Bengt Bossons ätt

Från Adelsvapen-Wiki

Bengt Bossons ätt.png

Denna högfrälse uppländska att, som utdog på svärdssidan omkring 1350 och på spinnsidan omkring 1370, förde samma vapen (en kluven sköld med vänstra fältet tre gånger styckat) som flera medlemmar av den från samma landskap bördiga Malstaätten samt den 1355 uppträdande häradshövdingen i Ulleråkers hd i Uppland Nils Jarlsson, en något senare likaledes i Uppland förekommande Magnus Anundsson och dennes brorson Nils Gregersson, men släktskap eller ens kontakt med dessa personer har ej kunnat beläggas.

TAB 1

Bo. Känd endast genom sönernas patronymika.

Söner:

  • Magnus Bosson. Erhöll som kanik i Uppsala Danmarks prebende efter Andreas Andrem, då denne, sedan Jakob Israelsson 1277 eller 1278 blivit ärkebiskop, erhöll Lagga prebende. Valdes 1284 eller 1285 till ärkebiskop i Uppsala och invigdes sistnämnda år av ärkebiskopen i Lund men mottog aldrig påvligt pallium. Dog 19.4 eller 15.6 1289. Ägde jord i Frösåkers. Norunda, Rasbo, Ulleråkers och Ärlinghundra hd samt Väddö skplg i Uppland.
  • Bengt Bosson, 1283—1335, riddare, riksråd. Se tab. 2.

TAB 2

Bengt Bosson (son av Bo, tab. 1). Uppträder tidigast 1283. Blev riddare något av åren 1283—1286. Uppträder såsom riksråd 1312 och 1322. Dog 1335 eller 1336. Blev senast 1292 gift med Ragnhild, syster till riddaren Harald Älgs hustru.

Barn:

  • Magnus Bengtsson, 1294, dog 1335, riddare, riksråd. Se tab. 3.
  • Margareta, begraven i dominikanklostret i Sigtuna. Var gift med riksrådet och riddaren Gisle Elinasson (Sparre av Aspnäs), vilken uppträder som levande 1310—1350 samt senast 1335 gifte om sig med svågern Magnus Bengtssons styvdotter Ingeborg Barnamsdotter.

TAB 3

Magnus Bengtsson (son av Bengt Bosson, tab. 2). Uppträder såsom barn 1294, såsom vuxen tidigast 1318 och såsom riksråd från 1320. Blev riddare 1326. Dog 1335. Blev senast 1322 gift med Birgitta Knutsdotter, dotter till riksrådet och lagmannen i Närke riddaren Knut Matsson (Lejonbjälke) i äktenskap med Ingeborg Ulfsdotter (Ulv). Hon uppträder som barn 1296 och som vuxen från 1307. Hade före äktenskapet med Magnus varit åtminstone trolovad med riksrådet Karl Ulfsson (lejon), som levde ännu 1308, samt gift med en i övrigt okänd Barnam. Som änka efter Magnus Bengtsson bodde fru Birgitta i Sagersta i Askersunds sn, Sundbo hd i Närke, där maken 1335 daterat sitt testamente.

Barn:

  • Ingeborg Magnusdotter. Ingavs senast 1333 såsom nunna i Klara kloster i Stockholm, där hon levde ännu 1345.
  • En dotter. Dog senast 1335 och begrovs i Vårfruberga kloster.
  • Knut Magnusson. Uppträder som levande 1336—1345.
  • Katarina Magnusdotter. Uppträder som levande ännu 1369 men var död 1371 och begrovs i Skänninge nunnekloster. Ägde jord i Rasbo hd i Uppland och Bobergs hd i Östergötland. Blev gift senast 29.5 1345 med riddaren Lidinvard Haraldsson (Lidinvard Haraldssons ätt), som uppträder 1343—1369.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

C. A. Klingspor, Om Uplands adel i äldre tider (1880), s. 24 ff; Närkes medeltida urkunder 1, utg. av K. G. Grandinson (1935), s. 42 och 44; J. Gallén, La province de Dacie de 1’Ordre des Fréres Précheurs (1940), tab. V; A. F. Liljeholm, Till frågan om Sparre av Tofta- och Ulvätternas äldre historia, i PUT 1958, s. 24, not 4.