Från Adelsvapens Wiki.

Friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö †

Friherrlig 1561-06-29, introd 1625. Utdöd 1978-09-04.

TAB 15

Gabriel Kristiernsson friherre. (son av Kristiern Bengtsson (Oxenstierna), tab 14), friherre till Mörby och Steninge samt herre till Årsta i Brännkyrka socken, Gäddeholm i Irsta socken och Fånö i Lots socken. Riksråd. Född omkring 1500. Med sin första fru – så berättar en sägen – hade Kristiern Bengtsson inga barn; med sin andra hustru hade han däremot haft icke mindre än tolv, vilka alla dogo strax efter födelsen. Nyss innan fru Anna skulle nedkomma med sitt trettonde barn, fick hon i drömmen en uppenbarelse, att detta skulle bliva en son och att, om han genast döptes med namnet Gabriel, skulle han icke allenast bliva vid liv utan jämväl stamfader för en talrik och mäktig afkomma. Föräldrarna gjorde, såsom det var dem befalldt, och till ett intyg om, huru den nyfödde stod under försynens särskilda hägn, anför samma berättelse, att när barnets vakterska inslumrat och gossen vaknade, framkommo små änglar och sjöngo med späda röster honom åter till sömns. Om hans ungdomsöden berättas för övrigt, att han skulle varit av Kristian Tyrann bestämd för bödelssvärdet, och att han, underbart räddad därifrån, skall hava ingått som munk i Sigtuna kloster. Känt är emellertid, att han 1530 i ett uppdrag sändes av Gustaf I till Finland och sedermera var i konungens tjänst. 1538 omtalas han såsom slottsloven på Stockholms slott och var 1542 bland de riksens herrar, som på Gustaf I:s vägnar dagtingade med Nils Dacke i Linköping. Upphöjd 1544 till Svea rikes råd, beseglade han i januari s. å. Västerås arvförening, var 1549 för andra gången slottsloven i Stockholm och bland dem av rådet, som 1560 förseglade konung Gustafs testamente. Vid Erik XIV:s kröning 1561 var han en av de nio herrar, åt vilka förlänades friherrlig värdighet. Avsändes 1563 jämte några andra i konungens frieriärenden till Hessen, men hela ambassaden blev kvarhållen i Danmark och måste stanna där i några år, över vilken fångenskap Gabriel K. O. författat en ännu bevarad skildring. Han användes sedan i flera diplomatiska beskickningar till Ryssland och Polen. 1568 utnämndes han till amiral över flottan samt till ståthållare i Estland, där han hade att värja sig mot myteri av sina egna trupper och blev av den rebelliske Claus Kursel tagen till fånga 1570. Efter att befriats ur fångenskapen och lyckligt tillbakaslagit ett ryskt anfall, återvände han samma år till hemlandet. Gabriel K. O., som 1569 blivit utnämnd till riksmarskalk, var 1582 bland dem, som underskrev stadgan om konungens rättigheter i furstendömena. Han avled 1585.

Gift 1538 med Beata Eriksdotter Trolle, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Erik Arvidsson Trolle nr 36, och hans 2:a fru Carin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm nr 3), halfsyster till ärkebiskop Gustaf Trolle, med vilken han hade elva barn, sex söner och fem döttrar. Sista året av sin levnad inbjöd han alla sina barn, mågar och sonhustrur med deras barn att fira julen hos sig på Mörby. En afton under helgen bjöd han dem alla att taga tillsammans i en stor ring på salsgolfvet. De gamla makarna gingo inom ringen och dansade med var och en, till och med med spädbarnen, som bars av sina ammor. Denna dans levde sedan länge i kärt minne hos den talrika släkten och omtalas ännu i dag av folket under namnet Mörbyleken.

• Anna. Gift 1:o med riddaren, riksrådet och ståthållaren Hans Claesson Kyle nr 5 i hans 2:a gifte. Gift 2:o med sin svågers farbroder, häradshövdingen Lage Axelsson Posse nr 14, i hans 3:e gifte.
• Kerstin. Död 1603-07-16 på Algö. Gift med hovmästaren Axel Åkesson (Soop nr 10).
• Birgitta. Gift 1576 med riksrådet och lagmannen Bengt Svensson Ribbing nr 15.
• Christiern. Riksråd. Se tab 16.
• Erik. Ståthållare. Se tab 20.
• Bengt. Furstl. råd och lagman. Se tab 17.
• Arvid, till Ängsö i Ängsö socken. Född på 1540-talet. Död barnlös 1585-05-08. Gift med sin syssling Elsa Trolle i hennes 2:a gifte, dotter av riddaren, riksrådet och amiralen Arvid Joakimsson Trolle nr 36 och Hillevi Knutsdotter (Sparre).
• Märta, född 1549-07-25 på Mörby. Död omkr. 1590. Gift 1582-08-12 på Uppsala slott, med ryttmästaren för adelns tjänare och hästar Casper Tiesenhausen, till Kyde, i hans 1:a gifte.
• Gustaf. Riksråd. Se tab 18.
• Elisabet, född på 1550-talet, död 1594-07-12. Gift 1584-09-06 på Steninge med riksrådet Göran Knutsson Posse nr 14.
• Johan, till Lindö i S:t Johannes socken och Kåreholm i Rönö kapellförsaml. Född 1557. Död barnlös 1607-10-04. Gift med Christina Gylta, dotter av riddaren och riksrådet Bengt Bengtsson Gylta, till Påtorp, och Ingeborg Jakobsdotter Krumme.

TAB 16

Christiern Oxenstierna (son av Gabriel Kristiernsson, friherre Oxenstierna, tab 15), friherre till Steninge samt herre till Hammarskog i Dalby socken, och Björkvik i östra Ryds socken. Riksråd. Av Johan III förordnades Christiern O. att förestå bevakningen över Erik XIV på Västerås slott och förflyttades 1575 i samma befattning till Kalmar slott, där han stannade till 1578. Var 1582 lagman i Södermanland, befordrades två år därefter till ståthållare över Narva slott och län samt skickades 1585 såsom sändebud till mötet mellan de ryska och polska legaterna. Upphöjd 1586 till Svea rikes råd, åtföljde han 1589 Johan till Reval och var där en bland de rådsherrar, som avstyrkte Sigismunds återresa till Sverige och därför kommo i Johans synnerliga onåd. Krister Gabrielsson beskrivs av samtida såsom en sträng, allvarsam, rättskaffens och kunnig herre, varför han åtnjöt högt förtroende. Detta ägde han även hos Johan III, ehuru han var en häftig motståndare till liturgien, ända till den ovannämnda sammankomsten i Reval. Såsom bekant är, åvägabragtes under konungens sista år en försoning mellan honom och de i onåd fallna riksråden. När underrättelsen härom ankom till Christiern, låg han redan på sotsängen. Han avled ock kort därefter den 20 febrari. 1592. Gift med friherrinnan Beata Gera, dotter av riksrådet, lagmannen i Östergötland och ståthållaren i Småland Carl Holgersson Gera, friherre till Björkvik, och Kerstin Bengtsdotter (Färla).

Barn:

• Catharina, Gift med riksrådet och guvernören, friherre Johan De la Gardie nr 4, i hans 1:a gifte.
• Märta, död 1613. Gift 1597-09-04 med hovjunkaren Axel Knutsson Posse nr 14.
• Christina. Gift med ryttmästaren Lars Tygesson (Gyllencreutz nr 54).
• Ebba, död ogift.
• Elisabet. Gift 1:o 1616-08-15 med ryttmästaren Conrad Reinholdsson von Yxkull (broder till krigsrådet Otto Uexkull, friherre von Yxkull-Gyllenband nr 30). Gift 2:o med riksrådet Mattias Soop, friherre Soop af Limingo nr 19, i hans 2:a gifte.
• Flera barn, döda späda.

TAB 17

Bengt Gabrielsson Oxenstierna (son av Gabriel Kristiernsson, friherre Oxenstierna, tab 15) friherre till Mörby samt Lindholmen, herre till Ekebyholm, Frugården i Näs socken och Ervalla i Ervalla socken. Furstligt råd. Född omkring 1540-1550. Sin bana började han 1575 såsom hertig Carls kammarjunkare och utnämndes till hans hovmarskalk 1578. Året därpå följde han hertig Carl på dennes friareresa till Pfalz och förordnades 1580 till hans furstliga råd, marskalk och guvernör över Södermanland, Närke och Värmland. Ett bevis på det förtroende, hertigen hyste till hans trohet och duglighet, är att denne under hertigens frånvaro 1582 förordnades »att förestå hans furstliga nådes land och undersåter i furstendömet». Carls förtroende bibehöll Beng Gabrielsson O. oförändrat under hela sin livstid, men råkade därigenom i ogunst hos Johan III, som aldrig kunde rätt lida den furstliga gunstlingen. Han avled i sin bästa ålder den 12 april 1591.

Gift 1:o 1579-10-25 i Arboga med Sigrid Gustafsdotter, grevinna till Bogesund, död 1586-07-25 på Lindholmen, dotter av riddaren och riksrådet Gustaf Johansson (tre rosor) och hans 1:a fru Ingeborg Christoffersdotter (tre ekblad).

Barn:

• Gustaf, född 1580-08-17 Fiholm, död i Wittenberg 1600-05-27
• Ingeborg, född 1581-11-29 på Fiholm, död 1661-07-29 Edshammar. Gift 1605-03-12 i Stockholm med riksrådet och presidenten Nils Bielke, friherre Bielke nr 6.
• Christiern, född 1583-03-05 på Lindholmen, död 1584-06-00.
• Catharina, född 1584-10-14. Kammarjungfru hos hertiginnan Maria Elisabet. Död 1624-02-16 Åkerö. Gift 1617-06-01 Stegeborg med sin svågers kusins son Nils Turesson Bielke af Åkerö nr 8.
• Gabriel, greve Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1586, död 1656. Se grevl. ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa nr 8.

Gift 2:o 1589-07-13 på Såtenäs i Tuns socken med sin systers svägerska Brita Posse, dotter av riksrådet, riddaren och landshövdingen Knut Axelsson Posse nr 14 och Ebba Göransdotter (af Forstenasläkten nr 2).

Barn:

• Sigrid, till Trollebo i Lemnhults socken, Jönköpings län. Född 1590-06-02, död 1644-03-01 Skällnora. Gift 1620-02-07 i Stockholm Nikolai förs i Stockholm med riksrådet, friherre Claes Horn af Åminne nr 2.
• Bengt (Bengt Bengtsson Oxenstierna). Riksråd, resande. Född på Frösviks gård i Uppland den 19 oktober 1591. När Bengt O. föddes, var fadern död, och några år därefter följde modern sin man i grafven. Den värnlöse gossen upptogs då och uppfostrades av sin farbroder, riksrådet Johan Gabrielsson, som 1607 skickade honom till universitetet i Rostock, varefter han även studerade i Jena och Wittenberg. Det hörde den tiden till en ädlings uppfostran, att han, efter slutad undervisning, skulle tillbringa ett eller annat år på resor. Så skulle även Bengt O. göra, men, en gång utomlands, fortsatte han sina resor så länge och så vida, att han av sin samtid erhöll tillnamnet »Resare-Bengt» och än i dag omtalas såsom något ovanligt i den vägen. Efter att 1611–1613 ha genomrest de flesta europeiska stater, begav han sig det sistnämda året sjöledes till Jaffa och besökte Jerusalem, med Kristi grav, Betlehem, Jordan, Tabor, Kanaan, Sichem, Rhodos, Patmos, Mindre Asien o. s. v. Det var en av faror uppfylld färd, varunder han slutligen föll i rövarehänder. Sedan han lyckats vinna befrielse ur fångenskapen, begav han sig till Venedig och tog där krigstjänst mot turkarna 1614. Efter två års förlopp befann han sig åter i lagunstaden och företog därifrån en ny icke mindre äventyrlig långresa, som gick till Persien, där åtskilliga historiskt märkvärdiga orter besöktes, till Bagdad och Babylon och vidare ända till Indiens gränser. Under sin vistelse i Persien gjorde han sig ganska förtrogen med landets förhållanden, vilket i förening med hans övriga personliga egenskaper bidrog att göra honom därstädes högt aktad. Från Persien anträdde han en färd genom Armenien över Aleppo till Palestina samt vidare till Kairo, Alexandria och så tillbaka till Medelhavets ostkust. Från det där belägna Sidon återvände han till Europa med Genua som landstigningsplats. Efter sin återkomst 1620 till Sverige, där hans ovanliga språkkunskap väckte stort uppseende, blef Bengt O. kammarherre hos Gustaf II Adolf, skickades året därpå till Venedig med en av rikskansleren Oxenstierna själv uppsatt instruktion och beledsagade under de fyra följande åren konungen överallt på hans resor. 1626 förordnades han till guvernör över Elbing, från vilken befattning han likväl redan året därefter begärde att bliva entledigad, då han i stället utnämndes till överste-stallmästare. Förordnad 1631 till konungens hovmarskalk, avgick han s. å. såsom ambassadör till Frankrike, för att med denna makt träffa närmare öfverenskommelser med anledning av det med detsamma kort förut avslutna förbundet. På hösten utförde han en beskickning till Holland och förordnades 1632 till guvernör i Augsburg och övriga orter, dem konung Gustaf II Adolf innehade i Schwaben. Utnämnd 1634 till guvernör över Livland och Ingermanland, vilket ämbete han med stort beröm förestod, befordrades han s. å. till riksstallmästare och generalguvernör över Livland och upphöjdes 1641 till riksråd. Död i Riga den 9 juni 1643. Bengt O:s intressanta och lärorika dagbok över hans resor medföljde hans grevinna till Hessen-Homburg men återkom därifrån slutligen till hans släkt i Sverige. Hans vapen återfinnes på en av staden Augsburg slagen medalj, och hans namn hava senare resande funnit inristadt vid ett kloster i Ispahan, på ruinerna af Persepolis och i ett kloster i Bagdad. Gift 1633-07-08 i Stralsund med hovfröken, grevinnan Margareta Brahe i hennes 1:a gifte, dotter av riksrådet, greve Abraham Brahe nr 1, och friherrinnan Elsa Gyllenstierna af Lundholm nr 3.

TAB 18

Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (son av Gabriel Kristiernsson, friherre Oxenstierna, tab 15), friherre till Fiholm i Jäders socken och Rinkesta i Ärila socken. Född 1551. Död 1597-01-18. Efter slutade studier valde han fältlivet och deltog efter vartannat i krigen mot ryssarna, mot spanjorerna i Nederländerna och turkarna i Ungern. Återkommen till fäderneslandet 1580, förordnades han genast till häradshövding i Långhundra i Uppland och utnämndes 1584 till överste och ståthållare i Reval och över Estland. Utnämnd 1590 till riksråd. Jämte hertig Carl och några andra rådsherrar förestod han efter Johan III:s död regeringen och underskrev 1593 Uppsala mötes beslut samt hertigens och rådets förening om rikets styrelse. Av Sigismund utnämndes han 1594 till kammarråd och förordnades på samma gång till häradshövding över Östra härad i Småland. Gift 1580 med Barbro Axelsdotter, dotter av riksrådet Axel Eriksson (Bielke), och hans 2:a fru Elsa Posse nr 14.

Barn:

• Axel, född 1583. Se grevl. ätten Oxenstierna af Södermöre nr 4
• Christer, född 1584. Död ogift 1607
• Gabriel, född 1587. Riksdrots. Se tab 19.
• Elsa , född 1589, död 1651. Gift 1616-07-09 i Stockholm Nikolai med riksrådet och riksmarskalken Åke Axelsson, friherre Natt och Dag nr 23.
• Margareta , född (tvilling) 1591, död 1605-01-10.
• Beata, född (tvilling) 1591, död 1621-12-13 på Esplunda. Gift 1613-05-30 med riksrådet och presidenten Carl Bonde, friherre Bonde nr 20, i hans 1:a.
• Märta, död 1631-08-10 i Viborg. Gift 1:o med friherre Johan Carlsson de Mornay. Gift 2:o 1616-07-11 i Stockholm Nikolai med riksrådet och presidenten Jöns Knutsson Kurck, friherre Kurck nr 16, i hans 1:a gifte.
• Ebba, död 1663-01-13. Gift 1623-01-11 på Rinkesta med riksrådet Johan Eriksson Sparre (Sparre af Rossvik nr 7).
• Elisabet , död ung.

Obs! Denna artikel är ej komplett utan visar på kopplingar till denna släkt i andra artiklar på denna Wiki.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36

Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon (http://runeberg.org/sbh)

På Adelsvapen.com (http://www.adelsvapen.com) kan du även beställa Svensk Wapencd (http://www.adelsvapen.com/order) eller Baltisches Wappencd (http://www.adelsvapen.com/order/baltindex.html)