Sparre av Vik

Från Adelsvapen-Wiki

(Sparre af Tofta).png

Denna ätt har av vår tids genealoger uppkallats efter sitt vapen, en röd sparre i guldfält, och efter sin sätesgård Vik i Balingsta sn, Hagunda hd i Uppland. Trots gamla förbindelser med ätterna Sparre av Tofta och Sparre av Hjulsta och Ängsö, vilka förde samma vapen med samma tinkturer, och med ätten Sparre av Aspnäs, som förde samma vapen med motsatta tinkturer, kan ätten icke visas vara befryndad med dessa.

TAB 1

Arvid Gustavsson. Uppträder i urkunderna tidigast 1301. Blev riddare något av åren 1301—1303. Nämnes bland hertigarna Eriks och Valdemars råd 1307 och i ett brev av 1308, vars äkthet dock med rätta betvivlats. Dödades vid Nyköpings gästabud natten mellan 10 och 11.12 1317. Hans sätesgård uppges ha varit Ekholmen i Veckholms sn i Trögds hd i Uppland. Gifte sig något av åren 1301—1303 med Ramborg Israelsdotter, som dog tidigast 1331 och begrovs i Västeråkers kyrka, Hagunda hd i Uppland, samt var dotter av riddaren och lagmannen Israel Andersson (And) i äktenskap med Ramfrid Gustavsdotter (lejon) och tidigast 1301 blivit änka efter Karl Gregersson (Folkungaättens oäkta gren). Fru Ramborg bodde möjligen redan 1303, troligen 1315 och säkert 1323—1331 på Vik.

Barn:

  • Kristina Arvidsdotter. Nämnes som levande 1334, levde möjligen ännu 1343 men dog före mannen, eftersom denne före sin död gifte om sig. Var tidigare gift med en till namnet okänd riddare, eftersom hon bär frutitel 1334. Blev omgift senast 1334 med riddaren Håkan Magnusson (Magnus Marinasons ätt), som gifte om sig med Birgitta Finvidsdotter (Frössviksätten), blev riddare något av åren 1336—1343 och dog något av åren 1343—1346.
  • Gustav Arvidsson, 1334—1366, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 2.
  • Ramfrid Arvidsdotter. Dog 1323 och begrovs i Ilalingsta kyrka i Hagunda hd i Uppland.
  • Arvid Arvidsson. Föddes 1317 eller 1318 efter faderns död, om man får döma av förnamnet. Dog 1323 och begrovs i Balingsta kyrka.

TAB 2

Gustav Arvidsson (son av Arvid Gustavsson, tab. 1). Uppträder i urkunderna från 1334. Blev riddare vid konung Magnus kröning 21.7 1336. Nämnd som riksråd från 1350, som lagman i Södermanland från 1355. Dog 1366 eller 1367. Hans sätesgård var troligen Vik. Gav 22.8 1334 morgongåva till sin hustru Kristina Petersdotter, vilken nämnes som levande 1329—1351, ägde jord i Askers hd i Närke samt var dotter av riddaren och riksrådet Peter Ragvaldsson (tre rutor) och Birgitta Jonsdotter (? Aspenäsätten). Fru Kristina var änka efter riksrådet och marsken Erengisl Näskonungsson (delad sköld), som dött 29.3 1328, och vars son Erengisl Erengislason uppges även vara hennes.

Barn:

  • Ramborg Gustav sdotter. Begraven i Västeråkers kyrka i Hagunda hd i Uppland.
  • Birgitta Gustavsdotter. Begraven i Västeråkers kyrka.
  • Dotter. Dog senast 1371 (RPB, nr 1009). Gift med riksrådet Finvid Finvidsson (Frössviksätten), som gifte om sig med Katarina Magnusdotter (Aspenäsätten) och levde ännu 1378.
  • Märta Gustavsdotter. Ägde jord i Västerrekarne hd i Södermanland samt i Ydre hd i Östergötland. Dog senast 21.3 1384. Gift med en till namnet okänd riddare samt omgift med riksrådet Folke Nilsson (Ivar Nilssons ätt), som gifte om sig med Ramborg Staffansdotter (Ulv) och dog 1400.
  • Arvid Gustavsson, 1356—1379, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 3.

TAB 3

Arvid Gustavsson (son av Gustav Arvidsson, tab. 2). Uppträder tidigast 1356. Nämnes som riksråd från 1362 och som lagman i Finland från 1366. Blev riddare 1372 eller 1373. Uppträder som häradshövding i Lagunda hd i Uppland 1377—1378. Dog 1379 eller 1380. Gift senast 1369 med Helena Magnusdotter, som troligen levde ännu 1373 men var död 1380, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Gislason (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotsönernas ätt).

Dotter:

  • Margareta Arvidsdotter. Ägde Vik. Dog 9.4 1415 och begrovs hos sin man i Vadstena. Gift senast 1385 med riddaren, riksrådet och lagmannen i Uppland Ture Bengtsson (Bielke), som dog 20.11 1414 och begrovs i Vadstena 14.1 1415. Deras avkomlingar ärvde såväl Vik som Örby

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

B. Schlegel, Wijk (1876), s. 14—18; K. H. Karlsson, Drotsen Bo Jonssons (grip) härstamning, i SAT 2 (1889—1897), s. 35; samme förf.. Vapenmålningarna vid fru Ramborgs graf i Väster-Åkers kyrka, i PHT 1906, s. 27—31; B. Thordeman, Wiks hus (Svenska fornminnesplatser 9, 1928); A. Lundegård, Om Engelbrekt, Erik Puke och Karl Knutsson som blef kung (1913), tab. IX; B. Hildebrand, Sparre, i SMoK 7 (1954), s. 133.