Adlad 1617-10-26, introd 1627, † omkr 1701
Fänriken vid Smålands ryttare, Carl Jönsson sägs ha räddat den blivande kungen Gustav II Adolf i slaget mot ryssarna vid Stolbova 1617, då Gustav Adolfs häst stupade. Enligt sägnen red de båda bort från striden, slagandes med sablar på båda sidor om hästen, den ene vänsterhänt och den andre högerhänt.
Jöns Mårtensson, till Häckelstad i Dunkers sn; år 1582 hade Jöns ett kyrkohemman i förläning i Askers sn; 1582-1587 var han slottsfogde på Julita Gård i Oppunda härad. Under denna tid hade fogdarna en mäktig ställning med storekonomisk betydelse. En del av Karl IX:s fogdar blev avrättade, men Jöns verkar ha skött sitt uppdrag bra. 1588-1591 var han slottsfogde i Nyköping; 1595-1624 slottsfogde i Vibyholms län; 1626-05-10 utfärdade änkedrottningen Kristina ett brev med livstidsunderhåll och bibehållna löneförmåner samt en utjord i Häckelstad till Jöns och hans hustru Brita; † 1626 i Vibyholm. Arvet efter honom fördes 1645 upp i rättegång mellan sönerna Mikael Jönsson och Carl Jönsson. Gift 1587 på Julita Gård i Oppunda härad med Brita Larsdotter, åldfru (köksföreståndare) på Nyköpings slott 1588-1593; 1594 var hon amma åt hertig Karls dotter Kristina, som dog vid några månaders ålder; dotter av kyrkoherden i Nyköping Helgona pastorat Laurentius Andreæ.
Barn:
Carl Jönsson, adlad Sabelsköld, (son av Jöns Mårtensson Tab 1), till Ekenäs i Blackstad sn och Bråhult i Kristdala sn samt Bo i Mönsterås sn; född 1590-01-02 i Nyköping; fänrik vid Smålands ryttare 1616; adlad med namnet Sabelsköld 1617-10-26 i samband med Gustav II Adolfs kröning i Uppsala; fick 1619-08-21 stadsfästelser på sin svärfar Börje Jönsson Rosenstråles förläning i Kristdala sn; ryttmästare vid Smålands ryttare 1622; häradshövding i Skärkinds härad 1622-1652 - under den här perioden finns bara upplysningar om att Carl en gång deltagit i ting i egenskap av häradshövding, arbetet som häradshövding sköttes istället av lagläsare; utbytte år 1624 genom bytesbrev med ryttaren Per Silkelock Bankhult mot Systertorp (båda i Kristdala sn); deltog 1625-1627 i fälttåget i Livland, och var där kommendant på slottet Schedas 31/7 till 4/11 1625; avsked från Smålands ryttare 1629; 1645 hamnade han i rättegång med brodern Mikael om arvsrätten till föräldrarnas egendom Häckelstad. Några år senare tvistade bröderna om en guldkedja; † 1663-10-12 på Ekenäs. Gift 1:o 1616 med Magdalena Strang, † 1628-10-02 på Åsebo i Högsby sn och begr 1629-01-11 i Högsby kyrka, dotter av ryttmästaren vid Uppsalafanan Hans Strang och Karin Bagge af Berga; 2:o 1634 med Ingeborg Rosenstråle, född 1608-02-24, † 1674 på Ekenäs, dotter av ryttmästaren Börje Jönsson Rosenstråle, och Märta Svantesdotter Stålarm.
Barn i 1:o äktenskapet med Magdalena Strang:
Barn i 2:o äktenskapet med Ingeborg Rosenstråle:
Jöns Sabelsköld, (son av Carl Jönsson, adlad Sabelsköld Tab 2), till Bråhult; korpral vid Smålands kavallerireg 1669; kvartermästare där 1674; kornett 1675; löjtnant 1678; ryttmästare 1679; avgången från reg:t 1683; han ursäktade sitt uteblivande från 1686 års riksdag för blessyrer och ålderdom; Jöns ansökte 1687 hos Kungliga Majestät att få behålla Bråhult med flera gårdar i Kristdala under sin och sin hustrus livstid. Gårdarna hade nyligen genom reduktion blivit indragna till kronan. Han åberopade att han under 1655 till 1680 tjänat under Smålands kavalleri och deltagit i såväl det polska som i de förra och senare danska krigen. Han hade därvid fått åtskilliga blessyrer, som nu på ålderdomen hårt tryckte honom och hindrade honom att göra tjänst. Vid Stralsunds belägring (1678?) miste han "alle sine munderingar, som han ock 4 munderingar i Skåne tillsatte". Hur ansökan blev behandlad framgår inte, men han levde ändå kvar på Bråhult och även sonen Carl med familj till början av 1700-talet. † 1696 och begr s å 6/3 på Kristdala gamla kyrkogård. Gift 1:o 1662 med Märta Stråle af Ekna, född omkr 1640 på Ekna, Tjureda sn, † 1678 på Bråhult i Kristdala sn, dotter av ståthållaren Olof Stråle af Ekna, och Märta Stolpe; 2:o tidigast 1681 med Märtas kusins barnbarn Anna Catharina Stråle af Ekna, † 1709 och begr s å 23/6 på Kristdala kyrkogård, dotter av majoren Gustaf Stråle af Ekna, och Catharina Gyllensparre.
Gustaf Stråle fick lämna reg:t med anledning av en duell mellan Jöns bror Birger och löjtnant Böök 1669 och fick leva under knappa omständigheter. 1693 dog Gustafs fru och betecknas då som fattig. Giftet mellan dottern Anna Catharina och Jöns kan ha ansetts fördelaktigt, trots att Jöns var 20 år äldre.
Barn i 1:o äktenskapet med Märta Stråle af Ekna:
Barn i 2:o äktenskapet med Anna Catharina Stråle af Ekna:
Carl Sabelsköld, (son av Jöns Sabelsköld Tab 3), till Trishult och Bråhult; född omkr 1666; hade varit korpral och (1685) sergeant, men var 1700 dragon vid livdragonreg:t; tog lån av styvmodern Anna Catharina Stråle 1690; överlät Trishults säteri till regementskvartermästaren Magnus Gyllentorner 1690-06-14 i utbyte mot hemmanet Hjälshammar plus 500 dr smt; pantsatte fädernegården Bråhult för skuld 1696-03-11; närvarande vid den generalmönstring som hålls med Kungliga Majestäts Livregementes dragoner - ett värvat regemente som satts upp med anledning av det stora nordiska kriget som nyss brutit ut. † före 1701-06-27, då han kallas salig, troligen stupad i slaget vid Narva eller något annat slag t ex Lais eller Dorpat, eller dött i fältsjuka. Gift 1684-09-21 i Kristdala med Elisabet Duraeus, född 1666 i Kristdala, † där 1709-06-29, dotter av kyrkoherden i Kristdala Johannes Bartholdi Duraeus och Anna Jönsdotter Bock.
Döttrar:
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.; Om ätten Sabelsköld och livdragonen Carl Sabelskölds avkomlingar av Sture Heiding och Sven Bankeström (1982). Sammanställt av: Mattias Loman