Vapen: a) det adliga: En sköld af guld, hvaruti är en grön krans med sex röda rosor. Nedanför kransen en röd mur, ofvanpå muren ligga tre röda stenar, af hvilka en ligger öfverst och tvänne under. Ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm, hvaröfver tvenne armar hållandes emellan händerna äfven en sådan krans, som står i sjelfva skölden; beurletten och löfverket af guld och rödt.
b) det friherrliga: Skiölden fördelt i fyra fält och midt uti densamma dess förra adliga stam-vapen, som är en sköld af guld, hvaruti visar sig en grön krans med sex röda rosor öfver en röd mur af fyra hvarf, som trappvis förminska sig uppföre. Af sjelfva friherrevapnet är det första fältet blått och deruti en stubbe af guld med sina rötter i fritt fält. Det andra fältet är rödt och deruti två sparrar af silfver. Det tredje är likt med det andra och det fjerde med det första. På skölden två öppna tor-nerhjelmar med en friherrekrona emellan samt en på hvardera hjelmen. Utur högra hjelmkronan uppstiger ett par beväpnade armar, hållandes en lika krans, som i hjertskölden. Öfver vänstra hjelmkronan stå sex spärrfanor med silfver, blått och rödt. Löfverket är af guld, silfver, blått och rödt.
c) det riksgrefliga: Fyrdelt sköld med hjertvapen; hjertvapnet deladt på längden; i högra fältet, som är svart, en bundt på två ställen sammanbundna pilar af silfver med spetsarna uppåt; i vänstra fältet, som är af guld, sluter sig till delningslinien en half grön krans med 3 rosor; i l:a fältet, som är blått, en inåtvänd krönt silfvergrip (ur Yasaborgska vapnet); i 2:a, som är af guld, en uppryckt trädstam (ur friherrliga vapnet); i 3:e, som ock är af guld, 2 med ryggarna mot hvarandra vända, utåt svängda fiskar med naturliga fjäll, öfver hvilka sväfvar en krona (ur Vasaborgska och Cabiljauska vapnen); i 4:e fältet som är rödt, två öfver hvaraudra stående silfversparrar (ur friherrl vapnet); skölden, betäckt af en tysk greflig krona, står på en fotställning och hålles af två mot hvarandra seende silfvergripar.
Karsten Vieth, borgare i Stralsund; † före 1572. Gift med Margareta Warner; omgift med Niklas Berndes.
Son:
Mikael Vieth, rådsherre i Stralsund 1630; f 1631. Gift l:o med Margareta Schröder; dotter af Hemming Schröder; 2:o med en dotter till rådsherren i Stralsund Melcker Warnecke.
Son:
Barn:
Mikael Vieth, adlad von Strahlenheim, f. 1632, protonotarie i Stralsund 1660; Syndikus derst. 1671; assessor i Wismarska Tribunalet 1682; adlad 1685 d. 4 Juli med namnet von Strahlenheim enligt styrkt afskrift af originalsköldebrefvet och ej von Vieth, som af misskrifning står i lliksregistraturet; f 1703. Gift l:o 1660 med Margareta Hallen, f 1681; dotter af Johan Hallenus, adlad Hallen, men ej introducerad; 2:o med Elisabet von Reimers.
Barn:
Heming von Strahlenheim friherre och riksgrefve von Strahlenheim (se Tab. 2), f. 1663, gick i kurfurstens af Pfaltz tjenst 1691; kapten vid ett dragonregemente; öfverstlöjtnauts karaktär; geheimekrigsråd och envoyé skickad till Sverige; gick i svensk tjenst; envoyé extraord. till Holstein-Gottorp 1698; regeringsråd och envoyé till Hannoverska och Zelleska Hofven 1699; envoyé extraord. i Wien s. å.; friherre s. å. d. 27 Juli; romersk riksgrefve 1706, och förlänades han med grefskapet Limburg, samt utnämdes till riksöfver-jägmästare af kejsar Josef d. l:e, men k. Karl d. 12 nekade honom mottaga dessa förmåner; råkade i den bekanta tvisten med kejserlige kammarherren grefve Max Adam Zobor, hvilken utlefvererades s. å. 2ö/7 till k. Karl d. 12:e och fördes till Stettin, hvarifrån enligt hemlig öfverenskommelse han genast frigafs; sedan han 1710 upphört att vara svensk minister i Wien, utmanades af Zobor, men undvek denne såväl i Wien som Zweibrücken, dit Zobor följde honom, hvarför denne lät från trycket utgå en berättelse om förloppet; undertecknade 1707 religionsediktet, hvarigenom lutheranerne i Schlesien fingo religionsfrihet, hvar ock finnes en medalj slagen öfver honom; guvernör i Zweibrücken 1710; generalguvernör derst. 1714; afsked 1718, emedan han kommit i delo med k. Stanislaus och polackarne derst.; skall dock senare begifvit sig till k. Sta-nislai hof i Lothringen; f 1731 15/9 i Fohrbach. Af hans l:ä gifte härstammade friherrliga ätten von Strahlenheim i Hannover, hvilken slägt aflade sin grefliga titel och upptog den friherrliga. sedan denne gren genom de dem i början af 1700-talet öfvergångna olyckor dertill föranledts, isynnerhet sedan den genom öfversvämning förlorat sina gods vid nedre Elben; från 2:a giftet härstammade grefliga ätten von Stralenheim-Wasaburg i Baiern. Henning köpte efter sitt 2:a giftermål herrskapet Fohr-bach, en liten stad i Lothringen vid Zaarbrücken, som hertig Leopold 1717 ,3/8 upphöjde till grefskap, i följd af den egaren 1706 af kejsar Josef förlänade riksgrefvevärdigheten, och utfärdades kejserligt grefve-bref 1720 20/2 för honom och hans barn af 2:a giftet att vara grefvar till Fohrbach, hvilka senare fingo svenska Regeringens tillstånd att upptaga pre-dikatet Vasaborg för att skilja sig från halfsysko-nen, då det var fråga om i Westfalenska freden åt slägten Vasaborg tillerkänd ersättning för Osnabrück m. m. Gift 1:o med friherrinnan Nicolea Katarina Veronika von Hackelberg, rik arftagerska; dotter af friherre Julius von Hackelberg, arfherre till Schöningen och Elsa von der Borch, i hennes 2:a gifte; Gift 2:o med grefvinnan Sofia Elisabet Kristina af Vasaborg, f. 1694 24/8, f 1736 10/12 på Fohrbach; dotter af öfverstlöjtnanten i hannoversk tjenst grefve Gustaf Adolf af Wasaborg, och grefvinnan Angelika Katarina von Leiningen-Westerburg.
Barn:
Henrik August (se Tab. 3), major i hannoversk tjenst; R. S. O. 1754; generalmajor i kur-braunschweig-lünenburgsk tjenst; kommendant i Harburg. Gift med markisinnan de Nonus, systerdotter till grefve Bothmer.
Barn:
Adolf (se Tab. 4), öfverjägmästare i kurbraun-schweigsk-lüneburgsk tjenst och öfverste. Gift 1775 med baronessan von Kiepen.
Barn:
August Karl Wilhelm (se Tab. 5), juris doktor, hannoversk kabinetts- justitie- och kulturminister, samt kurator för universitetet i Göttingen, f 1847.
Son:
Fredrik Adolf Georg Ernst (se Tab. 6) till Imbshausen i grefskapet Göttingen, Bovenden och Suderburg f. 1819 22/„. Gift 1848 13/7 med Maria von der Wense, f. 1825 20/6.
Barn:
Karl Fredrik (se Tab. 5), hannoverskt geheimeråd och sändebud till Frankfurt am Main; f 1848 derst. Gift med Irmegard von Schulte, f. 1806 4/5 † 1857; dotter af hannoverske finansministern von Schulte.
Barn:
Henning Gustaf (se Tab. 3), öfverste i fransk tjenst; K. S. O. 1757; fransk generallöjtnant, † 1787 Gift med friherrinnan Karolina von Esebeck.
Barn:
Gustaf Henrik (se Tab. 9), f. 1766, major och kammarherre i baiersk tjenst; f 1818 29/8. Gift med Barbara Sofia von Millern.
Barn:
Karl Andreas Moritz (se Tab. 10), f. 1810, baiersk öfverstlöjtnant vid Infanteriregementet Kronprinz; öfverste och kommendant i Lindau, † 1872 i München och slöt grefliga ätten von Strahlenheim-Wasaburg på svärdssidan. Gift 1:o 1840 28/3 med friherrinnan Josefina von Pechmann, f. 1815 † 1854 14/8; dotter af baierska geheime öfver bygnadsrådet, friherre Henrik von Eechmann och friherrinnan Barbara von Lurtz; Gift 2:o 1859 22/i2 med sin svägerska friherrinnan Maria Lovisa Amalia von Pechmann, f. 1826 8/8.
Barn:
Karl August (se Tab. 9), f. 1780 12/10, öfverste i fransk tjenst, f 1842 26/5. Gift med sin svågers brorsdotter grefvinnan Augusta Karolina Lewenhaupt, f. 1788 2/7, f 1856 30/5; dotter af öfversten i fransk tjenst grefve August Fredrik Lewenhaupt, n:o 2 och Madeleine Vilhelmine de Legner.
Barn:
B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.