:

Ulvåsaätten

Från Adelsvapen-Wiki

Stormansätt, som på 1300-talet blomstrade med flera lagmän i Västergötland, Närke och Tiohärad. Bland dess mest bemärkta manliga medlemmar var riddaren Ulf Gudmarsson till Ulvåsa i Ekebyborna sn i Aska hd i Östergötland, make till den heliga Birgitta och fader till den saliga Katarina av Vadstena. Ätten utgick på manssidan 1398 med hans sonson Karl Karlsson. Dess godsinnehav tillföll till största delen Vadstena kloster. Ättens sköldemärke var tidigare ett hjorthuvud, åtminstone föres detta av västgötalagmannen Gudmar Magnusson, men hans söner upptogo i stället mödernevapnet, ett upprest gående lejon (ibland i ginstyckad sköld), vilket torde förklaras av att mödernesläkten på spinnsidan härstammade från Folkungaätten.

TAB 1

Gudmar Magnusson. Var riddare 1291 och kallas gener av ärkedjäknen i Linköping Sigtrygg, då han beseglar dennes testamente. Var konung Birgers råd 1299 och ännu 1305, men hertigarna Eriks och Valdemars riddare 1307 och råd 1312. Var lagman i Västergötland 1312 och nämnes senast 26.8 1313. Var 1291 gift med Margareta Ulfsdotter, som var dotter av Ulf Karlsson och syster till riddaren och riksrådet Karl Ulfsson (lejon), kallas då »neptis» till ärkedjäknen Sigtrygg i Linköping och var död 1341.

Barn:

  • Katarina Gudmarsdotter. — Var 1337 gift med lagmannen och riksrådet riddaren Gustav Tunason (Vingätten) i hans första gifte. Fru Katarina ägde gods i Ydre hd i Östergötland samt i Västergötland och i Vedbo hd i Småland. Hon levde ännu 1.5 1344, men var död barnlös 20.1 1350, då herr Gustav var omgift med Mckthild Lydersdotter, som var dotter av riddaren Lyder van Kyren och tidigare varit gift med riddaren Algot Magnusson (Algotssönernas ätt). Herr Gustav nämnes 1315-1357 men var tydligen död 1363. Blev jämte sina båda fruar begraven i Värnhems kloster.
  • Magnus Gudmarsson, 1316—1357, riddare. Se tab. 2.
  • Ulf Gudmarsson, 1316, dog 1344, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 3.

TAB 2

Magnus Gudmarsson (son av Gudmar Magnusson, tab. 1). Omtalas tidigast 1316. Blev riddare något av åren 1328—1337 och nämnes som konung Magnus råd 1351 i en urkund, som dock knappast kan anses vara vittnesgill i fråga om riksrådstiteln. Hans sätesgård var Lo, antingen i Erska sn i Bjärka hd eller i Långareds sn i Kullings hd, båda i Västergötland, till vilken hustrun skrev sig. Ärvde systern Katarinas gods i Ydre hd i Östergötland samt bl. a. i Norra Vedbo hd i Småland och i Skånings och Ale hd i Västergötland. Upptogs jämte hustru och husfolk 1352 i Värnhems klosters underhåll. Levde 20.6 1357 men var tydligen död 21.9 1363. Upptog mödemevapnet, ett upprest gående lejon. Var tydligen 20.9 1316, men ännu ej 14.3 1315 gift med Katarina Birgersdotter, dotter av riksrådet, upplandslagmannen och riddaren Birger Petersson (Finstaätten) och hans andra hustru Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Fru Katarina ärvde efter sin mor gods i Ydre hd i Östergötland och efter sin fader gods i Danderyd i Uppland och i Norra Vedbo hd i Småland.

Dotter:

  • Ingeborg Magnusdotter. Född omkr. 1327. Blev begravd i Vadstena klosterkyrka 28.6 1390. Ägde gods i Norra Vedbo hd i Småland. Var först gift med konung Erik Magnussons råd Bengt Turesson (Bielke), som omtalas 1341—1358, och blev senast 1377 omgift med riksrådet och riddaren Erengisl Sunason (Båt), jarl av Orkneyöarna, i hans tredje gifte. Herr Erengisl, som första gången varit gift med en Margareta, andra gången med Annot eller Agneta, som troligen var dotter av Malise, jarl av Strathearn och Orkney, och dog före 21.12 1360, omtalas redan 1339, dog 26.12 1392 och begrovs i Vadstena kloster.

TAB 3

Ulf Gudmarsson (son av Gudmar Magnusson, tab. 1). Föddes omkring 1297—1298, eftersom han vid sitt giftermål var 18 år gammal. Nämnes första gången 1316 och var då omyndig. Blev riddare något av åren 1320—1324. Blev lagman i Närke något av åren 1328—1330 och innehade ännu 1343 detta ämbete. Nämnes 1339 som konung Magnus råd, var det troligen redan 1328. Dog 12.2 1344 och begrovs i Alvastra kloster. Bodde på Ulvåsa i Ekebyborna sn i Aska hd i Östergötland. Var tydligen 20.9 1316 men ännu icke 14.3 1315 gift med Birgitta Birgersdotter, som föddes omkring 1303, dog 23.7 1373 i Rom, blev kanoniserad 7.10 1391 och var dotter av riksrådet, upplandslagmannen och riddaren Birger Petersson (Finstaätten) och hans hustru Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Fru Birgitta ärvde efter modern jord i Aspelands, Norra Vedbo och Sevede hd i Småland och efter fadern jord i Selebo hd i Södermanland samt i Bro och Vallentuna hd i Uppland, vidare järnbergshyttor i Sköllersta hd i Närke och jord i samma landskap.

Barn:

  • Märta Ulfsdotter. Ägde jord i Vallentuna hd i Uppland. Hon följde sin andre man i landsflykt 1357, varför hennes gods indrogos och gåvos åt hennes son i första giftet Peter Ribbing. Hon var i Norge drottning Margaretas hovmästarinna. Gift första gången senast 1341 med hövitsmannen över (södra) Halland Sigvid Ribbing, som levde 1336—1345, och andra gången senast 1355 med riddaren Knut Algotsson (Bengt Hafridssons ätt), som nämnes 1354—1394.
  • Karl Ulfsson, 1348, dog 1372, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 4.
  • Birger Ulfsson, 1354, dog 1391, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 6.
  • Katarina Ulfsdotter. Född 1331 eller 1332 som fjärde i ordningen av barnen. Inträdde i Vadstena kloster och förestod konventen till sin död. Dog i Vadstena 24.3 1381 och blev högtidligen skrinlagd 1.8 1489. Ägde gods i Bro och Färentuna hd i Uppland, Siende hd i Västmanland, Västerrekarne hd i Södermanland och Askers hd i Närke. Gift före 22.8 1344 med riddaren Eggard van Kyren, som levde då Katarina 1350 följde efter modern till Rom men dog kort därpå, 1350 eller 1351.
  • Bengt Ulfsson. Dog ung före moderns Romresa 1349 i Alvastra kloster och blev där begraven.
  • Gudmar Ulfsson. Skolpilt i Stockholm. Dog ung.
  • Ingeborg Ulfsdotter. Blev ingiven i Riseberga cistercienskloster 1341. Dog under moderns Romvistelse
  • Cecilia Ulfsdotter. Föddes på 1330-talet efter det äldsta system blivit förmäld eller trolovad. Dog 12.3 1399 och blev begraven i Vadstena kloster. Ägde gods i Torstuna hd i Uppland, i Jönåkers, Oppunda och österrekarne hd i Södermanland, i Siende och Snävringe hd i Västmanland, i Kinda hd i Östergötland samt i Kåkinds och Vartofta hd i Västergötland. Var enligt en tidigast i början av 1600-talet belagd tradition först gift med en 1363 förgiftad riddare. Hennes förste man enligt Margareta Klausdotters krönika, jämförd med diplommaterialet, var emellertid Lars Sunason, som levde ännu 1365 och tidigare varit gift med en dotter av riksrådet riddaren Torkel Andersson (Gren). Lars Sunason är tydligen identisk med den Lars Sunason, som tidigast omtalas 1353, är belagd som häradshövding i Österrekarne hd 1357—1358. Var son till stockholmsfogden Sune Halstensson. Var redan 1375 omgift med konung Albrekts justitiarie, riksrådet riddaren Bengt Filipsson (Ulv) i hans tredje gifte. Herr Bengt omtalas 1346—1381 men var död 1383. Han var första gången åtminstone 1349—1359 gift med Brita Karlsdotter, dotter av riksrådet riddaren Karl Näskonungsson (Natt och Dag) och Helga Petersdotter (tre rutor), samt blev andra gången senast 1369 gift med en dotter till riksrådet riddaren Magnus Gislason (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). Som herr Bengts bägge första hustrur voro besläktade med varandra i fjärde led och han gift sig andra gången utan påvlig dispens, blev hans äktenskap med Cecilia ej lagligt förklarat förrän 1380, då han tvingades erlägga en stor kyrkobot. Cecilias dotter Katarina Larsdotter, gift med riddaren och riksrådet Sten Stensson (Bielke), och deras barn hade dött före henne och blivit begravna i hennes grav i Vadstena. Hon ärvdes därför vid sin död av systerdottern Katarina Knutsdotter (lejon), som dock avstod från arvet till förmån för Vadstena kloster.

TAB 4

Karl Ulfsson (son av Ulf Gudmarsson, tab. 3). Var 1348 riddare och lagman i Närke, i sistnämnda egenskap senast omtalad 1365. Var konung Eriks råd 1358 och senare konung Albrekts. Var 1370 häradshövding i Aska hd i Östergötland. Skrev sig till Ulvåsa. Dog på väg till det heliga landet 12.2 eller 10.3 1372 i Neapel och blev där begraven i nunneklostret i Santa Croce. Blev senast 1349 första gången gift med Katarina Gisladotter, som var dotter av riksrådet riddaren Gisle Elinason (Sparre av Aspnäs) och Ingeborg Barnamsdotter, nämnes troligen ogift 1345 och var död 18.4 1362, andra gången med Göda eller Gyda av en förnäm norsk ätt, som dog medan den heliga Birgitta var i Rom, och tredje gången med Katarina Glysingsdotter, som var dotter av riksrådet och riddaren Kettil eller Puke Glysing och Ingeborg Eriksdotter (Bielke), i hennes första gifte. Fru Katarina blev 1372 omgift med riddaren Johan eller Heneke Molteke, som stupade 1389 i Västergötland, dog 21.8 1413 och blev begraven i Vadstena i sin moders grav.

Söner:

  • 3. Karl Karlsson, 1383, dog 1398, riksråd, lagman. Se tab. 5.
  • 3. Ulf Karlsson. Levde 1386, nämnes även 1390, var då förmodligen död, enär han ej beseglar, och omtalas som död 1398. Ägde gods i Sköllersta hd i Närke samt del i Ulvåsa.

TAB 5

Karl Karlsson (son av Karl Ulfsson, tab. 4). Bedrev i ungdomen studier. Var 1383 häradshövding i Aska hd i Östergötland och 1390 samt ännu 1397 lagman i Närke. Nämnes 1396—1398 i riksrådet. Dog på sin sätesgård Ulvåsa 17.9 1398 och blev begraven i Vadstena klosterkyrka. Ägde gods i Sköllersta hd i Närke och i Dals hd i Östergötland. Var åtminstone 1398 gift med Katarina Algotsdotter, som var dotter av riksrådet och riddaren Algot Magnusson (Sture, sjöbladsätten) och troligen hans enda kända hustru Märta Bosdotter (Natt och Dag). Katarina blev senare omgift med riddaren Håkan Nilsson (björnram) till Ulvåsa, vilken nämnes som levande 1403— 1420. Hon dog 1413 och blev begraven i Vadstena.

Dotter:

  • Birgitta Karlsdotter. Dog omkring nio år gammal efter fadern men före modern, som ärvde henne, varigenom bl. a. Ulvåsa övergick till dennas dotter med Håkan Nilsson. Blev begraven i Vadstena.

TAB 6

Birger Ulfsson (son av Ulf Gudmarsson, tab. 3). Uppträder 1354 och 1362 som lagmansdomhavande i Vimmerby. Blev slagen till riddare vid den heliga graven 1372. Förestod klosterbyggnaden i Vadstena 1374 och var även senare klostrets syssloman. Nämnes som riksråd 1375 och som lagman i Tiohärad 1381—1382. Fällde lagmansdom i Närke 1382, och nämnes från 1384 som lagman där. Dog 26.8 1391 på Ringstadaholm och blev begraven i Vadstena klosterkyrka. Blev första gången senast 1374 gift med en dotter till riksrådet och riddaren Kettil (Puke) Glysing och Ingeborg Eriksdottr (Bielke) och blev senast 1378 omgift med Margareta Siggadotter, som var dotter av riddaren Sigge Magnusson (Håkan Tunasons ätt, med Vinstorpavapnet) och Ramborg Karlsdotter (Oxhuvud, Karl Bengtssons ätt). Fru Margareta, som ägde gods i Gullbergs hd i Östergötland och i Västerrekarne hd i Södermanland, var död 22.8 1379.

Söner :

1. Ulf Birgersson. Blev ingiven i Vadstena kloster och dog ung före klostrets invigning 1384.

1. Gudmar Birgersson. Dog ung i Vadstena 1380 eller 1381.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). av Jarl Gallén

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

Acta et processus canonizacionis b. Birgitte, utg. av I. Collijn i SFSS 2: 1 (1924 —1931); Processus seu negocium canonizacionis b. Katerine de Vadstenis, utg. av dens. i SFSS 2: 3 (1942—1946); Vita Katerinae filiae Birgittae, ed. C. Annerstedt i SRS 3: 2 (1876), s. 244—263; Chronicon de genere et nepotibus s. Birgittae, ed. dens. i SRS 3: 2, s. 207—216; S. Engen, J. Silfving och A. F. Liljeholm, Birgittaättlingar i Sverige och Norge 1—4, i GT 1953.

: