Introducerad 1625. Friherrlig 1674-02-25, introducerad 1675.
Den friherrliga ätten Rålamb nr 59 kan enligt Elgenstiemas ättartavleverk (6, s. 635 ff.) leda sina anor tillbaka till 1418. I annat sammanhang (SoH 1964) har visats, att denna genealogi till största delen uppbyggts på medvetna falsarier från 1600- och 1700-talen. Anders Sigfridsson, som levde 1527-1581, nyttjade (jfr nedan) ännu 1561 ett ofrälse sigill, men 1563 hade han lagt sig till med ett sköldemärke, föreställande en springande rådjurskalv. Dock blev han, såvitt man vet, aldrig formellt adlad, dvs han fick aldrig något sköldebrev. Under konung Erik XIV:s regering gjorde han ej någon rusttjänst, trots att han i flera kungliga brev förpliktats därtill (PHT 1964, s. 85), och ej heller förekommer han i 1568 års adelsregister (jfr Herrg, s. 425). Däremot skrev han sig till en sätesgård och gifte sig omsider med en adelskvinna samt förvärvade en större förmögenhet i frälsejord, framför allt genom fördelaktiga byten med kronan. Allt detta i förening bidrog till att han småningom kom att anses som adelsman. Samtiden tycks ha trott, att han blivit adlad av konung Erik (E 8676, f. 289v-290, RA).
Under medeltiden hade det funnits en frälsesläkt med namnet Ralamb, som likaledes fört en rådjurskalv i vapnet. Jon Ralamb kallas knape och var 1415 (SD, nr 2101) bisittare i en kunglig domstol. Hans sigill är delvis bevarat under ett brev från 1416 (SD, nr 2292). Att döma av brevens dateringsorter var han bosatt i Finland, men av sigillets vapenbild framgår, att han kan ha varit av samma släkt som tre efter varandra i Hälsingland verksamma personer med namnet Peder Ralamb, dels en underlagman där 16.2 1443 (RA perg), som levde ännu 25.1 1446 (RA perg) men samma år fick en efterträdare (LagS 1, s. 425), dels en som nämnes 1465 (Widmark, Helsingland, 1:1, s. 114) - 21.2 1471 (RA perg) och vid det senare tillfället bodde på Svartvik i Norrala sn, dels en som förekommer som underlagman 1503 (RA perg u. d.), 1.8 1508 (RA perg), 1526 (GIR 3, s. 156) och även något år senare (GIR 5, s. 206) och som häradshövding i Gästrikland 1508 (RA perg u. d.) och 1518 (RA perg u. d.) samt vid sistnämnda tillfälle beseglade med en rådjurskalv i sigillet (SoH 1964, s. 17).
Den senare ätten Rålambs vapenbild beskrives av Rasmus Ludvigsson (E 8676, f. 289v, RA; Rålamb Fol. vol. 12, f. 288v, KB) som ett rött springande rålamm (rådjurskalv) i en gul bjälke på ett blått fält. Litteratur: J. E. Almquist, Den friherrliga ätten Rålambs ursprung, i SoH 1964, s. Iff.; H. Gillingstam, Den svenska adelns antagande av släktnamn, i HT 1964, s. 44 och 49.
Sigfrid Andersson. Dog tidigast 1535 och var då skattebonde i Närby, Norrala sn i Hälsingland.
Barn):
Anders Sigfridsson, (son av Sigfrid Andersson, tab. 3). Född 1.6 1527 i Hälsingland. Var 1554 en av (sin blivande svärfar) fogden i Hälsingland Lasse Olssons tjänare. Fogde i Hälsingland efter Lasse Olsson 1555-1556, i Ångermanland 1557-1558 och på Stockholms slott 1558-1563. Häradshövding i Färentuna hd i Uppland från 1560 till mellan 1568 och 1570. Ledamot av konungens nämnd 1561 och mera tillfälligt 1563-1564. Hövitsman i Finland vid fälttåget mot hertig Johan 1563. Lagman över hela Norrland från 30.12 1563 och ännu 1568 . Deltog i Nordiska sjuårskriget som överste arklimästare och tygmästare. Häradshövding i Österbotten 1569 och ännu 1578, i Östra hd i Småland åtminstone 1573—1579, i Bro hd i Uppland åtminstone 1577 - 1579 och i Bälinge hd i Uppland åtminstone 1579. Hade som förläning Norrala och Trönö sn:ar i Hälsingland 1562-1581. Bodde på Bro (-gård) i Bro sn och hd i Uppland från 1565 och till sin död. Innehade landbo-hemman i Bro, Bälinge, Norunda, Närdinghundra och Rasbo hd i Uppland, i Selebo och Sotholms hd i Södermanland, i Dals och Kinda hd i Östergötland, i Aspelands, Mo, Sevede, Sunnerbo, Tveta, N. och S. Vedbo samt Västbo, Västra, Östbo och Östra hd i Småland, i Kinds, Kul-lings och Marks hd i Västergötland samt i Arbrå och Norrala sn:ar i Hälsingland. Dog mellan 15.9 och 15.11 1581. Sigill: bomärke (, senare rådjurskalv - Gift med Anna Larsdotter, som dog 19.10 1565, dotter av fogden Lasse Olsson och hans första hustru Anna Andersdotter från Grubbe i Umeå Iandsförsaml. Omgift 1569 med Anna Brorsdotter, som dog 1594 och var dotter av häradshövdingen Bror Eriksson (Buth) och Brita Haraldsdotter (Soop) samt änka sedan 3.1 1569 efter fogden, häradshövdingen och hovmästaren Christer Persson (Halvhjort av Flishult).
Barn:
Bror Andersson Rålamb, (son av Anders Sigfridsson, tab 5), till Länna samt Brogård i Bro socken, Uppsala län och Bysla i Askers socken, Örebro län. Född 1568 på Bro. Student i Marburg (At (P).) 1597-06-03. Kammarråd 1613-04-13. Tillika häradshövding i Borgå län i Finland 1614-01-14. Ståthållare över Närke, Värmland och Arboga samt Nora och Lindes bergslag 1622-06-06. Landshövding i Västmanland 1624-07-01. Ståthållare på Västerås slott 1625. Introducera 1625 under nr 89 i svenneklassen mellan ätterna Gyllenhorn och Lemnie, men ätten utesluten ur matrikeln 1727. Assessor i Svea hovrätt 1627. Vice president i Svea hovrätt 1627. President i Åbo hovrätt 1630-06-05, men föll i onåd och kom icke att tillträda nämnda ämbete. Landshövding i norra och södra Finland samt på Åland 1634-06-20. Avsked 1637-06-20 för ålder och sjuklighet. Död 1647-06-03 på Brogård och begraven 1648-01-16 i Klara kyrka i Stockholm, där hans vapen före branden sågs. 'Han föll i onåd för sonen Eriks (se nedan) mot konung Gustaf II Adolf visade ohörsamhet, och förklarade bemälde konung år 1632 i brev till riksens råd honom (fadern) förlustig ämbeten, benådningar och förläningar, för det han icke med större nit uppfostrat denne sin son. Riksens råd fällde förböner för honom, men konungen nekade honom nåd i sitt svar till rådet, daterat i tältlägret vid Nürnberg 1632-06-26, däruti konungen säger, att, oaktat Broder Andersson Rålamb var av ringa och bondeätt, hade han likväl njutit mycken nåd och sonen blivit tagen i konungens kammare.' Gift 1:o 1605 på Eka i Lillkyrka socken, Uppsala län med friherrinnan Anna Oxenstierna, född 1580-09-21, död 1618-08-28 i Stockholm och begraven 1618-09-17 i Klara kyrka, dotter av ståthållaren, friherre Erik Oxenstierna af Eka och Lindö och friherrinnan Bengta Gera. Gift 2:o 1621-04-28 med Anna Tott, född 1581-06-08, död 1646-04-18, dotter av riddaren, riksrådet och fältöversten Claes Åkesson Tott och hans 2:a fru Kerstin Henriksdotter Horn af Kanckas.
Barn:
Anders, (son av Bror Andersson Rålamb, tab 6), till Bysta och Länna. Student i Uppsala 1624-09-00 (Um.). Kammarjunkare vid hovet. Gick sedan i krigstjänst och var kaptenlöjtnant vid Västmanlands regemente 1631. Kapten vid Västmanlands regemente 1633. Regementskvartermästare 1639. Major 1641-06-16. Överstelöjtnant och kommendant i Anklam 1642-04-19. Död där 1643 före 17/5. [Sv.] Gift med Hedvig von Lepel från Pommern.
Barn:
Christer, (son av Bror Andersson Rålamb, tab 6), till Brogård i Bro socken, Uppsala län. Född 1611-01-06. Student i Uppsala 1624-09-00 (Um.). Ryttmästare vid Östgöta kavalleriregemente 1637-03-16. Major vid Upplands ryttare (livregementet till häst) 1640-02-26. Överstelöjtnant vid Upplands ryttare 1644-12-31. Död 1651-05-24 i Stockholm och begraven 1651-10-26 i Klara kyrka, där hans vapen före branden fanns. Gift 1647 med Beata Kagg i hennes 1:a gifte (gift 2:o med landshövdingen Carl von Scheiding, nr nr 71, född 1621), född 1621-01-12 Fjällskäfte, dotter av överstelöjtnanten Matts Nilsson Kagg, och Märta Ulf af Horsnäs.
Barn:
Gideon, (son av Christer, tab 8), till Brogård, som han sålde (Redukt.-kommiss. dokument, Uppl. III, nr 428 (OA).) till sin farbroder Claes Rålamb 1679-05-20, samt Slevringe i Åtvids socken, Östergötlands län. Student i Uppsala 1653-12-20. Extra ordinarie assessor i kommerskollegium 1673-06-07. Avgick (Ak.) 1679-06-23. Död före 1693-01-19. Han har givit en Jjuskrona till Åtvids kyrka. – Gift 1:o 1671 med friherrinnan Catharina Margareta Spens, som han mot hennes farbroders vilja tog till äkta, född 1653-11-10, död 1681-06-09 i Stockholm och begraven i Linköping i ett gravkor under södra delen av domkyrkans torn, dotter av majoren friherre Axel Spens, och Sofia Rytter (Reuter af Skälboö). Gift 2:o 1686 med Cornelia de Moucheron, döpt 1654-07-02 i Stockholm, död 1728-04-22 på Slevringe, dotter av presidenten Henrik de Moucheron, adlad de Moucheron, nr, 737, och hans 2:a fru Anna Valborg von der Noth de Risoor.
Barn:
Claes, friherre Rålamb, (son av Bror Andersson Rålamb, tab 6), friherre till Bysta i Askers socken, Örebro län, herre till Brogård i Bro socken, Uppsala län, Länna i Almunge socken, Stockholms län, Björkvik i Östra Ryds socken, Östergötlands län, Tranås i Säby socken, Jönköpings län och Beatelund i Värmdö socken, Stockholms län. Född 1622-05-08 i Stockholm. Student i Uppsala 1638-06-22. Utrikes resor 1642–1644. Kavaljer vid fredsunderhandlingarna i Brömsebro 1645-01-02. Krigs- och hovråd 1655-06-30. Envoyé extraordinaire till turkiska hovet 1657-02-22. Landshövding i Uppland 1660-06-02. Riksråd samt tillika hovrättsråd i Åbo hovrätt 1664-08-18, vilket senare ämbete han ej kom att tillträda, utan blev i stället rikskammarråd 1664-09-12. Överståthållare i Stockholm 1673-06-18. Avsked från rikskammarrådsämbetet 1673-12-27. Friherre 1674-03-25, (introducera 1675 under nr 59). President i Göta hovrätt 1678-12-12. Lagman i norra Finland 1680-06-24. Avsked från riksrådsämbetet 1682. Död 1698-03-14 i Stockholm och begraven 1699-05-21 i Klara kyrka, varest hans friherrliga vapen före branden fanns. 'Han reste efter fullbordade studier vid Uppsala universitet 1642 utrikes, varest han inhämtade ytterligare lärdom och belevenhet. Tog 1644 hemvägen genom Osnabrück och Münster, där den stora fredskongressen då hölls och följde sedan med den till den särskilda fredens återställande i norden avsända franska ambassadören Gäspar Coignel de la Thuillerie, som för honom hyste mycken vänskap. Måste i Roskilde skiljas från franska ambassadören Gäspar Coignel de la Thuillerie, emedan danskarna, under förevändning av pöbelns raseri och bitterhet mot svenskarna, ej ville vidare tillåta franska sändebudet att hava honom i sitt sällskap för att ej än mera bli av honom utforskade i sina anslag samt undkom, oaktat ambassadören förskaffat honom danskt pass, med mycken möda varjehanda forsat, som lades för honom under hans vidare resa genom Danmark, såsom t ex i Helsingör, där pöbeln med våld ville gripa honom, det dock danska kommendanten med militärisk handräckning avböjde. Inväntade hos fältmarskalken Gust. Horn, som stod framför Malmö, förutnämnde franska ambassadör, vilken han sedan från Landskrona åtföljde till Stockholm, där han avgav berättelse om fredshandeln i Westfalen och svenska armén i Holstein samt om ställningen i Danmark, den han noga utforskat. Förordnades därför 1645-05-02 att bevista mötet med danskarne vid Brömsebo och uppskickades till drottning Christina med fredsvillkoren samt kom tillbaka med hennes tillstånd att dem underteckna. Ägde sin överhets förtroende i hela denna underhandling, men levde sedan skild från de politiska ärendena på sina lantegendomar under hela drottning Christinas övriga regeringstid och uppvaktade endast då stora solenniteter föreföllo vid hovet. Nyttjades sedermera så mycket flitigare av konung Carl X Gustaf och var en utmärkt ämbetsman samt blev en rättvis, arbetsam och driftig rådsherre, vilken var mån om grundlagarnas bestånd samt hushållningen med rikets medel. Följde 1655 med riksrådet, greve Bengt Oxenstierna till Polen, där han lyckligen underhandlade med polska ständerna och magnaterna, som gåvo sig under svenskt beskydd, samt fick befallning att hålla ett vaksamt öga på polackernas uppförande och underhålla dem i tillgivenhet eller fruktan för Sverige. Fick i staden Posen kunskap om ett hemligt anslag mot sig av de andliga, tillställt av den till Schlesien flyktade polska konungen Johan Casimir, varför han ur staden förvisade sjuttiofyra munkar, förutom högre fäder och många katolska borgare, samt skrämde polska fältherren Czamecki, som kort därefter med 3,000 man kom utanför staden, varest svenska besättningen genom pestens härjningar hopsmält till 200 man, att icke anfalla, i det han utspridde ett rykte om anlagda minor, och räddade således staden, till dess undsättning hann ankomma. Reste till sin ambassad i Konstantinopel under främmande namn och merendels förklädd till handlande. Fick företräde hos turkiska sultanen Mohammed IV och hade många vidrigheter att genomgå, innan han äntligen erhöll sultanens förklaring om sin neutrala vänskap för Sverige. Författade om denna resa en Kort beskriffning om thet som wid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit (tryckt 1679). Talade vid riksdagen i Stockholm 1660 på det kraftigaste emot konung Carl X Gustafs testamente såsom gjort utan ständernas samtycke, vadan det ock blev ogillat och varigenom han hindrade hertig Adolf Johan att inkomma i rådet. Ansågs av den på den tiden mäktige greve Magn. Gabr. De la Gardie såsom sig tillgiven, varför hans förflyttning till Åbo hovrätt omintetgjordes, men blev snart en av nämnde herres starkaste motståndare inom rådskammaren. Gjorde jämte riksråden Sten Bielke och Knut Kurck kraftiga föreställningar mot den minderåriga konungens (Carl XI:s) försummade uppfostran. Skrev, då de tre ofrälse stånden vid 1672 års riksdag ville hava de adliga privilegierna översedda, så privilegiernas försvar, att frågan alldeles avstannade. Hade därför mycken makt hos adeln och avlägsnades av konung Carl XI till 1680 års riksdag, då han införde envåldsregeringen. Invecklades jämte flera av sina ämbetsbröder i en för dem olycklig statsprocess under början av enväldet, i anseende till styrelsen under minderårighetsregeringen och påstås det, att konungen hotat honom med livets förlust. Har av trycket utgivit »Observationes Juris Practicae, thet är åthskillige Påminnelser vthi Rättegångssaker», tryckt i Stockholm 1674 och 1679, vilket arbete vittnar om mycken lärdom och beläsenhet, samt har efterlämnat i handskrift några juridiska avhandlingar och tros vara författare till en handskriven berättelse Om 1680 års riksdags ährender med dess följder (en handskrift på över 1,000 foliosidor). Ägde en boksamling av 15,000 volymer på sin gård Länna, däröver han själv skrivit en förteckning och vilken boksamling konung Carl XI år 1693 efter reduktionen skänkte till Uppsala bibliotek, samt dessutom ett mindre handbibliotek i Stockholm. Över honom är slutligen slagen en skådepenning, som å ena sidan visar hans bild med namn och titel och å den andra ett landskap med träd, där tvenne hundar framrusa för att med blödande mun bita i en spikklubba och inskriften 'sibimet invidia vindex', vilket allt tolkats som en framställning av »hans lyckade försvar av adelns privilegier mot de ofrälse ståndens anlopp vid 1672 års riksdag, på samma gång den gav uttryck åt hans förakt för sina avundsmäns och politiska motståndares stämplingar». Grundade Stockholms Auktionsverk, 1674. Se Biografica. Gift 1:o 1648-05-14 Lövstaholm med Anna Stålarm, född 1627-05-02 på sin gård Högsjö i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, död 1666-08-07 på Länna, dotter av ryttmästaren Åke Svantesson Stålarm, och hans 2:a fru Brita Wildeman. Gift 2:o 1666-08-07 med Beata Soop, född 1645, död 1672-05-10, dotter av landshövdingen Knut Soop, och Anna Ulfsparre af Broxvik. Gift 3:o 1672-12-01 med friherrinnan Elisabet Gyllenstierna af Ulaberg, född 1652-10-16, död 1702-06-22 dotter av riksrådet och presidenten Erik Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna af Ulaborg, och Beata von Yxkull. Hon berömmes av mannen i hans egenhändiga anteckning såsom hans ljuvligaste tröst i alla hans vedervärdigheter, vilket han befallde skulle efter hans död i hans personalia intagas.
Barn:
Åke, (son av Claes, friherre Rålamb, tab 10), till Signildsberg i Håtuna socken, Stockholms län och Lidö i Vätö socken, Uppsala län samt Bastö i Geta kapell på Åland. Född 1651-03-00 Länna. Student i Uppsala 1661-03-09. Kapten vid livgardet 1676. Överstelöjtnants titel 1702-12-16. Överstes karaktär 1711-07-03. Död 1718-09-25 i Stockholm. Han är bekant som författare till det stora verket Adelig öfning (1690, 91) samt har sammanskrivit en Deduction huru stora landtougs-gjärden olagligen gått ifrån kronan under frälset, vilken avhandling trycktes först 1769. Gift 1:o 1680-11-18 med friherrinnan Hedvig Eleonora Fleming af Lais, född 1654-10-28 i Stockholm, död i Stockholm 1688 (själaringning 1688-02-15 i Jakobs kyrka), dotter av riksrådet och presidenten Erik Fleming, friherre Fleming af Lais, och hans 2:a fru Christina Cruus af Edeby. Gift 2:o 1689-04-17 med före detta kammarjungfrun vid hovet Anna Maria Clodt, död 1708-07-26, dotter av lantrådet i Estland Gustaf Adolf Clodt von Jurgensburg och Brita Stuart, samt syster till generallöjtnanten och lantrådet Johan Adolf Clodt von Jurgensburg, friherre Clodt. Gift 3:o 1709-04-02 med friherrinnan Brita Ulfsparre af Broxvik, född på 1660-talet, död 1731-02-02, dotter av generalmajoren friherre Hans Ulfsparre af Broxvik, och Märta Ulfsparre af Broxvik.
Barn:
Hans, (son av Claes, friherre Rålamb, tab 10), till Högsjögård i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, vilken egendom han ärvde efter modern. Född 1652-03-01 Lövstaholm. Student i Uppsala 1661-03-09. Kammarherre hos drottning Hedvig Eleonora. Lagman i Västmanland och Dalarne 1699-02-14. Vice landshövding i Kopparbergs län 1706-04-16 och 1709-05-17. Död 1712-01-25 på sin gård Stora Åby Östergötlands under en resa till Stockholm och begraven 1712-08-23 i Tuna kyrka Kalmar län, där hans huvudbaner uppsattes. Gift 1:o 1681-05-00 med Ingeborg Fleming, död 1686 före 27/2 och begraven 1686-06-13 med sina yngsta döttrar Anna och Ebba i Jakobs kyrka i Stockholm, dotter av generalmajoren Henrik Fleming, och Carin Cruus at Edeby, nr 69. Gift 2:o 1689-07-23 med Vendela Hammarskjöld i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1671-12-08 i Kalmar med hovstallmästaren och landshövdingen Mårten Reutercrantz, född 1635, död 1680), född 1646-12-15 på Misterhult, död 1729-01-31 på Tuna och begraven i Hammarskjöldska graven i Tuna kyrka, dotter av landshövdingen Per Hammarskjöld, och Elisabet von der Linde, hr 179.
Barn:
Claes, (son av Hans, tab 12), till Högsjögård samt Lidö i Vätö socken, Stockholms län. Född 1682-04-12. Student i Uppsala 1699-11-11. Kammarjunkare hos hertigen och administratorn af Holstein Christian IV 1707. Extra ordinarie kammarråd 1720-01-21. Ordinarie kammarråd 1724. Landshövding i Halland 1737-09-13. Avsked 1745. Död 1751-11-19 på Högsjögård. 'Han gjorde 1712 med egna medel en resa till Bender, där han vid kalabaliken 1713-02-00 blev fången, men kom strax lös och hemskickades.' Gift 1714-05-04 i Stockholm med sin halvbrors svägerska, grevinnan Christina Catharina Douglas, född 1684-04-18, död 1747-01-20, dotter av landshövdingen greve Gustaf Douglas, och grevinnan Beata Margareta Stenbock.
Barn:
Hans Gustaf, (son av Claes, tab 13), till Högsjögård i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, som han sålde 1770 och Lidö i Vätö socken, Stockholms län, som han sålde 1764. Född 1716-09-10. Konduktör vid fortifikationen 1735-12-12. Kammarherre (SAB.) 1741-10-29. Avsked från konduktörsbeställningen 1744-07-24. Tjänstgöringande kammarherre hos drottningen (SAB.) 1751-05-08. RNO 1757-11-21. Tjänstgörande överkammarherre hos drottningen och tillika hovmarskalk (SAB.) 1759-12-05. Tjänstgörande hovmarskalk (SAB.) 1761-04-29. Tjänstfri (SAB.) 1778-05-07. Död 1790-09-29 Fånö och begraven i Lots kyrka. 'Han dömdes 1756 av riksens ständer till 100 daler silvermynts böter för det han befordrat riksdagsmannen Lars Larssons flykt ur riket samt att mista de 1,800 daler kopparmynt, som han hovmästaren Bredha till understöd i Norge hade försänt. Fick 1770-01-30 hos riksens ständer befordringsrätt till först ledigblivande landshövdingesyssla, men befordrades aldrig.' Gift 1747 med Catharina Magdalena Boij, född 1725-09-08, död 1787-03-23, dotter av assessorn i collegium medicum, med. doktor Nikolaus Boij och Anna Margareta Wetzler, samt brorsons dotter till assessorn och brukspatronen Anton Boij, adlad von Boij.
Barn:
Claes (översiktstab 12–13, son av Hans Gustaf, tab 14), född 1750-11-01 på Högsjögård. Förare vid Sprengtportska regementet 1757-03-23. Kvartermästare vid södra skånska kavalleriregementet 1763-03-00. Livdrabant 1765-07-15. Löjtnant i armén 1769-04-04. Tillika beridare vid hovstallet 1770-10-00. Understallmästare vid hovstallet 1772-09-00. Hovstallmästare 1774-05-00. Tillika vice korpral vid konungens livdrabantkår 1775-05-23. RSO 1779-01-24. Korpral vid konungens livdrabantkår 1783-09-07. Ledamot av krigskollegium 1789–1791 (Skp.). KNO 1790-11-22. Hovstallmästare hos konungen 1792 (Skp.). Ståthållare på Drottningholms och Svartsjö slott jämte underlydande län samt på Ulriksdals, Karlbergs och Haga slott 1792-09-20. Förste direktör för Kungl Maj:ts hovkapell och spektakler 1792-08-20–1798-08-11. Ledamot av tulldirektionen 1793–1802. Konungens förste hovstallmästare 1796-01-04, KavKMO samt ordens översteombudsman 1797-11-01. Tjänstfri vid hovet (Skp.) 1805-03-28. RoKavKMO 1809-07-03 med valspråk: Virtute libertas. Avsked från livdrabantkåren 1815-02-07. Överhovstallmästare (Skp.) 1818-05-04. En av rikets herrar 1824-03-14. Avsked från översteombudsmanskapet vid KMO (Skp.) 1825-04-28. Död 1826-11-30 på Drottningholm och begraven 1826-12-08 i Lovö kyrka. 'Han åtföljde vid regementsförändringen den 19 aug. 1772 konung Gustaf III hela den dagen och följande dagar under denna märkliga tid. Var med vid de flera karuseller och torneringar, som tillställdes av konungarna Gustaf III och Gustaf IV Adolf samt vann högsta priset såväl vid det stora tornér- och riddarspelet på Adolf Fredriks torg i Stockholm 1777-05-00 och 1777-06-00 som ock vid karusellen på Drottningholm 1785-08-00 och 1785-08-00. Sändes tvenne särskilda gånger av drottning Sofia Magdalena såsom kurir för att efterhöra konungens befinnande. Bevistade riksdagarna 1792, 1809, 1812, 1815 och 1817.' Gift 1:o 1781-04-29 på Stockholms slott med hovfröken hos hertiginnan av Södermanland Maria Sofia Rosenstierna, född 1762-12-28 i Slaka socken, Östergötlands län, död 1781-12-18 i Stockholm, efter blott några månaders äktenskap, dotter av majoren Henrik Rosenstierna, och Ebba Maria ven Schwerin af Spantekow, nr 1775. Gift 2:o 1783-10-23 med friherrinnan Charlotta Augusta Adlerfelt, född 1765-05-17 i Malmö, död 1791-11-08 i Stockholm, dotter av generalmajoren och landshövdingen friherre Carl Adlerfelt, och hans 3:e fru, grevinnan Ulrika Sofia Sparre af Sundby. Gift 3:o 1794-05-18 på Stockholms slott med hovfröken hos hertiginnan af Södermanland, grevinnan Ulrika Eleonora von Düben, född 1769-08-19, död 1847-02-09 i Strängnäs, dotter av riksrådet greve Carl Vilhelm von Düben, och friherrinnan Ulrika von Düben.
Barn:
Claes Hans, (son av Claes, tab 15), född 1784-07-03 Fånö. Kornett vid Mörnerska husarregementet 1788-01-29 och vid lätta livdragonregementet 1801-02-18. Premiäradjutant vid lätta livdragonregementet 1802-02-15. Löjtnant 1803-04-12. Avsked 1807-11-26. Tjänstgörande kammarherre hos drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina 1808-03-15 och hos drottning Hedvig Elisabet Charlotta 1809. Tjänstledig därifrån 1811-02-21. Landshövding i Stockholms län 1830-04-20. RNO 1830-12-01. RRS:tStO2kl 1838-06-00. Tillförordnad överståthållare i Stockholm 1839-09-06. Avsked från förutnämnd landshövdingämbete 1842-07-02. Död 1867-02-09 i Uppsala. 'Bevistade såsom adjutant hos general en chef det stora lägret å Parola malm vid Tavastehus sommaren 1802. Beordrades 1803-06-10 på en kurirresa till Karlsruhe i Baden, där konung Gustaf IV Adolf då vistades, och åtföljde i tre månader konungen under hans resor samt skickades 1803-09-00 från München såsom kurir till S:t Petersburg och efter en månad tillbaka till Stockholm. Kommenderades 1805-10-00 med ett detachement av hästgardets jägare till Pommern och 1806-04-00 på förposterna i Lauenburgska landet samt bevistade förpostträffningarna med preussarna. Avsändes efter stilleståndet såsom kurir till konungen, vilken då var i Greifswald samt gick 1806-08-00 som adjutant med greve Gust. Löwenhielm tillbaka till Lauenburg, därifrån han 1806-10-00 återvände med regementet och med detsamma 1806-11-00 till Sverige. Var riksdagen 1820–30 ordförande i konstitutionsutskottet.' Gift 1811-02-03 i Stockholm med Sofia Magdalena Westerberg, född 1794-10-03 i Stockholm, död 1864-01-19 i Uppsala, dotter av direktören vid stora sjömanshuset i Stockholm, grosshandlaren och brukspatronen Gustaf Westerberg och Maria Elisabet Möller.
Barn:
Bror, (son av Claes, friherre Rålamb, tab 10), till Reatelund på Värmdön. Född 1668-10-02 i Stockholm. Student, först i Greifswald (At (P).) 1680-11-08, sedan i Uppsala 1683-04-19. Auskultant i Svea hovrätt 1690 och tillika vid kämnärsrätterna i Stockholm. Volontär vid livgardet 1692. Fänrik vid livgardet 1693-05-22. Löjtnant 1699-01-13. En bland konung Carl XII:s livdrabanter 1700 2^9. Korpral vid drabanterna 1705-02-08. Överstes karaktär 1721-11-14. Överste med överstelöjtnants lön vid Västgötadals regemente 1722-12-20. Överste för adelsfaneregementet i Sverige och Finland 1727-08-14. Landshövding i Österbotten 1733-09-04. Död 1734-03-27 i Vasa och begraven 1734-04-01. 'Han fick 1694-01-30 tillstånd att resa utrikes och gjorde tvenne års fälttåg vid allierade armén i Brabant mot fransmännen samt bevistade belägringen av Namur. Följde såsom drabant konung Carl XII i slagen vid Närvä, Düna och Klissov samt vid Thorns belägring. Var även med vid Holovzin och Poltava, men blev aldrig blesserad, allenast att han vid Närvä fick en häst sig undan_ skjuten. Fången vid Perevolotjna och fördes till Tobolsk i Sibirien, där han måste kvarstanna till fredsslutet. Var en lärd herre och höll under sin fängelsetid vid sex särskilda tillfällen för de svenska fångarna föredrag, dels i bunden, dels i obunden stil samt utarbetade ett lexikon på franska, latin och svenska i fem tomer in folio ävensom ett alfabetiskt tidsfördriv, också in folio, angående varjehanda händelser och sällsamheter i världen. Översatte från franskan ett så kallat Alltid rättgående ur.' Gift 1695 i Brüssel med Jeanne Marie Calvart, född i Brüssel, död 1737-11-08. Hon anklagades 1699-11-15 i hovkonsistorium av mannen, men försvarade sig. Övergick 1700-03-04 från katolska till fransk-lutherska läran.
Barn:
Gustaf, (son av Claes, friherre Rålamb, tab 10), till Bysta i Askers socken, Örebro län. Född 1675-10-05. Kanslist vid greve Bondes ambassad till Rijswijkska fredskongressen 1697. Kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1698-03-18. Hennes hovmarskalk 1711-04-15. Landshövding i Skaraborgs län 1723-12-17. President i kammarrevisionen 1727-08-14 och i bergskollegium 1736-10-26. KNO 1748-04-16. Död 1750-07-23 i Stockholm och begraven 1750-07-25 i Klara kyrka. 'Han ägde ett betydligt bibliotek, isynnerhet i svenska historien och antikviteterna, utgörande utom utländska auktorer, 1,842 på svenska tryckta böcker, 520 handskrifter, 528 likpredikningar, 960 orationer och parentationer samt inemot 4,000 disputationer i varjehanda vetenskaper, sammaledes acta publica, recesser, plakater, kunglig brev, stadgar och förordningar, resolutioner och fredsfördrag, manifester och mera dylikt, både tryckta och skrivna, allt från 1295 till senare tider, med väl inrättade register över alltsammans. Hela samlingen, som dock delvis skadades vid 1751 års stora brand i Stockholm, överlämnades av hans sonsonssonson, friherre Sigfrid Albrekt, genom gåva och testamente på 1880-talet till kunglig biblioteket. Hade dessutom ett vackert och kostbart mynt kabinett, bestående av 2,730 svenska mynt och skådepenningar, varibland funnos 364 dukater och tre Sten Stures medaljer av olika storlek, präglade 1512, ävensom en artig mineralsamling. Mynt- och medaljsamlingen inlöstes 1756 av rikets ständers bank och bildade grundstommen till dess myntkabinett. Gift 1704-03-25 i Stockholm med grevinnan Hedvig Douglas, född 1681-11-02, död 1761-07-08 i Stockholm, dotter av landshövdingen greve Gustaf Douglas, och grevinnan Beata Margareta Stenbock.
Barn:
Claes Gustaf, (son av Gustaf, tab 18), till Bysta, Högsjö, Björkvik och Nynäs samt Segersjö i Lännäs socken, Örebro län. Född 1705-01-29 i Stockholm. Student i Uppsala 1720-09-12. Auskultant i riksarkivet 1724-01-10 och i Svea hovrätt (Ak.) 1724-02-19. Kammarherre 1723-07-21. Utrikes resor 1725–1729. Kammarråd 1737-10-18. Landshövding i Nyköpings län 1751-06-22. RNO 1751-12-22. KNO 1758-11-27. President i kommerskollegium (Ak.) 1761-06-08. Ledamot av statsdeputationen vid riksdagen 1761. President i statskontoret (Ak.) 1762-11-11. Död 1765-03-20 i Stockholm och begraven i Klara kyrka. Gift 1747-01-20 i Stockholm (At (Sch).) med friherrinnan Christina Sofia Sack, född 1723-08-11 död 1781-10-20 på Högsjö, dotter av kanslirådet Johan Gabriel Sack, friherre Sack, och grevinnan Eva Bielke.
Barn:
Anders Sigfrid, (son av Claes Gustaf, tab 19), till Strö i Norra Strö socken, Kristianstads län. Född 1753-08-05 i Stockholm. Volontär vid livregementet till häst 1767-12-23.
Barn:
Claes Gustaf, (son av Anders Sigfrid, tab 20), född 1786-01-22 på Strö. Inskriven till krigstjänst 1790. Kvartermästare vid skånska linjedragonregementet 1790-11-24. Kornett vid skånska linjedragonregementet 1801-11-29. Löjtnant vid skånska husarregementet 1807-11-23. Stabsadjutant och ryttmästare i armén. Ryttmästare och regementskvartermästare vid vid skånska husarregementet 1815-03-21. Kammarherre 1816-10-07. Adjutant hos kronprinsen 1819-05-23. RSO 1819-06-24. Major i armén 1824-06-24. Avsked från regementet med tillstånd att kvarstå såsom major i armén 1824-09-07. Avsked ur krigstjänsten 1844-05-29. RCXIII:s O 1848-01-28. CXIVJoh:s medalj 1854. Död 1859-05-15 i Stockholm och ligger jämte sin fru begraven i von Lantingsbausenska graven i Västra Ryds kyrka Uppsala län. Gift 1823-11-20 i Stockholm med friherrinnan Augusta Emerentia Charlotta von Lantingshausen, född 1796-08-25 i Stockholm, död 1855-12-08 Sundby
Barn:
Erik Axel, (son av Claes Gustaf. tab 21), född 1829-07-08 i Stockholm. Ledamot av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut 1879–1889. Ledamot av Uppsala läns landsting 1883. LLA 1883. Hedersledamot av Uppsala läns hushållningssällskap 1886. RNO 1886-12-01. Ledamot av nötboskapspremieringsnämnden i Uppsala län 1892. KVO2kl 1897-09-18. Erhöll Uppsala läns hushållningssällskaps medalj i guld såsom erkännande av hans stora och utmärkta förtjänster om kreaturstörädlingen inom länet 1898-01-26. HLLA 1899. KVOlkI 1901-11-30. Död 1908-08-20 på Granhammar (Västra Ryds förs, Uppsala län, db). Ägde Granhammar i Västra Ryds socken, Uppsala län sedan 1857-03-14 samt Sundby och Gällövsta i Västra Ryds socken, Uppsala län sedan 1886 ävensom Ekhammar i Näs socken, Uppsala län till 1885. Gift 1:o 1861-03-04 i Stockholm med Lovisa Carolina Ottilia Adelborg nr 2090, född 1841-03-04 i Stockholm, död där 1879-03-04, dotter av kaptenen Anders Otto Adelborg, och Lovisa Vilhelmina Bohnstedt. Gift 2:o 1887-06-22 i Stockholm med sin kusin och sin broders änka, friherrinnan Sofia Charlotta Fredrika Rålamb nr 59, i hennes 2:a gifte, född 1848-08-26 i Kristianstad, död 1925-03-30 i Engelbrekts förs, Stockholm, dotter av hovmarskalken friherre Carl Fredrik Rålamb och grevinnan Charlotta Fredrika Hamilton.
Barn:
Erik Anders Sigfrid, (son av Erik Axel, tab 22), född 1864-05-10 på Granhammar. Elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1888. Utexaminerad 1890. Förvaltare på Sundby 1891-04-01. Nämndeman 1895. Hovjägmästare 1914-12-31. RVO 1915-06-06. KDDO2gr 1925-10-10. GV:sJmt 1928-06-16. KVO2kl 1930-06-06. Skytte GM. Ordförande i styrelsen för Återförsäkringsaktiebolag Robur och i Mjölkcentralens förvaltningsutskott. Ledamot av styrelserna för Allm. brandförsäkringsverket för byggnader å landet och för De svenska kristallglasbruken. Härjämte sina syskon ägt Malma hemman i Ludgo socken, Södermanlands län och äger sedan 1908 Granhammar i Västra Ryds socken, Uppsala län. Död 1936-10-29 på Ekolsund, Husby-Sjultolfts förs, Uppsala län (Engelbrekts förs, Stockholm, db 232) och begraven i Västra Ryd, Uppsala län. Gift 1907-10-15 i Oskarskyrkan i Stockholm med Elma Rosina Elisabet von Haartman, född 1876-02-01, dotter av lantbruksrådet Alfred Mikael von Hartman, finska adliga ätten nr 168, och Elma Kempe.
Claes Erik, (son av Erik Axel, tab 22), född 1868-06-11 på Granhammar. Elev vid akademien för de fria konsterna 1886–1889. Studerade målning i Frankrike, Italien och Nordafrika 1889–1896. Tjänstgörande kammarherre hos kronprinsessan 1899-12-01. KBadZLO2kl 1900. KDDO 2 gr 1901-05-13. RVO 1904-11-11. OffFrHL 1904-12-00. KStbVO 1905-06-15. Tjänstgörande kammarherre hos hertigen och hertiginnan av Skåne 1905-07-08. KBadBLsZO 1905. KGrFrO 1905. KItKrO 1905. TMO2kl 1905. GVSbm 1906-09-20. OIISGbmt 1907-06-06. Tjänstgörande hovmarskalk hos kronprinsen 1908-01-10. KNO2kl 1908-06-16. RRS:tStO1kl 1909. StkSpICO 1910. KDDO1gr. 1912-11-19. RPrRÖO2kl m kr 1912. KOldHFO1kl 1912. StOffItS:tMLO 1913. KNO1kl 1914-09-30. Konungens tjänstgörande förste hovmarskalk 1915-01-22. StkDDO 1917-04-24. StkNS:tOO 1918-09-16. StkFinlVRO 1919. KmstkNO 1921-06-06. StkNedONO 1922. StkBKrO 1923. StkNedOHO 1923. StkPolRest. 1923. StkStbVO 1923. GV:sPost JubM 1924-08-16. StkSpCIII:sO 1927. StOffFrHL 1927. GV:sJmt 1928-06-16. Ordförande i styrelsen för Brandvictoria 1928 och i styrelsen för aktiebolag Svenska handelsbanken. 1929. StkLettSO 1929. Bad MMGM. Eng.MM. Överhovjägmästare 1930-07-14. KmstkVO 1932-06-06. Biogr. i Väd. Död 1940-11-18 på Länna förs, Södermanlands län (K. hovförs, Stockholm, db nr 8). Gift 1896-01-04 i Skeppsholmskyrkan i Stockholm med Louise Elisabet Charlotte Tamm, född 1875-03-27 i Stockholm. Överhovmästarinna 1938-11-01, d:o hos drottn. Dotter av godsägaren Hugo Petrus Percival Tamm (friherrliga ätten Tamm) och hans 1:a fru, friherrinnan Terese Antoinette Lizinka af Ugglas.
Barn:
Otto Stig, (son av Erik Axel, tab 22), född 1872-12-16 Ekhammar. Volontär vid Svea livgarde 1893-04-11. Mogenhetsexamen i Uppsala 1893-06-08,. Sergeant vid Svea livgarde 1894-07-16. Elev vid krigsskolan 1894-08-16. Fanjunkare 1895-08-12. Utexamen 1895-08-12. Underlöjtnant vid Svea livgarde 1895-11-29. Löjtnant 1897-03-18 (1897-03-18). Genomgick krigshögskolan 1898-09-24–1900 och instruktörskursen vid gymnastiska centralinstitutet 1902–1903. Regementsadjutant 1903–1906. Kompaniofficer vid reservofficerskurserna 1906. Kapten vid Svea livgarde 1906-09-14. RFrHL 1908. RPrKrO3kl 1908. Regementskvartermästare 1909–1912. JOHS5kl 1909. GV:sOlM 1912. Militärattaché i Paris 1914-12-11–1918-09-30. RSO 1916-06-06. Major vid Svea livgarde 1916-12-06. Lärare vid pioniärkurs för officerare 1920 och vid vinterkurs för officerare 1920 och 1921. RDDO 1920-05-13. RVO 1920-12-18. Överstelöjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente 1922-04-13 och vid Svea livgarde 1923-02-23. Ledare för internationella skyttetävlingarna i Stockholm 1927. Skmg.. Idrm.g.. Avsked från beställning på stat och överste i armén 1927-06-03. Ägare Stigstorp vid Kungsängen i Västra Ryds socken, Uppsala län sedan 1910. Gift 1899-09-12 i Stockholm med Märta Ulrika (Ulla) Cederschiöld, född 1875-12-12, dotter av majoren Per Henrik Rudolf Cederschiöld, och Amelie Hilda Maria Sterky.
Barn:
Anders Gabriel, (son av Anders Sigfrid, tab 20), född 1790-06-09, Strö s län. Kvartermästare vid skånska husarregementet 1806-09-07. Kornett därstädes 1807-12-19. Löjtnants karaktär 1815-02-21. Överjägmästares titel 1815-04-18. Avsked ur krigstjänsten 1815-01-21. Hovjägmästare 1838-02-14. RDDO 1852-09-06. Död 1872-09-18 på sin egendom Rosenlund i Mörarps socken, Malmöhus län. Gift 1827-04-09 Hjularöd med friherrinnan Ottiliana Augusta von Schwerin, född 1803-07-21 Klågerup, död 1866-03-20 på Rosenlund, dotter av kammarherren friherre Carl Gustaf von Schwerin, och Maria Gustava Trolle.
Barn:
Carl Fredrik, (son av Anders Sigfrid, tab 20), född 1795-05-26 på Strö. Sergeant vid Jönköpings regemente 1801-05-29. Kvartermästare vid skånska karabinjärregementet 1813-09-30. Konstituerad kornett 1813-11-27 och konfirmerat kornett 1814-01-11. Officersexamen 1814. 2. Löjtnant 1819-05-12. Ryttmästare 1834-05-30. Kammarherre 1838-04-30, RSO 1841-07-04. Avsked ur krigstjänsten 1845-09-17. RCXIII:sO 1859-01-28. Hovmarskalk 1868-01-28. Död 1876-12-19. På sin egendom Braås i Drevs socken, Kronobergs län. Gift 1838-08-09, Barsebäck med grevinnan Charlotta Fredrika (Lotten) Hamilton, född 1810-09-26 på Braås i Drevs socken, Kronobergs län, död 1888-10-22 i Lund och begraven i Barsebäcks kyrka, dotter av hovmarskalken greve Gustaf Hamilton, och grevinnan Fredrika Bonde af Björnö. Änkegrevinnan Rålamb, född Hamilton, ägde Braås och hemman i Löddeköpinge socken, Malmöhus län.
Barn:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.