Bengt Hafridssons ätt

TAB 1

En okänd man (möjligen med namnet Gustav). Var gift med Hafrid Sigtryggsdotter, som levde ännu 21.10 1286 och var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) troligen i äktenskap med en halvsyster till Birger jarl. Hafrids dotter Ramfrid är tydligen identisk med Ramfrid Gustavsdotter, som blev gift först med en Ulvase och sedan med lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And), och det är tänkbart, att Ramfrid Gustavsdotter var helsyster till Hafrids nedan nämnde son, men de båda syskonens användande av patronymikon respektive matronymikon tyder kanske snarast på att de voro halvsyskon. Antagandet att Hafrid varit gift först med västgötalagmannen Gustav och sedan med dennes efterträdare Peter Näf, är obestyrkt.

Son till Hafrid Sigtryggsdotter:

• Bengt Hafridsson 1286—1307, riddare, lagman. Se tab. 2.

TAB 2

Bengt Hafridsson (son av N. N., tab. 1). Uppträder tidigast 1286 och var redan då riddare. Blev lagman i Västergötland något av åren 1291—1294. Var riksråd troligen redan 1291, säkert från 1297. Nämnes ej som levande senare än 1307. Begravdes i Värnhems kloster. Hans sätesgård var Agnetorp i likanämnd sn i Vartofta hd i Västergötland, och han ägde även annan jordegendom i Vartofta hd. Hans änka hette Margareta och levde ännu 1315 samt ägde jord i Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland.

Barn:

• Bryniolf Bengtsson, 1310. Se tab. 3.

• Folke Bengtsson. Uppträder endast 1315.

• Ramfrid Bengtsdotter. Uppträder tidigast 1315. Fick morgongåva 25.1 1320 av Birger Rörilcsson (Rörik Birgerssons ätt), som dog något av åren 1329—1332 och begravdes i Julita kloster, samt 4.4 1334 av riksrådet och riddaren Karl Tukason (Läma), som dog något av åren 1353—1355, och valde gravplats i Nydala kloster. Fru Ramfrid levde ännu 1360, dog senast 1366 och blev liksom sin förste man begraven i Julita kloster. Ägde gods i Gäsene, Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland, Nordals hd i Dalsland, Norrvidinge och Östra hd i Småland, Göstrings och Hammarkinds hd i Östergötland, Villåttinge hd i Södermanland och Åkerbo hd i Västmanland.

• Katarina Bengtsdotter. Nämnes som levande 1335—1346 och var död 1360. Ägde jord i Vartofta hd i Västergötland. Blev i äktenskap med en till namnet okänd man svärmor till Nils Torstensson (Oxenstierna). Ingick senare i Gudhems kloster.

• Kristina. Nämnes som levande endast 1346 och kallas då »domina» och var alltså då gift med eller änka efter en riddare. Hon torde vara mor till Johan Knutsson (Tre rosor) eftersom denne och hans syster Märta nämna Ramfrid Bengtsdotter som sin moster och Johan Knutssons son sedermera västgötalagmannen Knut Jonsson 1432 nämner sin farmor såsom fru Kristina i Hanaström, nu Haneström, i Fuxerna sn i Flundre hd i Västergötland.

TAB 3

Bryniolf Bengtsson (son av Bengt Hafridsson, tab. 2). Nämnes som levande endast 1310 och var död 1315. — Var 1310 gift med Ingegärd Svantepolksdotter, dotter av riddaren, riksrådet och östgötalagmannen Svanlepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt) i äktenskap med Bengta Sunadotter (Folkungaätten). Ingegärd gifte senast 1315 om sig med riddaren Mats Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt), vilken levde ännu 1316, men efter vilken hon var änka 1318, hade som sätesgård Händelö i S:t Johannes sn i Lösings hd i Östergötland och levde ännu 1322.

Barn:

• Birgitta Bryniolf sdotter. Blev före 30.5 1322 gift med lagmannen och riksrådet, sedermera drotsen och riddaren Gregers Magnusson (Folkungaättens oäkta gren), som troligen stupade omkr. 1350. Då hon redan 1326, året före Gregers Magnussons riddardubbning, bär frutitel, har hon troligen tidigare varit gift med en till namnet okänd riddare. Fru Birgitta inträdde 1351 i S:ta Klara kloster i Stockholm och delade därvid byn Säva i Balingsta och Gryta snr i Hagunda hd i Uppland mellan detta och Sko kloster, det enda av hennes jordinnehav som är känt. Hon levde ännu 23.1 1367.

• En dotter. Dog senast 1333 och hade senast 1322 blivit gift med sedermera lagmannen i Västergötland Algot Bengtsson (Algotssonernas ätt), som dog något av åren 1358—1361.

• Knut Bryniolfsson. Uppträder tidigast 1322. Var troligen marsk 1331. Levde ännu 7.1 1333 men dog barnlös redan samma år.

• Algot Bryniolfsson, 1322—1333. Se tab. 4.

• Katarina Bryniolf sdotter. Uppträder tidigast 1329, ägde jord i Södra Vedbo hd i Småland samt upprättade 1338 sitt testamente och valde gravplats i Vreta kloster. Hon blev något av åren 1334—1338 gift med riddaren Ulf Håkansson (Läma), som tidigare varit gift med Bengta Håkansdotter och efter Katarinas död gifte om sig först med en till namnet okänd kvinna, sedan med en Gunhild och senast 1355 med Katarina Knutsdotter (? ginbalk) samt dog något av åren 1366—1369

TAB 4

Algot Bryniolfsson (son av Bryniolf Bengtsson, tab. 3). Uppträder i urkunderna 1322—1333. Ägde jord i Bråbo och Hammarkinds hd i Östergötland. Hans till namnet okända hustru, som dog före honom, hade tidigare varit gift med Harald Bryniolfsson (tre stengavlar), som uppträder 1304—1323, och hon var tydligen dotter till riddaren Tolf Petersson, vilken 1305 nämner Harald Bryniolfsson som sin »gener» tillsammans med sin son Johan; den sistnämnde, sedermera riksråd förde i vapnet tre balkvis ordnade blad.Tolf Peterssons enda kända hustru hette Margareta, men det är ej känt, om hon var hans dotters moder.

Söner:

• Knut Algotsson, 1354—1394, riddare. Se tab. 5.

• Bengt Algotsson. Född i Häradshammars sn i Östkinds hd i Östergötland. Uppträder tidigast 1350. Blev riddare något av åren 1350—1351. Nämnes som riksråd från 1352. Var hertig av Finland och Halland 1353—1356. Uppges ha dödats av Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), och Magnus Nilsson (Röde) i Rönneholm vid Ängelholm i Skåne omkr. 1360. Blev senast 1352 gift med Ingeborg Ulfsdotter, som var dotter av lagmannen i Tiohärad riksrådet och riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre av Tofta) i hans äktenskap med Märta Sunadotter (Båt), uppgives ha blivit förskjuten av sin man och dog senast 1362.

TAB 5

Knut Algotsson (son av Algot Bryniolfsson, tab. 4). Uppträder tidigast 1354. Blev riddare något av åren 1354—1357. Landsförvisades 1357 och vistades åtminstone från 1365 hos konung Håkan i Norge och Väst Sverige. Levde ännu 1394. Gift senast 1355 med Märta Ulfsdotter, som ägde jord i Vallentuna hd i Uppland och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) i äktenskap med Birgitta Birgersdotter (den heliga Birgitta, Finstaätten), samt tidigare varit gift med Sigvid Ribbing, som levde ännu 1345. Märta Ulfsdotter, som i Norge var drottning Margaretas hovmästarinna, levde ännu 1365 och ägde jord i Vallentuna hd i Uppland.

Förutom nedan nämnda äktfödda döttrar hade Knut Algotsson även med en okänd kvinna en dotter utom äktenskap Ramborg Knutsdotter, som levde ännu 1408 och då var gift med Gard Toressön, som levde ännu 1423 och då var lagman i Ryfylke.

Döttrar i angivet äktenskap:

• Ingegärd Knutsdotter. Föddes omkr. 1356 och ingavs i Vadstena kloster omkring 1374. Valdes till abbedissa där 1384 och invigdes 18.5 1388 men avsattes 1403. Dog natten mellan 14.9 och 15.9 1412.

• Katarina Knutsdotter. Dog i Kalmar och begrovs 12.11 1407 i Vadstena. Är tydligen identisk med den person med detta namn, som senast 1380 blev gift med riddaren, norska riksrådet och drotsen Ogmund Finnssönn (Hestböätten), vilken var född omkr. 1315 och dog 1388.

• Ingrid Knutsdotter. Dog något av åren 1375—1387. Var gift med riddaren och norska riksrådet Gaute Erikssönn (Galtung), som gifte om sig senast 1387 med Margareta Römersdatter (Römer) och dog 1412 eller 1413.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

K. H. Karlsson, Folkungaätten, i SAT 1 (1888), s. 233; samme förf., Strödda genealogiska anteckningar, 5, i HT 1885, s. 172; samme förf., Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt, i PHT 1898—1899, s. 160 f; samme förf., Genealogiska anteckningar, 2. Vapenmålningarna vid fru Ramborgs graf i Väster-Åkers kyrka, i PHT 1906, s. 27 ff; H. Gillingstam, Hertig Bengt Algotsson och Magnus Nilsson Röde, i HT 1950, s. 24 f; S. Söderlind, Tyrgils Knutssons härkomst, i PHT 1952, s. 96 ff; J. Silfving, Birgittaättlingarna från svensk synpunkt, i GT 1953, s. 69 ff; A. F. Liljeholm, Brynjulf Bengtssons härstamning, i GT 1953, s. 97 ff; samme förf., Arvskiftet efter fru Katarina Knutsdotter, i GT 1953, s. 121 ff.