Adlad 1631-09-10, introd. 1632. Adlad 1637-12-23, introd. s. å. Utdöd 1776-01-16.
Riddarhusstamtavlans uppgift om ätten Tungels femhundraåriga blomstring i Oldenburg och dess inflyttning till Sverige från Böhmen 1501 med hövidsmannen Lorentz von Tungeln torde med fog kunna hänföras till de uppdiktade härstamningar, med vilka många adliga ätter under sextonhundratalet sökte förgylla upp sitt stamträd. Någon adlig att Tungel eller von Tungeln har icke kunnat återfinnas i tillgängliga tyska adelslexika, och en på 1400-talet i Schlesien boende, sedan till Böhmen överflyttad ätt von Tunckel, som på grund av namnlikheten möjligen kunnat avses, förde ett mot den svenska ätten Tungels helt olika vapen. Sannolikt är ätten till ursprunget svensk. Detta göres troligt av att ordet tungel, som betyder måne eller nymåne, ingår i flera svenska ortsnamn, född ex. Tungelsta i Västerhaninge socken, Stockholms län, och att ätten vid adlandet erhöll en nymåne på hjälmen. Den med visshet äldste kände stamfadern, Nils Larsson till Branthäll i Nikolai socken, Södermanlands län, begagnade icke adligt vapen utan bomärke. Hans härstamning från de västgötska frälsemän, som på riddarhusstamtavlan upptagas såsom hans förfäder, måste i hög grad betvivlas, och under alla förhållanden har han, som bör hava varit född på 1550-talet, näppeligen kunnat, såsom där uppgives, varit sonsons sonson till den år 1501 till Sverige överflyttade Lorentz von Tungeln. Om Nils Larsson varit av gammal adel och likaledes hans första hustru, såsom uppgives på stamtavlan, skulle utan tvivel vid sonens i Allhelgona kyrka i Nyköping befintliga huvudbanér varit fogade anvapen, men sådana saknas helt och hållet.
Nils Larsson, till Branthäll i Nikolai socken, Södermanlands län, som han fick genom sitt andra gifte. Räntmästare i Södermanland och tullnär i Nyköping. Levde ännu 1617, men var död 1618 och ligger jämte sin 1:a fru begraven i Nyköpings östra (Allhelgona) kyrka. Hans barn kallade sig Tungel. Gift 1:o med hovjungfrun hos konung Carl IX:s gemål, furstinnan Maria af Pfalz, Elsa Möö eller Monche, död på 1590-talet, dotter av ryttmästaren i konung Johan III:s tjänst Jurgen Möö, av tysk härkomst. Gift 2:o med Brita Nilsdotter, till Branthäll. i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1628-09-22 med justitieborgmästaren i Nyköping Hans Larsson Preuss i hans 1:a gifte, död 1644, stamfader för adliga ätterna von Preutz, och Ehrenpreus), död 1628-01-04, dotter av hertig Carls kamrerare Nils Nilsson och Sigrid Larsdotter.
Barn:
Lars Nilsson Tungel, adlad Tungel (son av Nils Larsson, Tab. 1), till Värsta i Häggeby socken, Uppsala län samt Linta (nu Ulvsunda) i Bromma socken och Viby i Sollentuna socken (båda i Stockholms län), vilka alla han erhöll i förläning2. Född 1582-09-28 i Stockholm. Student i Uppsala1 1600-04-26 och vid tyska universitet 1602. Disp. i Jena 1609. Sekreterare i k. kansliet 1621. Kommissarie till mötet med de danska riksråden på gränsen 1624 och till Livland 1625. Återkom därifrån 1627-05-13. Sändebud i Frankrike 1628. Återkom 1629-01-04. Åter sändebud till Frankrike 1630-04-00. Adlad 1631-09-10 (introd. 1632 under nr 149, vilket sedan ändrats till 182). Resident vid kursachsiska hovet i Dresden 1631-09-00. Död där 1633-10-20 av pesten utan söner och slöt således själv sin adl. ättegren samt begraven i Sofiakyrkan i sistnämnda stad. 'Han gav sig, sedan han slutat sina studier vid tyska och franska akademier, i tjänst till en förnäm fransk herre, hos vilken han var i tre år samt följde honom till Italien och Spanien. Uppvaktade 1631 på befallning konung Gustaf II Adolf i Werben i Tyskland och åtföljde sedan någon tid armén. Gjorde 1632 den 4 nov. i Leipzig sitt testamente, däruti han gav sin broder Nils Nilsson frälsehemmanen Söderby och Ockelsta med lösören samt dennes hustru Carin Carlsdotter 150 dukater, för det de ifrån 1620 till 1629 med kost och logi m. m. underhållit honom, och till deras barn åtskilliga persedlar, men det övriga av hans kvarlåtenskap i fastigheter skulle tillfalla hans enda barn, dottern, för vilken brodern skulle bliva förmyndare, varemot styvdöttrarna till följd av deras visade otacksamhet fingo intet, men Nyköpings östra samt Lunda kyrkor mässhakar och Nyköpings hospital 100 daler silvermynt. Var en ganska lärd och språkkunnig man samt mycket älskad.' Hans efterlämnade papper äro tryckta i Historiska handlingar, del 22 (1907–1909). Gift 1629-05-31 i Stockholm med Margareta Nilsdotter i hennes 3:e gifte (gift 1:o 1607 med borgmästaren i Stockholm Erik Ingemundsson, född 1581, död 1622. Gift 2:o 1623 med direktören över skeppsbyggeriet Henrik Hubertsson), död 1630-04-006, dotter av borgmästaren i Stockholm Nils Eriksson och Karin Mårtensdotter.
Barn:
Nils Nilsson Tungel, adlad Tungel (son av Nils Larsson, Tab. 1), till Landsberga i Biskopskulla socken, Uppsala län, som han erhöll i förläning2 1634-11-17, Helgö i Frösunda socken, Stockholms län, som han erhöll genom sitt andra gifte2, samt Ånga i Svärta socken som han fick först i livstidsförläning 1628-06-24 samt sedan på Norrköpings besluts villkor 1630-05-10, och Näsby i Bogsta socken, som han erhöll med brorsdotterns gods [hon hade tillbytt sig denna gård 1641-07-01 från Lennart Torstensson] (båda i Södermanlands län). Född 1592-02-28 i Nyköping. Student i Uppsala1 1610-08-23 och vid utrikes universitet 1612. Referendarie i k. kansliet 1624-01-00. Häradshövding i Daga härad i Södermanland 1627-01-13. K. sekreterare 1630. Tillika häradshövding i Kåkinds härad i Västergötland 1634-02-28. Adlad 1637-12-23 (fick 1645 av drottning Christina stadfästelse på adelskapet) och introd. s. å. på sin avl. broders nummer 149, som sedan ändrats till 182. Hovkansler, sekreteråd och kustos av det större och mindre sigillet 1631-12-22. Avskedad 1661-04-05. Död 1665-04-13 i Stockholm och jordfäst därst.3 s. å. 17/9 samt sedan nedsatt i egen byggd grav vid Nyköpings östra kyrka, varest hans praktfulla huvudbanér finnes. 'Han stod i mycken nåd hos drottning Christina, som skänkte honom grunden och koppartaket till hans hus på Blasieholmen enligt den latinska inskriptionen över porten till samma hus, men var en mycket dålig person. Blev den 1 april 1661, för det han haft närmare umgänge med Henrik Christofferssons hustru Elisabet Larsdotter Cygnæa och det, såsom det påstods, uti rådsalen, i konungens egen länstol, dömd att böta 3,000 daler silvermynt eller 2,000 rdr till Katarina kyrka samt att undergå uppenbar kyrkoplikt och hon att slita ris vid rådstuvudörren. Sändes slutligen 1663 den 22 dec. till Brabant för att uppköpa åtskilliga publika handlingar, som konung Christiern II fört med sig ur Sverige.'. Gift 1:o 1621-02-04 i Stockholm, Nikolai förs. med Catharina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke, död 1651-03-22 i Stockholm4 och begraven s. å. 6/4 i Storkyrkan 5, dotter av husgerådsmästaren och myntmästaren i Stockholm Carl Christoffersson (av adl. ätten Kuut, som i vapnet förde en rosenstjälk) och Anna Nilsdotter Rosenbanér, av en adlad, men ej introd. ätt. Gift 2:o 1652-01-11 med Anna Larsdotter, adlad Sneckenfelt, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1634-04-20 i Stockholm med generalkvartermästaren Olof Hansson Svart, adlad Örnehufvud, född 1600, död 1644), död 1665-09-26 i Stockholm och begraven 1666-02-26 jämte dottern Helena i Storkyrkan, dotter av tullnären vid stora sjötullen i Stockholm Lars Bengtsson och Brita Danielsdotter (Svinhufvud i Västergötland, nr 199).
Barn:
Johan (son av Nils Nilsson, adlad Tungel, Tab. 3), till Ånga i Svärta socken, Södermanlands län. Döpt 1637-05-31 i Stockholm, Nikolai förs. Student i Uppsala1 1653-12-24. Assessor i kommerskollegium9 1674-03-30. Sändebud till Brabant s. å. 18/6. Avsked från kommerskollegium9 1679-06-23. Marskalk på ambassaden till ryska gränsen 1680-03-30. Lagman i Tiohärads lagsaga 1695-01-24. Död 1708-12-00. Gift 1:o 1695-10-08 Ulvåsa med friherrinnan Charlotta Eleonora Sparre, född 1660 på Arensburg på Ösel, död 1697-12-02 i Nyköping och begraven 1698-07-28 i Ekebyborna kyrka, dotter av generalen Carl Larsson Sparre, friherre Sparre, och hans 2:a fru Catharina Lucia von Minningerode. Gift 2:o med Anna Kruse af Elghammar, död 1724-10-03, dotter av ryttmästaren Sigvard Kruse af Elghammar, och Catharina Rosenhane.
Barn:
Bengt (son av Nils Nilsson, adlad Tungel, Tab. 3), född 165(3). Student i Uppsala1 1667-09-05. Löjtnant (?). Död 1679 (själaringning 16/12 i Jakobs kyrka ) i Stockholm. Gift med Maria Christina Taubenfelt, dotter av hovrådet Gustaf Hansson, adlad Taubenfelt, och Sibilla Lucretia Clara von Knesebeck.
Barn:
Gustaf Bengt (son av Bengt, Tab. 5). Volontär vid livgardet 1694. Volontär vid Hastfers svenska infanteriregemente i Holland 1695. Volontär vid B. Oxenstiernas svenska infanteriregemente därst. 1698. Korpral vid biskopens av Münster armé 1700. Underofficer vid lantgrevens av Hessen-Darmstadt armé 1701. Avsked 1702. Sergeant vid Upplands femmänningsinfanteriregemente 1705. Fältväbel därst. 1706. Fänrik 1710-10-12. Konfirm.fullm. 1716-12-08. Avsked 1718-06-18. Placerad på Hälsinge regemente 1719. Löjtnants avsked s. å. 30/9. Reste utrikes 1727. Död 1736 i Wien. Gift 1:o med Margareta Nilsdotter. Gift 2:o 1711 med Metta Helena Lewerentz, från vilken han 1717-06-03 blev skild, i hennes 2:a gifte och medan hennes 1:a man, som befann sig i rysk fångenskap, ännu levde men uppgavs vara död (gift 1:o 1700 m, auditören Lars Tollsten, född 1664, död 1740 som rådman i Norrköping), dotter av rådmannen och organisten i Lund Alexander Lewerentz och Valborg Rahm. Gift 3:o 1720-05-25 i Stockholm Tyska förs. i Stockholm med Christina Charlotta Rosensabel, född 1696, död 1722 och begraven s. å. 11/9 i Stockholm, Maria förs., dotter av kaptenen vid Skaraborgs regemente, stadsmajoren i Göteborg Erik Hansson Rosensabel och friherrinnan Catharina Mardefelt, nr 73, samt brorsons dotter till ryttmästaren Erik Andersson, adlad Rosensabel.
Barn:
Gustaf Adolf (son av Gustaf Bengt, Tab. 6), född 1699. Volontär vid amiralitetet i Karlskrona. Död 1730 i Stockholm. Gift med Anna Catharina Schyllberg, död 1737 i Stockholm.
Barn:
Litteratur: K. af Schmidt, Anteckningar om Röne härad (1896).
1Um. 2 Af. 3 At (L). 4 At (So). 5 Storkyrkan s i Stockholm arkiv. 6 SH, liber caus, vol. 96, p. 2. 7 von Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergütter Livlands (1885). 8 At (P). 9 Ak. 10 KA, Köpegodsakt 132 (OA).
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.