant i svensk tjänst. Död före 1627. Gift med Gertrud von Farensbach, som levde änka 1639, dotter av Arend Henrik von Farensbach och Magdalena von Uexkull.

Barn:

  • Herman Wrangel, till Kayafer och Walk. Ryttmästare i svensk tjänst. Död 1651-02-08 på Walk (enl. annan uppgift 1650-03-13 av sår, erhållna i en duell s. å. 6/3)3 och begraven 1652-02-20 i Revals domkyrka. Gift omkr. 1640 med Anna von Taube, som levde änka 1669, dotter av Bernhard von Taube, till Etz.

Barn:

  • Jürgen Johan Wrangel, till Ellistfer och Kayafer. Född 1644-02-10 i Reval. Var 1661 löjtnant. Löjtnant vid C. Gift Wrangels regemente 1664. Kapten därst. 1671. Generaladjutant 1676-06-02. Överstelöjtnant för en skvadron Östgöta och Västgöta ryttare s. å. i dec. Överstelöjtnant vid Lybeckers regemente 1677. Överste för Österbottens regemente 1683-07-22. Överste för Upplands regemente 1684-12-12. Död 1698-05-14 (redan 1696?)1 på överstebostället Landsberga i Biskopskulla socken, Uppsala län och begraven i Reval. Han anförde såsom generaladjutant förtrupperna på vänstra flygeln i slaget vid Halmstad, varvid hästen blev skjuten under honom, bevistade slaget vid Lund 1676, där han blev svårt sårad, samt slagen vid Landskrona och Kristianstad 1677, där han mycket utmärkte sig. Gift 1:o 1685-08-04 Ulriksdal med grevinnan Margareta Stenbock, född 1652 i Narva, död 1689-08-02 i Örebro och begraven i Torpagraven i Länghems kyrka Älvsborgs län, dotter av riksrådet och generalguvernören friherre Erik Stenbock, greve Stenbock, och hans 1:a fru Catharina von Schwerin. Gift 2:o 1690-10-30 i Stockholm med friherrinnan Hedvig Eleonora Horn af Marienborg i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1702-10-09 Vikhus, med överstelöjtnanten vid änkedrottning Hedvig Eleonoras livregemente med överstes karaktär Gustaf Vilhelm von Fersen, döpt 1673-12-21, död 1739, av samma släkt som friherrliga och grevliga ätterna von Fersen, nris 63 och 56), dotter av riksrådet, fältmarskalken och generalguvernören Henrik Henriksson Horn af Kanckas, friherre Horn af Marienborg, och hans 3:e fru Emerentia Ribbing.

Barn:

  • 2. Bengt Adolf Wrangel (översiktstab. 2), född 1697-01-22. Volontär vid Älvsborgs regemente 1711. Rustmästare därst. 1712. Volontär vid änkedrottningens livregemente till häst 1713. Korpral därst. 1714-06-20. Kornett 1716-06-13. Kornett vid livdragonregementet 1718-01-09. Löjtnant därst. 1719-05-26. Löjtnant vid Smålands tre- och femmänningsinfanteriregemente 1722-03-07. Löjtnant vid adelsfaneregementet 1723. Löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1736-05-22. Regementskvartermästare därst. 1741-09-03. Ryttmästare 1746-09-05. Majors avsked 1748-01-20. RSO 1750-04-17. Död 1771-01-14 på Stora Heden i Larvs socken, Skaraborgs län. Han bevistade Stralsunds belägring 1712 och fälttåget i Norge 1718 samt följande års kampanj i Roslagen. Gift 1722-05-02 på Sjöstorp i Ödeshögs socken, Östergötlands län med Hedvig Sofia Boije af Gennäs, född 1704-07-27 Knutstorp, död 1774-10-14 på Stora Heden, dotter av översten Anders Boije af Gennäs, och friherrinnan Elisabet Christina von Liewen.

Barn:

  • Johan Gustaf Wrangel, natural. Wrangel, född 1723. Major. Död 1787. Se Tab. 5.
  • Fredrik Göran Wrangel, natural. Wrangel, född 1724. Ryttmästare. Död 1810. Se Tab. 6.
  • Henrik Herman Wrangel, natural. Wrangel, född 1730. Kapten. Död 1788. Se Tab. 7.
  • Carl Erik Wrangel, natural. Wrangel, född 1734. Kapten. Död 1802. Se Tab. 8.

TAB 5

Johan Gustaf Wrangel, natural. Wrangel, (son av Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), född 1723-04-23. Volontär vid Östgöta infanteriregemente 1736-09-10. Rustmästare därst. 1743-04-22. Furir s. å. 27/5. Förare 1747-05-20. Sergeant 1749-02-15. Fänrik vid Lantingshausens regemente s. å. 5/4. Löjtnant därst. 1750-12-31. Kapten 1762-09-13. RSO 1772-05-28. Natural. svensk adelsman s. å. 13/9 jämte sina då levande bröder (introd. 1776 under nr 2092). Major i armén 1772-09-13. Transp. till änkedrottningens livregemente s. å. 25/9. Sekundmajor därst. 1778-03-11. Avsked 1780-04-12. Död 1787-01-12 Linnunpää ättegren. Han var vid revolutionen 1772 tjänstgörande i Stockholm under generallöjtnanten friherre Sprengtportens befäl. Gift 1775-04-18 i Helsingfors med friherrinnan Ulrika Amalia Dorotea Stackelberg, född 1742-09-17, död 1818-08-06 på Valkeala i likanämnd socken, Finland, dotter av fältmarskalken friherre Bernt Otto Stackelberg, och hans 2:a fru, riksfriherrinnan Amalia Elisabet von Ellrichshausen.

Barn:

  • Ottiliana Gustava, född 1780-02-03 i Helsingfors.
  • Hedvig Elisabet, född 1783-12-03.
  • Juliana Ulrika, född 1785-08-10, död ogift 1844-11-12 Vik
  • Fredrika Bernhardina, född 1786-10-10, död 1852-04-25 Rönnäs Gift 1819-09-05, i Valkeala socken med vice häradshövdingen friherre Carl Henrik Wrede af Elimä, i hans 3:e gifte, född 1778, död 1837.

TAB 6

Fredrik Göran Wrangel, natural. Wrangel, (son av Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), född 1724-03-16 på löjtnantsbostället Hårrum i Tunhems socken, Älvsborgs län. Volontär och förare vid Västmanlands regemente 1743-08-00. Förare därst. s. å. Korpral vid adelsfaneregementet 1747. Fänrik vid Moritz av Sachsen regemente i Frankrike 1748-08-00. Kornett vid adelsfaneregementet 1752-02-20. Löjtnant i fransk tjänst 1756 och vid adelsfaneregementet 1761-08-18. Avsked ur franska tjänsten 1763. Ryttmästare vid adelsfaneregementet 1764-12-07. RSO 1772-05-28. Natural. svensk adelsman s. å. 13/9 jämte sina då levande bröder (introd. 1776 under nr 2092). Avsked ur krigstjänsten 1776-05-08. Död ogift 1810-06-14 Staffanshagen och slöt således själv sin adliga ättegren. Han bevistade 1757–1762 kampanjerna i Westfalen och Hessen.

TAB 7

Henrik Herman Wrangel, natural. Wrangel, (son av Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), född 1730-04-03 (1729-03-23)2. Page hos sedermera konung Adolf Fredrik 1746-10-01. Fänrik vid änkedrottningens livregemente 1754-05-04 och vid Upplands regemente 1760-04-19. Löjtnant därst. 1762-04-02. Kaptens avsked 1771-09-08. Natural. svensk adelsman 1772-09-13 jämte sina då levande bröder (introd. 1776 under nr 2092). Död 1788-03-28 på Sveaborg. Gift 1:o 1763-06-11 med Emerentia Runeberg i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1755-12-00 med löjtnanten Fredrik Vilhelm Elgenstierna, född 1725, död 1756), född 1729-12-06. Död 1769-01-09, dotter av prosten och kyrkoherden i Alunda och Morkarla församlingars pastorat av ärkestiftet Lars Runeberg och hans 1:a fru Agneta Elisabet Maistrin. Gift 2:o 1769-11-04 med Fredrika Philp, född 1732-10-28, död 1773-01-07 efter barnsäng Trosta, dotter av löjtnanten Anders Philp, och Johanna Juliana Stiernhielm. Gift 3:o med (ej känt).

Barn:

  • 1. Adolf Lorentz, född 1764-01-24 i Alunda socken, Uppsala län. Volontär vid Upplands regemente 1773-09-31. Sergeant vid arméns flotta 1777-03-10. Fänrik därst. 1778-04-29. Löjtnant 1789-05-08. RSO 1790-05-15. Kapten s. å. 22/7. Ryttmästare vid adelsfaneregementet 1804-07-06. Avsked 1813-03-23. Död ogift 1817-02-04 i Stockholm och slöt troligen denna ättegren.
  • 1. Agneta Sofia, född 1765-08-19. Hovfröken hos hertiginnan av Södermanland. Död 1800-07-16 Lång. Gift 1785-06-23 med kaptenen greve Carl Gustaf Löwenhjelm, nr 87, född 1759, död 1839.
  • 2. Charlotta, född 1771-06-08 i Närtuna socken, Stockholms län, död 1809-07-25 i Stockholm. Gift 1:o 1791-03-28 på Stora Heden i Larvs socken, Skaraborgs län med bryggaren i Stockholm, kaptenen vid borgerskapets infanteri Sven Roos, född 1746, död 1798-11-11 i Stockholm. Gift 2:o 1803-03-28 på Danviks kyrkoherdeboställe med sin kusin, adjutanten Vilhelm Philp, född 1777, död 1808.
  • 2. Carl Gustaf, född 1772-08-03, död s. å. på Trosta.
  • 2. Carl Gustaf, född 1773, död några veckor gammal.
  • 2. Hans Herman, född 1773, död några veckor gammal.

TAB 8

Carl Erik Wrangel, natural. Wrangel, (son av Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), född 1734-09-08. Volontär vid Hessensteinska regementet 1750-01-01. Rustmästare vid Spensiska regementet 1751. Furir vid kronprinsens regemente 1756-12-18. Fältväbel därst. 1758-03-24. Fänrik s. å. 25/3. Löjtnant 1767-05-15. Natural. svensk adelsman 1772-09-13 jämte sina då levande bröder (introd. 1776 under nr 2092). Kapten och regementskvartermästare vid sistnämnda regemente 1772-09-25. Kapten vid Kronobergs regemente 1776-01-17. Avsked 1777-10-22. RSO s. å. 24/11. Död 1802-07-03 Haråsen. Han bevistade pommerska kriget på 1750- och 1760-talen. Gift 1781-02-12 med Margareta Maria Barck i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1808-07-29 med fänriken Christian Albrekt Hårleman, i hans 2:a gifte, född 1752, död 1811), född 1764-05-16, dotter av notarien Carl Fredrik Barck och Henrietta Elisabet von Brandten.

Barn:

  • Hedvig Sofia, född 1781-04-16, död s. å. 7/9.
  • Adolf Fredrik, född 1782-07-26. Volontär vid Skaraborgs regemente 1796-07-12. Furir vid Göta artilleriregemente 1798-10-15. Sergeant därst. 1799-11-28. Reste utrikes 1802 och efterlystes i tidningarna 1805.
  • Hedvig Sofia, född 1783-11-04, död s. å. 31/12.
  • Henrietta Christina, född 1784-11-11, död ogift 1851-12-03 i Lidköping.
  • Johan Georg, död späd.
  • Johan Georg, född 1787. Löjtnant. Död 1820. Se Tab. 9
  • Ulrika Eleonora, född 1788-11-23 i Gerseby Storegård i Bollebygds socken, Älvsborgs län, död 1797-07-17 i Borås.

TAB 9

Johan Georg, (son av Carl Erik Wrangel, natural. Wrangel, Tab. 8), född 1787-04-09 i Skölvene socken, Älvsborgs län. Volontär vid Älvsborgs regemente 1796. Rustmästare därst. 1804-09-15. Fanjunkare 1807-11-02. Fänrik 1808-03-09. Löjtnant 1812-04-30. Avsked 1815-05-27. Död 1820. Han bevistade fälttågen i Pommern 1807 och i Norge 1808 samt i Tyskland 1813 och erhöll GMtf. Gift 1812-07-24 Svansö med sin syssling Margareta Johanna Oijens, död 1841-06-12 i Hjo, dotter av engelska fabrikören, k. sekreteraren Samuel Oijens och Maria Christina Göthenstierna.

Barn:

  • Adelaide Maria Fredrika, född 1813-01-28, död 1875-05-04 i Skövde. Gift 1838-12-12 med hovkamreraren, kronolänsmannen i Kinds härads fögderi i Älvsborgs län Petter Hallenborg, född 1806, död 1859-12-23.
  • Carl Adolf, född 1815-05-03, död s. å. 11/9.
  • Erik Fredrik, född 1816. Överste. Död 1896. Se Tab. 10.

TAB 10

Erik Fredrik, (son av Johan Georg, Tab. 9), född 1816-07-17 Ingeshult s socken, Älvsborgs län. Student i Lund 1831-05-10. Furir vid Södermanlands regemente 1834-08-08. Officersexamen 1836. Fanjunkare vid Västgöta regemente s. å. 31/12. Underlöjtnant därst. 1837-08-11. Löjtnant 1843-01-23. Generalstabsofficer 1845-11-06. LKrVA 1851. Kapten i armén 1852-04-06. Kapten vid regementet 1855-06-09. Major i armén 1856-11-21. RSO 1858-04-28. Lärare i krigskonst och krigshistoria vid högre artilleriläroverket å Marieberg s. å. RNS:tOO 1859-12-08. 3. Major vid regementet 1861-05-10. Överstelöjtnant i armén 1862-03-27. Överste i armén 1865-12-29. Postinspektör i Växjö s. d. Avsked från sistnämnda tjänst 1881-09-02. RNO 1886-05-15. Död 1896-07-09 i Växjö. Har gjort sig känd såsom tonsättare och författare samt från trycket utgivit: Kriget mellan Ryssland och Turkiet (1854), österländska kriget (I–II 1855–1857), Berättelse of ver krigskonstens utveckling under åren 1853–1857 (1858) och Krigshistoriens grunddrag (1866, 1875 och 1885). Utgav KrVA:s handlingar och tidskrift 1861–1865. Gift 1854-07-30 i Stockholm med Catharina Maria Gustava (Carin) Ehrenstam, född 1832-12-09 i Karlskrona, död 1920-05-24 i Växjö ]], dotter av statsrådet Johan Fredrik Ehrenstam, och Constantia Sofia Carolina af Trolle, A.

Barn:

  • Carl Henning Fredrik, född 1855-04-25 i Stockholm. Mogenhetsexamen i Växjö 1874-05-23. Student i Lund s. å. 14/9. Filosofie kandidat 1878-01-31 död ogift 1913-04-27 i Växjö.
  • Johan Gustaf Fabian, född 1858. Generallöjtnant. Död 1923. Se Tab. 11.
  • Herman Georg Valdemar, född 1859. Före detta generallöjtnant. Se Tab. 15.
  • Evert Henrik Gabriel, född 1863. Professor emeritus. Se Tab. 17.

TAB 11

Johan Gustaf Fabian, (son av Erik Fredrik, Tab. 10), född 1858-01-01 i Stockholm. Volontär vid Kronobergs regemente 1875-01-27. Mogenhetsexamen 1876-05-27. Elev vid krigsskolan s. å. 14/7. Utexaminerad 1877-10-16. Underlöjtnant vid nämnda regemente s. å. 16/11. Löjtnant därst. 1884-08-01. Stabsadjutant och löjtnant vid generalstaben 1885-10-02. Stabsadjutant och kapten vid nämnda stab 1890-08-19. Stabschef vid VI. arméfördelningen 1895-08-26. Kapten i Västernorrlands regemente s. å. 30/11. Major vid generalstaben 1897-07-23. RSO 1898-12-01. RNS:tOO 1899-03-01. Överstelöjtnant och 1. major vid Hälsinge regemente 1901-05-03. Överste för dalregementet 1903-10-08. KSO2kl 1905-12-01. LKrVA s. å. KDDO2gr 1907. RÖJKrO2kl 1909. KSO1kl 1910-06-06. RRS:tAO2kl m br s. å. i okt. Generalmajor i armén och chef för VI. arméfördelningen s. å. 28/10. GV:sOlM 1912-12-12. Chef för IV. Arméfördelningen 1916-12-01. Överkommendant i Stockholm 1917-01-01. Generallöjtnant i armén s. å. 5/6. KmstkSO 1918-06-06. Avsked med kvarstående i generalitetets reserv 1919-09-12. Biogr. i Väd? Död 1923-03-22 i Lund och begraven i Växjö. Gift 1891-05-09 Kristineberg med friherrinnan Magdalena Augusta Wrangel af Sauss, född 1861-01-26 på nämnda egendom, död 1058-11-14 i Danderyds församling, Stockholm ]], dotter av kammarherren friherre Carl Gustaf Wrangel af Sauss, och friherrinnan Magdalena Elisabet Gyllenkrok.

Barn:

  • Karin Magdalena Elisabet, född 1892-03-21 i Stockholm. Stiftsjungfru. Gift 1912-12-18 i Frösö kyrka Östersunds församling, Jämtlands län med före detta majoren vid tyska stora generalstaben Curt Heinrich Carl Arnold Drews, född 1880-10-06.
  • Gösta Erik Fredrik, född 1893. Extra ordinarie hovrättsnotarie. Se Tab. 12.

TAB 12

Gösta Erik Fredrik, (son av Johan Gustaf Fabian, Tab. 11), född 1893-06-09 på Christineberg i Borlunda socken, Malmöhus län. Studentexamen 1912. Student i Uppsala 1914. Underlöjtnant i Norrlands artillerireg:s reserv s. å. 31/12. Löjtnant i nämnda reserv 1918-09-13. Jur. kandidat examen 1920-01-30. Extra ordinarie hovrättsnotarie. Gift 1922-12-27 i Vallsjö församling, Sävsjö, Jönköpings län med Signe Berhta Teresia Örtquist, född 1895-06-06 Husaby, författarinna, dotter av godsägaren Lars Örtqvist och Hilma Kristina Bergmansson.

Barn:

  • Bengt Henrik Helmuth, född 1920-02-01 i Danderyds socken, Stockholms län

TAB 13

Herman Carl Gustaf, (son av Johan Gustaf Fabian, Tab. 11), född 1894-10-14 Christineberg. Studentexamen 1913-06-10. Volontär vid dalregementet s. å. 14/6. Officersexamen 1915-12-20. Fänrik vid nämnda regemente s. å. 31/12. Underlöjtnant därst. 1918-01-18. Löjtnant s. å. 6/12. Överförd på övergångsstat 1927-06-18. Kapten i regementet 1930-01-28. Tjänstg. i generalstaben. Kapten vid regementet 1935-12-20 fr o m 1936-01-01. RSO 1936-11-14. Gift 1923-05-06 i Kungsholms kyrka i Stockholm med Brita Erikson, född 1903-06-02 i Karlsborg, dotter av översten vid Fortifikatioen Erik Conrad Erikson och Signe Ekman.

Barn:

  • Christian Erik Hermansson, född 1925-05-04 i Stockholm. Ingenjör.
  • Karin Hermansdotter, född 1927-09-27 i Kristine församling, Falun

TAB 15

Herman Georg Valdemar (son av Erik Fredrik, Tab. 10), född 1859-03-30 i Stockholm. Elev vid sjökrigsskolan 1873-06-29. Sjökadett 1877-09-20. Kadettunderofficer 1878-10-12. Utexaminerad 1879-10-09. Underlöjtnant vid flottan s. d. 17/10. Gymnastiska centralinstitutet 1882–1884. Löjtnant 1883-04-27. Tjänstg. i generalstaben 1885–1888 och i flottans stab 1888–1889. Kapten 1889-10-25. Adjutant i sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1889–1891. LÖS 1890. Lärare i navigation vid sjökrigsskolan 1891-09-17–1897-10-01. Sekreterare i sjökrigsmaterielkommittén 1892. Lärare i sjökrigskonst vid sjökrigsskolan 1893-10-03–1900. Lärare i sjökrigsvetenskap vid krigshögskolan 1895-06-03–1904. Anställd såsom uppvaktande hos tyske amiralen Koester under jubileumshögtidligheterna i Stockholm 1897-09-17–22/9. RNO s. å. 18/9. RPrKrO 3kl s. d. Tjänstg. i flottans stab sedan s. å. 1/10–1900. Lärare i strategi vid sjökrigshögskolan 1898-05-18–1906 och i taktik därst. 1901–1906. OffPSBd AO s. å. 26/5. LKrVA 1899-10-17. RSO s. å. 1/12. Avdelningschef i flottans stab 1900–1901. Ledamot av Historiska föreningens styrelse 1900–1928. Kommendörkapten av 2. graden 1900-12-31. Ordförande i styrelsen för marinlitteraturföreningen 1902–1928. RÖFrJO 1903. Kommendörkapten av 1. graden s. å. 31/12. Stabschef hos inspektören av flottans övningar till sjöss och flaggkapten hos högste befälhavaren över kustflottan 1904–1907. Verkst. ledamot av styrelsen för föreningen Sveriges Flotta 1906–1930, dess ordförande 1924, dess hedersordförande 1934. Avdelningschef i marinstaben 1907–1909. Kommendör vid flottan 1907-10-11. LSkS s. å. RPrRÖO2kl 1908. Uppvaktande hos franska republikens president Fallières i Stockholm s. å. RFrHL s. å. i juli. Ledamot av riksdagens första kammare 1909–1910 och 1914–1919. RRS:tStO2kl m kr 1909-06-28. Generalmajor och chef för kustartilleriet s. å. 13/8. HedLÖS s. å. Ledamot av försvarskommittén 1909–1910. KSO 1kl 1911-06-06. GV:sOlM 1912. Ordförande för sakkunnige rör. Fasta kustförsvarets omorganisation 1913. Ordförande i svenska aeroklubben 1913–1930. Ordförande i kustbefästningskommissionen 1914–1918. Generallöjtnant 1916-08-16. KmstkSO 1917-06-06. Studieresa till Västfronten aug. 1918. Avsked och inträde i kustartilleriets reserv 1924-10-03. GMiqml 1931. Avsked ur reserven 1932-03-30. Äger villa Ekebo i Harlösa socken, Malmöhus län. Har av trycket utgivit: Sjövind (1886), Vårt sjöförsvar och dess framtid, i tidskriften Fosterlandets försvar (1890), Om Sveriges sjöförsvar (1893), Krigföring och försvarskrafter till sjöss, i C. O. Nordensvans Kriget och krigsinrättningarna (s. å.), Sjövapnets betydelse för fosterlandets försvar (1894), Tal vid flottans Gustaf Adolfsfest, versifierat (s. å.). Lärobok i teoretisk och praktisk navigation (1897), Svenska flottans bok (1897, 2:a uppl. 1910), Nationen och flottan (1899), Kriget i Östersjön 1719–1721 (2 delar 1906–1907), Vårt sjöförsvar (1906), Marinlitteraturen 1901–1925 (1928) samt dessutom uppsatser i tidskrifter och tidningar. Biogr. i Väd? Död 1938-01-13 Hunneberga (db nr 1). Gift 1:o 1883-12-19 i Karlskrona stads församling med Gertrud Hallberg, född 1862-05-25 i nämnda stad, död 1914-03-17 i Skeppsholms församling, Stockholm, dotter av kyrkoherden August Ferdinand Hallberg och Marie Charlotte Crona. Gift 2:o 1922-03-07 i Stockholm (Västerhaninge församling, Stockholms län, vb) med Gertrud Erika Matilda Sterky i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1908-12-17 i Stockholm med köpmannen Stellan Mörner, född 1882, död 1910), född 1884-05-11 död 1923-03-04 i Solna församling, ]] , dotter av godsägaren Carl Gustaf Sterky och Hedvig Augusta Norström.

Barn:

  • 1. Erik Valdemar Hermansson, född 1884. Kommendörkapten. Död 1927. Se Tab. 16.
  • 1. Maria Lizinka Hermansdotter, född 1887-07-04 i Karlskrona. Stiftsjungfru. Gift 1910-10-22 i Skeppsholms församling Stockholm med ryttmästaren på övergångsstat vid skånska kavalleriregementet, RSO, m. m., Frans Gustaf Ask, född 1886-02-18 i Lund
  • 1. Gertrud Margareta Hermansdotter, född 1890-06-11 i Skeppsholms församling, Stockholm. Gift 1923-08-04 i Solna kyrka Stockholms län med ryttmästaren Erik Peder Styge Henrik Börje Dieudonné Rosencrantz, född 1877

TAB 16

Erik Valdemar Hermansson, (son av Herman Georg Valdemar, Tab. 15), född 1884-10-14 i Växjö. Sjökadett 1898-10-01. Sjöofficersexamen 1904-10-26. Underlöjtnant vid flottan s. å. 26/10. TMO4kl 1906. TunNIO3kl s. å. TurkGM s. å. Löjtnant s. å. 26/10. Tjänstg. i marinstaben 1909–1910 och 1911–1914. Ordonans officer hos hertigen av Västergötland 1912-05-00, adjutant hos densamme 1913. RRS:t StO3kl 1912. Kapten 1913-10-31. Kadettofficer vid sjökrigsskolan 1914–1915. Adjutant i inspektörens av flottans övningar till sjöss stab 1916–1918. Marinattaché i Paris och Haag 1921-10-27–1924. Kommendörkapten av 2. graden vid flottan 1921-12-24. KSpMerNavO2kl 1922. RFrHL s. å. Lärare i strategi vid sjökrigshögskolan 1922–1926. OffNedONO m sv 1923. LÖS s. å. Biträdande ledamot av Nationernas förbunds ständiga rådgivande militärkommission 1923–1926. Souschef i sjöförsvarets kommandoexpedition 1924–1926. KFinlVRO2kl 1924-07-00. RSO 1925-06-06. Överförd på övergångsstat 1926-06-29. Adjutant hos H.K.H. hertigen av Södermanland. Död 1927-07-22 på Orups sanatorium i Bosjöklosters församling, Malmöhus län (Skeppsholms församling, Stockholm, db). Död 1927-07-22 på Orups sanatorium i Bosjöklosters socken, Malmöhus län. Gift 1912-10-08 på Trollenäs församling , Malmöhus län med Ylfva Viveka Trolle, nr 36, från vilken han 1927-02-10 blev skild, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1927-05-06 med generalmajoren i generalitetets reserv, f. d. generalmajoren i finska armén, KSO1kl. RJohO, m. m. Ernst Linder i hans 3:e gifte [gift 1:o 1894-08-30 Toppeladugård, med friherrinnan Augusta Wrangel von Brehmer, från vilken han 1905 blev skild, född 1874-04-22 på Toppeladugård, död 1910-04-25 i Stockholm, dotter av hovjägmästaren friherre Gustaf Hellmuth Wrangel von Brehmer, och Ingrid Charlotte Christoffersson. Gift 2:o 1905-09-13 i Jakobs kyrka i Stockholm med friherrinnan Märta Johanna Fredrika Cederström i hennes 2:a gifte, född 1873-11-13 Lövsta, död 1925-07-15 i Djursholm, dotter av löjtnanten friherre Claes Edvard Cederström, och friherrinnan Märta Leijonhufvud, född 1868-04-25 Åminne, dotter av överhovjägmästaren friherre Nils Axel Arvid Trolle, och friherrinnan Anna Eleonora Sofia Leijonhufvud.

Barn:

  • Ebba Eriksdotter, född 1914-06-15 i Skeppsholms församling, Stockholm.
  • Carl-Gustaf Eriksson, född 1915-10-25 i Karlskrona, död där 1916-01-10.
  • Erik Nils Herman Eriksson, född 1919-01-07 i Skeppsholms församling, Stockholm.

TAB 17

Evert Henrik Gabriel, (son av Erik Fredrik, Tab. 10), född 1863-11-20 i Stockholm. Mogenhetsexamen i Växjö 1882-05-24. Student i Lund s. å. 22/9. Filosofie kandidat 1884-09-15. Extra ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund 1885-03-04. Filosofie licentiat 1888-05-30. Disp. pro gradu s. å. 5/12. Docent i estetik och litteraturhistoria vid Lunds universitet s. å. 20/12. Promov. filosofie doktor 1889-05-31. T. f. professor i estetik, litteratur och konsthistoria vid nämnda universitet 1889-02-21–1891-03-24. Företog såsom innehavare av riksstadens större stipendium en konsthistorisk resa i Danmark, Tyskland, Italien, Frankrike och Nederländerna 1893. Ålderman i Lukasgillet i Lund 1898. Förestod nämnda professur 1898-02-01–1899-12-31. Andre biblioteksamanuens 1899-04-13. Ord. professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Lunds universitet s. å. 31/12, i konsthistoria med konstteori därst. 1918-10-25. Inspektor för Smålands nation i Lund 1903–1928. OffNedONO 1908. RNO 1909-06-06. RNS:tOO 1916. Initiativtagare och en av stiftarna av HVL 1918. KVO2kl 1919-06-06. LHA s. å. KNO2kl 1923-09-17. KDDO2gr s. å. 3/2. OffFrHL 1924. Teol. hedersdoktor vid universitetet i Greifswald s. å. i dec. Professor emeritus 1928-11-15. KTjslVLO 1932. Preses i den (internationella) Wrangelska släktföreningen 1934. Har av trycket utgivit: Det Carolinska tidevarvets komiska diktning (1888), Frihetstidens odlingshistoria 1718–1733 (1895), Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897), Estetiska studier (1898), Konststilarna (1905). Brinkman och Tegnér (1906), Den blåögda (1908), Dikten och diktaren (1912), Martina von Schwerin (1912), Tegnérska släktnamnen och ungdomsbilder (1913), Tegnérs kärlekssaga (1916), Rämen och Tegnérminnet (1917), Gamla studentminnen från Lund (1918), Studier i gammalkristen ornamentik (1918), Rafael (1920), Lunds domkyrka s konsthistoria (1923), Konstverk i Lunds domkyrka (1923), Småländska kulturbilder (1925), Korstolarna i Lunds domkyrka (1930), Tegnér i Lund I–II (1932), Sverige och Polen, en ny linje i medeltidens konsthistoria (1933) m. m. Grundare och medutg. av Tidskrift för konstvetenskap (1916), och medutg. av E. Tegnérs samlade skrifter (1918–1925). Dessutom uppsatser i tidskriften Samlaren, Nordisk tidskrift, Historisk tidskrift, Pedagogisk tidskrift m. fl. Jubeldoktor i Lund 1939-05-31. Död 1940-02-20 i Lund (Växjö församling, Kronobergs län. Gift 1902-09-17 på Torsvi i likanämnd socken, Uppsala län med stiftsjungfrun, friherrinnan Ingrid Elisabet Hermelin, född där 1869-09-07, dotter av löjtnanten friherre Carl Maximilian Hermelin, och grevinnan Carolina Christina Elisabet Mörner af Morlanda.

Barn:

  • Henrik Samuel Gustaf, född 1903. Leg. läkare. Se Tab. 18.
  • Carin Elisabet, född 1905-02-11 i Lund. Studentexamen därst.
  • Hedvig Ebba Constantia, född 1908-12-12 i Lunds förs, Malmöhus län.

Källor

Georges von Wrangell, Geschichte der Wrangel zur dänischer- und Ordenszeit i Vierteljahrschrift für Wappen-, Siegel- und Familienkunde 1926–1927. Ätten Wrangels stamlinjer i Personh. Tidskrift 1917 och 1923. H. von Baensch, Geschichte der Familie von Wrangel vom Jahre zwölfhundertfünfzig bis auf die Gegenwart (1887) jämte recension av detta arbete i Historisk Tidskrift för 1888. R. von Wrangel, Die Familie von Wrangel 1887–1908 (1909). Acta Wrangeliana 1928–1934. Paul Johansen, Die Estlands-Liste des Liber census Daniae (1933).


1 Ht. För 1888. Öfversigter och granskningar, s. 10. 2 At (Sch). 3 At (So).

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.