Adlad 1629-01-28. Utdöd 1642-10-23.
Den förste som med säkerhet kan sättas som ättens stamfader är Mats Persson Upplänning. Bodde på och ägde Myrby gård utanför Uppsala. Gift med Birgitta Kristiernsdotter Vasa som då var änka efter Didrik Myntmästare som avled ca 1527. Åter änka år 1536, efter Mats Upplänning, då hon förmånligt köpte gården Myrby i Uppland av sin kusin Gustaf Vasa och gården konfirmerades även genom kungen i besittningen. Myrby var släkten Upplännings sätesgård sedan medeltiden och då från ca mitten eller början av 1300-talet. Källa: Uppländska domböcker samt J.A. Almquist: Frälsegodsen under storhetstiden Stockholm och Uppsala län ss744,43-45,103. Ätten har genom den medeltida adliga frälsesläkten Upplänning gemensamt ursprung med adliga ätterna Törnecrantz, Österling och Oljeqvist. Dessutom har släkten gemensamt ursprung med den äldre frälseätten Bölja, då räknat tiden före 1300-tallet eller i dess början..
Peder Mattsson Stiernfelt till Ryd och Utala född 1568-11-24 i Västra Husby prästgård, † 1639-04-14 på Ryds gård och begravd i egen grav inne i Linköpings domkyrka 9 juni s.å. Genom sin son adlad 1629-01-28. Han upptog vid adlandet sin svärfaders, ärkebiskopen Andreas Laurentii vapen eller tre svarta björnramar i guldfält med tillägg av tre silverstjärnor i svart fält. Brukade själv aldrig namnet Stiernfelt. Son till kyrkoherden i Västra Husby Mattias Petri Upplänning och Anna Danielsdotter Grubbe. Några års studier i Linköping jämte sin bror Hans Matthiae Upplänning. Begav sig 1593 ur skolan och började i hovtjänst i hertig Carls, sedermera konung Carl IX:s räknekammare som räknekamrer i Södermanlands län, fogde i Linköpings län 1599–1606 sedan befallningsman i Kinda och Ydre härader 1607–1619. Arrenderade samma härad 1619 och 1624. Fogde över hertig Johans arvegods 1614–1618 och arrenderade Linköpings län 1624–1630. Assessor i den av nyssbemälde hertig Johans stiftade Göta hovrätt 1634-11-17. Gift 1:o 1595-03-09 med Anna Andersdotter Björnram i hennes 2:a gifte, född 1563, † 1603-02-01 i barnsäng och begravd inne i Linköpings domkyrka. Hennes 1:a gifte 1583 med domprosten i Linköping Nicolaus Petri Grubb född 1554 i Skänninge, † 1594-04-23 och begraven inne i Linköpings domkyrka. Dotter till ärkebiskopen i Uppsala Andreas Laurentii Bothniensis Björnram och hans 1:a fru Anna Mikaelsdotter. Gift 2:o 1604-05-00 med Anna Pedersdotter Skute (Tre Snäckor) född 1580 i Linköping, † 1647-03-10 på Ry. Syster till riksrådet Adler-Salvii fru. Dotter till borgmästaren i nämnda stad och häradsdomaren i Valkebo härad Peder Eriksson Skute [Tre Snäckor] och Carin Olofsdotter.
Barn gifte 1:o:
Barn i gifte 2:o:
Lars Grubbe född 1601-01-21 i Linköping, † 1642-10-23 då han stupade i slaget vid Leipzig och slöt ätten på svärdssidan. Son till Peder Mattsson, adlad Stiernfelt, Tab. 1. Inskriven i Uppsala 1617-02-16 och disputerade där 1623. Inskriven i Leiden 1624-07-23, i Helmstedt 1625-05-29, i Rostock 1625-08 och magister där 1625-10-31. Kunglig sekreterare år 1625. Häradshövding i Kinda härad i Östergötland 1628, men tillträdde ej, emedan lönen var tidigare bortskänkt till en annan. Resident i Hamburg 1635, underståthållare i Stockholm 1637. Generalkommissarie i Tyskland samt krigsråd och överste. Adlad 1629-01-28 på sin faders vägnar med namnet Stiernfelt, men han själv fick behålla namnet Grubbe, som han förut upptagit efter sin morfaders möderne och vilket namn även hans döttrar begagnade. Sekreterare av staten 1634-03-10. Tillika häradshövding i Hattula härad i Finland s. å. 12 mars. Överste för ett värvat regemente. Tillika häradshövding i Sjuhundra härad i Uppland och Tuhundra härad i Västmanland 1642. Gift 1630 efter k. tillstånd s.å. 25 maj med Catharina Gottschalksdotter i hennes 2:a gifte, dotter av generalkamreraren i Preussen Gottschalk Gottschalksson.
Barn:
Lars Grubbe (son av Peder Mattsson, adlad Stiernfelt, Tab. 4), till Slagåla i Lillhärads socken, Västmanlands län, som förlänades honom 1636-12-20, Alby i Solna socken, Stockholms län, som han köpte 1638-03-20, Myrby i Skuttunge socken, Uppsala län, som han dels ärvt, dels fått i förläning 1636-12-20, och Otterstad i Solna socken, Stockholms län, som han tillbytte sig 1639 [6] samt Nabben i Lemsals socken, Livland. Född 1601-01-21 i Linköping. Inskrevs i därvarande gymnasium. Student i Uppsala 1617-02-16. Disp. 16232. Filosofie magister under en utländsk resa. Häradshövding i Kinda härad i Östergötland 1628-10-26, men tillträdde ej, emedan lönen var tidigare bortskänkt till en annan. Adlad 1629-01-28 på sin faders vägnar med namnet Stiernfelt, men han själv fick behålla namnet Grubbe, som han förut upptagit efter sin morfaders möderne och vilket namn även hans döttrar begagnade. Fick 1633-03-30 i förläning räntan av 3/4 skattehemman Skeppshusa i Kungsåra socken, Västmanlands län. Sekreterare av staten 1634-03-10. Tillika häradshövding i Hattula härad i Finland s. å. 12/3. Resident i Hamburg 1635. Bisittare i generalhandelskollegium (kommerskollegium) 1637-11-28. Underståthållare i Stockholm s. å. 30/11. Assistansråd vid svenska armén i Tyskland 1641. Överste för ett värvat regemente s. å. Tillika häradshövding i Sjuhundra härad i Uppland och Tuhundra härad i Västmanland 1642-03-31. Död s. å. 23/10 i slaget vid Leipzig och slöt ätten på svärdssidan. Han har givit prästbolet i Lillhärads socken, Västmanlands län. Gift 1630 efter k. tillstånd s. å. 25/5 med Catharina Gottschalksdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med sekreteraren Gert Didriksson. Gift 3:o med Anders Larsson), dotter av generalkamreraren i Preussen Gottschalk Gottschalksson.
Barn:
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.