En okänd man (möjligen med namnet Gustav). Var gift med Hafrid Sigtryggsdotter, som levde ännu 21.10 1286 och var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) troligen i äktenskap med en halvsyster till Birger jarl. Hafrids dotter Ramfrid är tydligen identisk med Ramfrid Gustavsdotter, som blev gift först med en Ulvase och sedan med lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And), och det är tänkbart, att Ramfrid Gustavsdotter var helsyster till Hafrids nedan nämnde son, men de båda syskonens användande av patronymikon respektive matronymikon tyder kanske snarast på att de voro halvsyskon. Antagandet att Hafrid varit gift först med västgötalagmannen Gustav och sedan med dennes efterträdare Peter Näf, är obestyrkt.
Son till Hafrid Sigtryggsdotter:
Bengt Hafridsson (son av N. N., tab. 1). Uppträder tidigast 1286 och var redan då riddare. Blev lagman i Västergötland något av åren 1291—1294. Var riksråd troligen redan 1291, säkert från 1297. Nämnes ej som levande senare än 1307. Begravdes i Värnhems kloster. Hans sätesgård var Agnetorp i likanämnd sn i Vartofta hd i Västergötland, och han ägde även annan jordegendom i Vartofta hd. Hans änka hette Margareta och levde ännu 1315 samt ägde jord i Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland.
Barn:
Bryniolf Bengtsson (son av Bengt Hafridsson, tab. 2). Nämnes som levande endast 1310 och var död 1315. — Var 1310 gift med Ingegärd Svantepolksdotter, dotter av riddaren, riksrådet och östgötalagmannen Svanlepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt) i äktenskap med Bengta Sunadotter (Folkungaätten). Ingegärd gifte senast 1315 om sig med riddaren Mats Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt), vilken levde ännu 1316, men efter vilken hon var änka 1318, hade som sätesgård Händelö i S:t Johannes sn i Lösings hd i Östergötland och levde ännu 1322.
Barn:
Algot Bryniolfsson (son av Bryniolf Bengtsson, tab. 3). Uppträder i urkunderna 1322—1333. Ägde jord i Bråbo och Hammarkinds hd i Östergötland. Hans till namnet okända hustru, som dog före honom, hade tidigare varit gift med Harald Bryniolfsson (tre stengavlar), som uppträder 1304—1323, och hon var tydligen dotter till riddaren Tolf Petersson, vilken 1305 nämner Harald Bryniolfsson som sin »gener» tillsammans med sin son Johan; den sistnämnde, sedermera riksråd förde i vapnet tre balkvis ordnade blad.Tolf Peterssons enda kända hustru hette Margareta, men det är ej känt, om hon var hans dotters moder.
Söner:
Knut Algotsson (son av Algot Bryniolfsson, tab. 4). Uppträder tidigast 1354. Blev riddare något av åren 1354—1357. Landsförvisades 1357 och vistades åtminstone från 1365 hos konung Håkan i Norge och Väst Sverige. Levde ännu 1394. Gift senast 1355 med Märta Ulfsdotter, som ägde jord i Vallentuna hd i Uppland och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) i äktenskap med Birgitta Birgersdotter (den heliga Birgitta, Finstaätten), samt tidigare varit gift med Sigvid Ribbing, som levde ännu 1345. Märta Ulfsdotter, som i Norge var drottning Margaretas hovmästarinna, levde ännu 1365 och ägde jord i Vallentuna hd i Uppland.
Förutom nedan nämnda äktfödda döttrar hade Knut Algotsson även med en okänd kvinna en dotter utom äktenskap Ramborg Knutsdotter, som levde ännu 1408 och då var gift med Gard Toressön, som levde ännu 1423 och då var lagman i Ryfylke.
Döttrar i angivet äktenskap:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam
Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.
K. H. Karlsson, Folkungaätten, i SAT 1 (1888), s. 233; samme förf., Strödda genealogiska anteckningar, 5, i HT 1885, s. 172; samme förf., Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt, i PHT 1898—1899, s. 160 f; samme förf., Genealogiska anteckningar, 2. Vapenmålningarna vid fru Ramborgs graf i Väster-Åkers kyrka, i PHT 1906, s. 27 ff; H. Gillingstam, Hertig Bengt Algotsson och Magnus Nilsson Röde, i HT 1950, s. 24 f; S. Söderlind, Tyrgils Knutssons härkomst, i PHT 1952, s. 96 ff; J. Silfving, Birgittaättlingarna från svensk synpunkt, i GT 1953, s. 69 ff; A. F. Liljeholm, Brynjulf Bengtssons härstamning, i GT 1953, s. 97 ff; samme förf., Arvskiftet efter fru Katarina Knutsdotter, i GT 1953, s. 121 ff.