Lepasätten

Från Adelsvapen-Wiki

Lepasätten.png

TAB 1

Hans Petersson är den tidigast framträdande medlemmen av ätten. Hans föregivne fader Peter Hansson, som enligt en genealogi skall ha innehaft Lepas i Tyrväntö kapellförsamling i Hattula sn i Tavastland 1450, återfinnes ej i samtida källor och torde liksom Åkersteins årtal 1450 för dennes uppträdande vara en fantasiprodukt. Hans Petersson synes vara identisk med en av de två frälsemän med detta namn, som på tjugonionde och trettioandra plats, tydligen unga, 1439 deltaga i frälsets framställning i Dönhoff Calles sak. Vi veta ej heller vem av dessa det var, som 1442 i Lojo sn i Nyland framträder som häradshövding i Raseborgs östra hd och 1447 som »friboren» sitter i konungs-nämnd i Ingå sn i Nyland. En av dem torde vara identisk med Hans Petersson, som efter 1439 avstår sin hustrus väntade arvgods i Tavastland till Olof Nilsson eller Tavast på Porkala i Lampis sn i Tavastland mot ett gods i Germundsby i Tenala sn i Västra Nyland. Densamme har troligen omkring 1455 haft arvsanspråk på en del av Porkala. Så gott som säkert identifierad uppträder Lepasättens stamfar Hans Petersson från 1461 såsom ovannämnde Olof Tavasts efterträdare som häradshövding i Hollola hd i Tavastland. Ett vid landstinget vid Tavastehus 1481 avgivet vittnesbörd av en Hans Persson, som tidigare, tydligen 1454, varit fogde på Gripsholm, har hänförts till Hans Petersson till Lepas, men här kan det vara fråga om en medlem av ätten Stiernsköld, vilket säkert är fallet med den Hans Persson, som 1483 är med på Gotland vid uppgörelsen mellan Sten Sture den äldre och Ivar Axelsson (Tott), ty under brevet därom har funnits ett sigill med Stiernsköldvapnet. Hans Petersson innehade utom Lepas säteri i Kulsiala-Tyrväntö kapellförsamling i Tavastland, till vilket han skrevs först 1481, även jord i Våno och Asikkala snr i samma landskap samt i Ruovesi sn i Övre Satakunda. Hans Petersson namnes sista gången med visshet 23.3 1481; uppgiften om honom som häradshövding i Hollola hd 1486 är tvivelaktig; den 13.10 1483 nämnes Arnick Olofsson (Asserssönernas ätt) såsom häradshövding där, vilket ämbete denne också 1488 möjligen innehar, och 1484 talas det om rår, som tillförne i Hans Perssons tid blivit föremål för fastställelse. Var gift med Ragnhild Henriksdotter, dotter till riksrådet Henrik Svärd (Svärd, äldre ätten) och Birgitta Klasdotter (Djäkn, Lydekasönernas ätt). Ragnhild Henriksdotter återfinnes ej med full säkerhet i urkundsmaterialet. Hon torde dock vara identisk med den Ragnhild, som jämte systern Elin före 1456 innehade en skog i Asikkala sn. Att Hans Petersson verkligen var gift med en dotter till Henrik Svärd framgår bland annat av att sonen fick sin mormorsfars namn Klas, men framför allt av att Hans Petersson jämte två andra mågar till Henrik Svärd 1481 säljer Ruohoisenmaa i Lemo sn i Egentliga Finland, av sonsonens bördande av Niemenpää, som varit Henrik Svärds morgongåva och dennes måg Järl Jönssons sätesgård, samt av sondotterns innehav av Harviala, som tidigare tillhört Henrik Svärd och hans änka.

Son:

  • Klas Hansson (? 1465-)1498, häradshövding. Se tab. 2.

TAB 2

Klas Hansson (son av Hans Petersson, tab. 1). Kan möjligen vara identisk med den Klas Hansson, som 1465 och 1466 var fogde i Satakunda och med den man med samma namn, som 1482 sigillerar i Kalvola sn i Tavastland bland »välbördige män». Var 1496 häradshövding i Hattula hd i samma landskap. Ägde Lepas, till vilket han skrevs. Namnes som levande sista gången 10.9 1498 och dog troligen före 12.3 1503, då Bengt Nilsson var häradshövding i Hattula hd. Var möjligen gift två gånger, tidigare uppenbarligen med en dotter till häradshövdingen i Raseborgs östra hd i Västra Nyland och fogden på Tavastehus Björn Ragvaldsson (stjärnkors), som uppträder 1452—1482. Dennes vapen skall nämligen hava förts av Klas Hanssons hustru, hennes son fick namnet Björn, och denne innehade ett av Björn Ragvaldsson 1462 köpt gods Torp i Ingå sn i Nyland liksom jord i Gammelgård i Lampis sn i Tavastland, där han också innehaft jord vartill kommer, att flera brev ur Björn Ragvaldssons arkiv liksom handlingar med proveniens från Björn Klasson ärvts till DIGS i LUB och Stav-sundssamlingen i RA. Björn Ragvaldssons enda kända hustru var enligt Rasmus Ludvigsson Elin Eriksdotter (Get), vilket styrkes av att Björn Ragvaldssons dotterson Erik Fleming tvistade om sin mors möderne i Sverige med brodern Ivar och med Erik Gets sondotters svärson Jöran Knutsson (Svan av Djula). Tydligen som änka efter Klas Hansson nämnes 1509 en hustru Karin till Lepas. En identifiering av makarna med en Klas Hansson och hans hustru Karin, dotter av Erik »Matsson» i »Casby» och Birgitta Ragvaldsdotter (Fargalt), torde vara oriktig, eftersom Rasmus Ludvigsson uppger, att Birgitta Ragvaldsdotters make var den i urkunder belagde Erik Mickelsson (björnlår) på Kasby i Lagga sn, Långhundra hd, och att deras dotter Karins make hette Klas Brand på Nämdö; tydligen är hon den Karin Eriksdotter (björnlår), som 1548 och 1555 var gift med Knut Larsson i Västanvik på Nämdö.

Barn.

  • 1. Björn Klasson, 1517—1550, riddare och riksråd. Se tab. 3.
  • Birgitta i Harviala i Våno sn i Tavastland. Ägde även smärre gods i Våno sn. Var död 5.7 1529 (FMU, nr 6452), då brodern Björn Klasson av Cecilia Matsdotter (halvbock) på Ribby i Västerhaninge sn, Sotholms hd, i Sverige, syster till Birgittas ävenledes avlidne man Lasse Matsson och senast 1557 änka efter en Klas Michelsson, inlöser Birgittas morgongåva Borgby i Sibbo sn i Nyland. Lasse Matsson är synbarligen identisk med den likanämnde häradshövdingen i Hattula hd 1514—1520.

TAB 3

Björn Klasson (son av Klas Hansson, tab. 2). Trol. identisk med den »Bero Nicolai de Finlandia», som studerade i Louvain 1517 och Paris 1519. Nämnes i Sverige första gången 1523, då han jämte kusinerna Ivar och Erik Fleming vid riksdagen i Strängnäs inkallas i riksrådet. Deltar som riksråd i olika rådsmöten och riksdagar, i legation till Novgorod 1524 och 1536—1537. Satt hösten 1542 under Dackefejden jämte flera finländska frälsemän i slottsloven på Stockholms slott. Nämnes som häradshövding i Hollola hd i Tavastland 1526 och ännu 2.2 1550. Dog före 11.6 1551. Nämnes efter stamgodset Lepas men innehade härutöver talrika ärvda, bördade och köpta gods. Godsen, hustruns undantagna, uppräknas vid en inför riksrådet 4.8 1574 försiggången arvskiftesjämkning. Var gift med Karin Jöransdotter, dotter av Jöran Hansson (Stiernsköld) och Ingeborg Siggesdotter (Sparre). Vid arvskiftet efter fadern 5.8 1544 erhöll hustru Karin gods i Bälinge och Långhundra hd i Uppland. Levde ännu 4.1 1580 och skrevs då till Harviala gård i Våno sn, som hon innehade till hälften som morgongåva, till hälften förvärvad av henne själv. Dog före 30.9 1584. Hustru Karin fick efter mannens död med den från Preussen härstammande, till Finland överflyttade Hans Erthel, vars far adlades i Polen 1555, senast nämnda år en son, den sedermera mycket omtalade Hans Hansson till Monikkala i Janakkala sn i Tavastland. Denne var tydligen född utom äktenskap, eftersom han 1592 själv förlänades med farfaderns sköldemärke.

Barn:

  • Hans Björnsson, 1549—1572, riddare och ståthållare. Se tab. 4.
  • En till namnet okänd dotter till fru Karin på Harviala blev 25.9 1547 gift med Johan Månsson (Hagasläkten) till Brödtorp i Pojo sn i Nyland. Hon var kanske äldst bland syskonen, ty Johan Månsson är nämnd 1538—1546 och var död före 12.6 1548.
  • Ingeborg Björnsdotter. Säges vid arvskiftet efter fadern 1559 ha varit omyndig men var död vid arvskiftesjämkningen 1574. Ingeborg uppgives ha dött ogift, men förekommer i Finl. silverskattereg. 1571, vilket talar för att hon då var änka.
  • Jöran Björnsson. Återfinnes ej i samtida handlingar. Namngivningen efter morfadern gör uppgiften sannolik. Jöran Björnsson torde vara en av de två mellan 1559 och 1574 döda sönerna.
  • Melker Björnsson. Är tydligen den andre av de söner, som voro »ofwermaga» 1559 men dött senast 1574. Han återfinnes jämte ett antal svenska eller finländska adelssöner bland »vår nådiga Herres drenger» i ett register över hertig Johans hovfolk på Åbo slott, troligen 1562.
  • Klas Björnsson. Nämnes bland hertigens drängar efter den föregående. Då han var övermaga 1559, kan det ej ha varit han, som under benämningen Nicolaus Beronis, finlandus, omtalas i Wittenberg 1550. Klas Björnsson sökte och erhöll 1574 vid uppnådd myndig ålder jämkning i det arvskifte brodern Hans föranstaltat 1559. Begick dråp på en borgares i Viborg tjänare, för vilket han 1567 löses med böter. Fällde häradsdom i Hattula sn i Tavastland 1575. Satt i slottsloven i Reval 1576—1577, var död 4.1 1580, då arvskifte efter honom ägde rum. Innehade vid sin död Gammelgård (delar) i Lampis sn, vartill han kallade sig 16.9 1575.
  • Karin Björnsdotter. Var synbarligen ogift vid arvskiftet efter fadern 1559 men blev senast 1571 gift med Bengt Johansson (Görtzhagen), nämnd 1561— 1591 till Hartikkala i Letala sn i Egentliga Finland i hans tidigare gifte; han fick på sin hustrus del vid arvskiftet 1574 Tapila i Sagu sn samt landbogods i Halikko, Lundo, Pöytis, Sagu och Virmo socknar i Egentliga Finland samt i Janakkala och Våno socknar i Tavastland. Hustru Karin dog före arvskiftet efter brodern Klas 1580.
  • Anna Björnsdotter. Erhåller vid arvskiftet 1574 Niemenpää i Våno sn jämte strögods i Asikkala, Janakkala, Lampis, Portas, Rautalampi och Våno socknar, alla i Tavastland. Lovades av modern vid bröllopet äganderätten till Harviala i Våno sn i Tavastland utöver vanlig arvslott, vilket löfte inför nattvardsgivande präster upprepades tre dagar före moderns död. Var gift med slutligen lagmannen i Norrfinland riksrådet Mats Larsson (Cruus), som gav henne morgongåva 27.6 1575 och avled 1606 före 2.7. Anna, som skrevs till Harviala, uppsatte 1618 på sotsängen sitt testamente på Brinkala gård i Kakskerta kapellförsamling i S:t Karins sn i Egentliga Finland.

TAB 4

Hans Björnsson (son av Björn Klasson, tab. 3). Föddes trol. omkring 1530 och var den äldste av bröderna. Inskrevs som Johannes Bero de Abo, nobilis, 9.11 1549 vid universitetet i Rostock och 1550 som Johannes Beronis, suecus, vid universitetet i Wittenberg. Tillhörde senast i januari 1555 Gustav Vasas hov. Tjänade den närmaste tiden hertig Johan. Jämte Erik Spore förordnad 9.2 1558 till slottsloven på Nyslott i Gustav Finekes frånvaro. Blev dubbad till riddare vid Erik XIV:s kröning 13.7 1561. Tillhörde hertig Johans hov på Åbo slott 1562. Fick av hertigen i november 1561 brev på det hö, som tillhörde häradshövdingetjänsten i Satakunda och 29.5 1562 fullmakt på tjänsten. Förordnades 14.5 1562 jämte Henrik Klasson (Horn af Kanckas) och kanslern Ezechias Gipfert i legation till Polen. Deltog som hertigens råd i dennes resa till Polen. Var 1563—1565 löningsherre i Reval. Utsågs 15.5 1565 till slottsfogde i Reval. Lämnade posten samtidigt som svärfadern Henrik Klasson (Horn) trädde tillbaka som ståthållare senhösten 1568. Sändes våren 1569 i legation till Polen (HSH 12, s. 171). Förordnades 9.2 1570 (RR) jämte Klas Åkesson (Tott), att bege sig till Reval för att söka bringa slottet åter i svenska händer. Utsågs 9.5 s. å. jämte Klas Åkesson till kommissarie i Livland för att underhandla med adeln och Revals borgerskap om trohetseden till konungen. Blev 6.6 s. å. förordnad att jämte Klas Åkesson ha befälet över krigsfolket i Livland. Utnämndes 29.9 1570 till ståthållare i Reval och det svenska Livland. Häradshövding i Säxmäki hd i Tavastland 1570. Död genom ett olycksfall i början av 1572. Skrevs till Lepas säteri och innehade landbogods i Asikkala, Janakkala, Lampis, Lehijärvi, Rautalampi, Tuulois och Våno snr i Tavastland, i Pöytis sn i Egentliga Finland samt i Bälinge och Långhundra hd i Uppland. Var gift med Karin Henriksdotter, dotter av riksrådet Henrik Klasson (Horn), och Elin Arvidsdotter (Stålarm). Karin Henriksdotter levde ännu 1594.

Barn:

  • Sofia Hansdotter. Dog 1654 och begrovs i Åbo domkyrka. Blev efter 1600 men före 1606 gift med häradshövdingen i Masko och Pikis härad i Egentliga Finland Tomas Beurræus, som dog 1635 och begrovs i Hattula kyrka.
  • Kerstin Hansdotter. Var gift med ståthållaren Gödik Fincke i hans tredje gifte och blev 23.1 1621 omgift med ståthållaren i Narva, lagmannen i Karelen och fältöversten Axel Kurck (Kurck, yngre ätten) i hans senare gifte. Axel Kurck dog 30.5 1630 och begrovs i Ulvsby kyrka. Kerstin Hansdotter levde ännu 1632.
  • Elin Hansdotter. Blev efter 1606 gift med ryttmästaren Otto von Grothusen och begrovs 28.2 1616 i Åbo domkyrka. Mannen dog omkring 1650 och begrovs i Björneborgs stadskyrka.
  • Karin Hansdotter. Var gift med Evald Freytag (von Loringhoven) till Kostifer i Jeglechts sn i Harrien i Estland, ryttmästare och slottsloven på Narva, som uppträder 1572—1586 och var död 1594. För mannens trogna tjänst erhöll Karin Hansdotter 14.7 1594 för sin och barnens livstid i förläning Uddeva by i S. Marien-Magdalenen sn i Jerwen i Estland. Hon var 1595 omgift med Henrik Ruthe till Jöggis i Kegels sn i Harrien i Estland, som levde på Kostifer ännu 1603. Som änka efter honom levde Karin Hansdotter 1620 och möjligen ännu 1627.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Eric Anthoni. K. Blomstedt, Lejon eli Lepaan suku, i Kansallinen Elämäkerrasto, 3 (1930), s. 412 f. Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.