:

Sparre av Aspnäs

Från Adelsvapen-Wiki

Denna ätt, som tillhörde högfrälset under sin korta blomstringsperiod på 1300-talet, den kan ej spåras tidigare och utdog såväl på svärds- som på spinnsidan före detta sekels slut, har av eftervärlden benämnts efter sitt vapen, en gyllene sparre i rött fält, och sätesgården Aspnäs i Östervåla sn i Våla hd i Uppland, vilken dock torde ha inköpts först av Gisle Elinason. Med ätterna Sparre av Tofta, Sparre av Vik och Sparre av Hjulsta och Ängsö, vilka förde samma vapen men med motsatta tinkturer, äro gamla förbindelser skönjbara och med de båda förstnämnda även politiskt samgående under striderna mellan konung Birger Magnusson och hans bröder.

TAB 1

N. N. Gift med Elin.

Barn:

  • Dotter. Mor till den Johan Karlsson, som nämnes i urkunderna från 1321, förde en sparre i vapnet och 1345 av Gisle Elinason kallas »nepos».
  • Gisle Elinason, 1310—1350, riddare, riksråd. Se tab. 4.
  • Gustav Elinason. Levde 1315, även beseglat ett brev tillsammans med Karl Elinason.

TAB 2

Karl Elinason (son av N. N., tab. 1). Uppträder tidigast 1304. Var slottsfogde på Kalmar 1311 och 1312 samt tydligen ännu 1318. Var riddare 1313. Ägde jord i Danderyds skplg i Uppland. Dog troligen 1318 eller kort därpå. Begrovs i dominikanklostret i Sigtuna.

Söner:

  • Arvid Karlsson. Namnes tidigast 1331, då han av påven providerades till kanik i Uppsala. Erhöll där Alunda prebende efter Ulf Holmgersson (Ama), som dog 1335. Nämnes 1335 som kanik i Linköping, 1340 som kanik både i Uppsala och i Linköping; i Linköping innehade han prebenda Resurrectionis. Skrev 19.12 1340 i Avignon sitt testamente, enligt vilket han valde sin gravplats i dominikanklostret därstädes, och var död 29.5 1342, då hans efterträdare som innehavare av Alunda prebende providerades. Ägde jord i Långhundra, Rasbo och Torstuna hd i Uppland samt i Tjusts hd i Småland.
  • Lars Karlsson, 1335—1358, riddare, riksråd, drots. Se tab. 3.

TAB 3

Lars Karlsson (son av Karl Elinason, tab. 2). Uppträder tidigast 1335. Blev riddare 1335. Nämnd som riksråd från 1346, som ståthållare i Skåne 1352—1354, som konung Magnus’ drots 1357. Levde ännu 1358 och dog senast 1359 enligt regest av nu förlorat brev, som visar, att han då fick efterträdare som häradshövding i Bråbo hd i Östergötland. Ägde jord i Algutsrums hd på Öland och i Tjusts hd i Småland, i Långhundra hd i Uppland samt troligen i Kinda hd i Östergötland. Troligen gift senast 1346 med Birgitta Matsdotter, dotter av riddaren Mats Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt) och Ingegärd Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) samt änka efter en Knut Porse. Hon ägde jord i Dals hd i Östergötland samt troligen även sin mors forna sätesgård Händelö i S:t Johannis sn i Losings hd i samma landskap.

Dotter:

  • Ingegärd Larsdotter. Uppträder tidigast 1368. Dog något av åren 1378—1380 och ärvdes av sin halvbroder Magnus Porse. Ägde jord i Långhundra hd i Uppland och i Aska hd i Östergötland. Var tidigare gift med en till namnet okänd riddare och blev senast 1368 omgift med Arvid Kettilsson (Gren), som uppträder i urkunderna från 1343, bodde på Ekeby i Rytteme sn i Snevringe hd i Västmanland och troligen dog 1369. Av honom fick hon i morgongåva jord i nämnda hd.

TAB 4

Gisle Elinason (son av N. N., tab. 1). Uppträder tidigast 1310. Blev riddare något av åren 1315—1317. Nämnes bland hertiginnornas råd från 1318, som riksråd från 1320. Daterade 1345 sitt testamente på Aspnäs i Östervåla sn i Våla hd i Uppland, där ett salubrev till honom angående jord i trakten daterades 1347, och där hans söner sedan ägde ett stenhus, varför det torde ha varit hans sätesgård. Nämnes som levande senast 1350. Hade valt sin gravplats i dominikanklostret i Sigtuna. Gift först med Margareta, som begrovs i dominikanklostret i Sigtuna, dotter av riddaren och riksrådet Bengt Bosson (Bengt Bossons ätt), vars enda kända hustru Ragnhild var syster till riddaren Harald Älgs till börden okända hustru. Omgift senast 1335 med Ingeborg Barnamsdotter, som dog senast 1338, och vars moder var nyssnämnde Bengt Bossons sons, riddaren och riksrådet Magnus Bengtssons änka Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke).

Barn:

  • 1. Elena Gisladotter. Troligen död före 1345, enär varken hon eller mannen namnes i faderns testamente detta år, och säkert före 1353, då mannen var omgift, samt begraven i Vadsbro kyrka i Oppunda hd i Södermanland. Gift senast 1336 med riddaren Sigge Magnusson (? Håkan Tunasons ätt), vilken nämnes som levande 1327—1359 och gifte om sig med Kamborg Karlsdotter (Oxhuvud, Karl Bengtssons ätt).
  • 1. Ingrid Gisladotter. Levde ännu 1345, då hon utfärdade sitt testamente, men torde ha varit död 1348. — Gift senast 1336 med riddaren Törne Matsson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt), som icke senare nämnes i livet, och efter vilken hon var änka 1345.
  • 1. Magnus Gislasson, 1335—1372, riddare, riksråd. Se tab. 5.
  • 2. Elena Gisladotter. Ingavs 1343 i Riseberga kloster. Nämnes som abbedissa där 1359—1360 men uppträder ej senare som levande.
  • 2. Katarina Gisladotter. Nämnes tidigast 1345 och var då tydligen ännu ogift. Ägde jord i Våla hd i Uppland och dog senast 1362. Gift senast 1348 med riddaren och lagmannen i Närke, sedermera riksrådet Karl Ulfsson (Ulvåsaätten), som gifte om sig först med en Gyda eller Göda, sedan med Katarina Glysingsdotter (Glysing) och dog 1372.
  • 2. Märta Gisladotter. Ägde jord i Aska hd i Östergötland och Åkers hd i Södermanland. Levde ännu 1382. Gift senast 1348 med riddaren Rörik Bonde, som nämnes senast 1364.
  • 2. Barnaul Gislason. Sålde 18.1 1357 till sin broder Magnus Gislason stenhuset och kapellet på Aspnäs i Östervåla sn, Våla hd i Uppland. Ägde även andra gods i Våla, i Lagunda och Örbyhus hd i Uppland samt i Västergötland. Nämnes i livet senast 1358

TAB 5

Magnus Gislason (son av Gisle Elinason, tab. 4). Uppträder tidigast 1335. Blev riddare något av åren 1335—1341. Nämnes som riksråd från 1362 men tycks 1371 ha uteslutits ur rådet. Uppträder som häradshövding i Tjust 1361—1369 och i Gästrikland 1370. Bodde 1352 och 1353 tydligen på Örby (nu Örbyhus) i Vendels sn, Örbyhus hd i Uppland men köpte 18.1 1357 av sin broder Barnam Gislason stenhuset vid Aspnäs i Östervåla sn. Våla hd i Uppland och daterade 1362—1370 flera brev på Aspnäs, varför det då torde ha varit hans sätesgård. Dog 1372 eller 1373. Gift senast 1346 med Birgitta Knutsdotter, vilken levde ännu 1373 men var död 1381, var dotter av riddaren och riksrådet Knut Folkason (Algotssönernas ätt) och Margareta Tyrgilsdotter (Tyrgils Knutssons ätt) samt tidigare varit gift med Erik Boberg, som levde ännu 1335.

Döttrar:

  • Dotter. Levde troligen ännu 1373 men var död 1375, då hennes nedan nämnde make var omgift. Gift senast 1369 med riddaren och riksrådet Bengt Filipsson (Ulv), vilken tidigare varit gift med Birgitta Karlsdotter (delad sköld; dotter av Karl Näskonungsson), som levde ännu 1359, och tidigast 1375 gifte om sig med Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) samt dog omkring 1382. Deras avkomlingar ärvde Magnus Gislasons sätesgård Aspnäs.
  • Helena Magnusdotter. Dog troligen tidigast 1373 men senast 1380. Gift senast 1369 med riddaren, riksrådet och lagmannen i Finland Arvid Gustafsson (Sparre av Vik), som dog 1379 eller 1380. Deras avkomlingar ärvde Magnus Gislasons tidigare sätesgård Örby.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

Närkes medeltida urkunder, 1. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinson (1935), s. 50 ff; J. Rosén, Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder (1939), passim; B. Hildebrand, Sparre, i SMoK 7 (1954), s. 133; L. Sjöstedt, Krisen inom det svensk-danska väldet 1356—1359 (1954), passim; A. F. Liljeholm, Till frågan om Sparre av Tofta- och Ulvätternas äldre historia, i PHT 1958, s. 24.

: