Vapen: En hvit fembladig ros med gul stock och stielke i blått fält; ofvanpå hielmen två blå stålarmar, hvilka hålla en hvit ros.
Jakob Turesson till Grensholm i Skrukeby socken af Östergötland, oäkte son till rikshofmästaren Ture Jönsson. som i vapnet förde tre rosor med Brita i Jernsten, dotter af Tomas Nilsson (bölja) till Lingshammar och Elseby Johansdotter Gynthe, uppfostrad af biskop Hans Brask; adlad 1534; riksråd och lagman i Östergötland 1557; var sändebud mellan k. Erik och hertig Johan, medan denne ännu vistades i Einland; gubernator i Östergötland 1563; proviantmästare i Jönköping s. å.; ståthållare och befallningsman på Varbergs Slott 1566; slottslofven på Vadstena 1567; ståthållare i Östergötland 1569, utnämd af k. Johan; † 1571 i Linköping, begrafven med sin fru i Skrukeby kyrka. Gift med Metta Ryning till Grensholm, i hennes 2:a gifte, † 1564; dotter af riksrådet Erik Ryning till Grensholm och Anna Benktsdotter (Lilje af Greger Matssons ätt), i hennes 1:a gifte; samt gift 2:o 1550 med Abraham Pedersson Rommel (ett oxhufvud) till Vi och Grensholm.
Barn:
Ture Jakobsson (se Tab. 1) till Grensholm, ståthållare öfver Vadstena Slott 1594; blef härads-höfding i Aska härad 1595; befallningsman på Linköpings Hus med Konungsbro, Nörby och Tuna gårdar 1600; hertig Karls Råd; kallas 1606 ståthållare i Östergötland; deltog i utarbetandet af det lagförslag, som efter honom, hvars namn först nämnes i företalet, kallas det Rosengrenska till skilnad från ett annat samtida; det är tryckt i Handlingar rör. Sveriges Historia, serien 2; † 1611 24/5 och begrafven i Skrukeby, der hans grafsten med hans och hans fruars vapen finnes, hvilka båda der äro begrafna Gift 1:o med Malin Kardt. möjligen af en adlad men ointroducerad ätt, † 1586 29/3; 2:o 1590 Fastlagssöndagen på Broxvik med Mechtild Eriksdotter, † 1612 2/9; dotter af riksrådet Erik Månsson (Ulfsparre) till Broxvik och Estrid Jönsdotter (tre silfverstjernor eller rosor på en röd balk i blått fält).
Dotter:
B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.