Denna släkt var en gren av den s.k. Folkungaätten och härstammade från en bror till jarlen Ulf Fase, alltså en son till Birger Jarls farbror och Birger Brosas bror jarlen Karl Döve, som stupade i Estland 1220. Släkten tillhörde under hela medeltiden rådsaristokratin och utdog på manssidan först 1580 och på spinnsidan i början av 1600-talet.
Släkten använde aldrig släktnamn. Rubriken ovan är en senare tids benämning, given efter vapenbilden, vilken åtminstone sedan 1500-talet tolkats som en tillbakaseende ulv (varg). Nämnda vapenbild kan beläggas redan 1305 i sigillet för Philippus Ulfsson, som dock 1309 enligt en avritning från 1600-talet i sitt sigill hade tre bjälkvis ställda och stolpvis ordnade pilspetsar, möjligen en felritning av samma vapen som 1279-1281 förts av hans far Ulf Karlsson och tolkats som en vingad pilspets. Philippus Ulfssons och hans ättlingars vapen har förmodats vara ett s.k. talande vapen och härröra från det i släkten vanliga mansnamnet Ulf. Det kan emellertid även vara en brisyr av det lejon som fördes av andra grenar av Folkungaätten, ty det är ofta svårt att i sigillen urskilja vapendjurets detaljer.
Tinkiturer: Gult fält med vargen gråblå.
Karl Döve.
Barn:
Karl Karlsson. (son av jarlen Karl döve) Sannolikt född 1220 eller 1221, † tidigast 1253 och sannolikt före sin 1260 stupade brorson Karl Ulfsson. Hans hustrus namn är ej känt. Vapen: vingad pilspets. . Nämnes med titeln ”dominus” i Birger Jarls odaterade, till 1252 hänförda, handelstraktat med Lübeck som vittne tillsammans med de svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf Fases son Karl Ulfsson. Sannolikt identisk med den ”her Karl hertog Birges brother” som nämnes bland vittnena i ett i 1400-talsöversättning av en vidimation från 1353 föreliggande brev av konung Erik och Birger Jarl från 1248 om munkaskäppan från Njudung och Finnveden.
Son: Ulf Karlsson, 1276, dog 1281, riddare. Se tab. 2.
Ulf Karlsson sannolikt född 1247 eller 1248, † 1281 och begravdes i Skänninge. Vapen: vingad pilspets. Nämnes tidigast 1276, då han vid fredsmötet vid Göta älv var en av de fyra världsliga stormän som tillsammans med fyra biskopar skulle representera konung Magnus Ladulås. Han hade då ännu ej den på riddarvärdighet tydande herrtitel med vilken han kan beläggas först 1280. Ågde "Akasrö”, möjligen i Oppunda hd i Södermanland, och kvarnar i Torshälla i samma landskap. Möjligen gift med en dotter till lagmannen i Tiohärad Karl Ingeborgason Lejonbalk.
Barn:
Philippus Ulfsson (son av Ulf Karlsson, tab. 2). Nämnes tidigast 1296. Blev något av åren 1296-1303 riddare — alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298 eller vid dennes kröning 1302 — och senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 och sannolikt ännu 1333. Uppges ha bott i ”Langanaes”, som identifierats med Långnäs i Kettilstads sn, Kinda hd i Östergötland. Gift först med en dotier eller åtminstone nära släkting till riddaren och riksrådet Karl Gustavsson två korslagda stavliljor och sedan med Gödelin Gotskalksdotter, som ägde jord i Bobergs hd i Östergötland och levde ännu 1341 samt var dotter av riddaren Gotskalk van Kyren.
Barn i 1:a giftet:
Barn i 2:a giftet:
Ulf Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Uppträder tidigast 1319. Blev riddare mellan 7.1 och 29.7 1333 och var sistnämnda datum en av de båda ståthållarna i Skåne. Hans sätesgård var Vinäs i Gammalkils sn, Valkebo hd i Östergötland. Gift med en dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen i Södermanland Staffan Röriksson (genom mantelsnitt 3 gånger delad sköld). Hon var död 1349 och efterlämnade jord i Algutsrums hd på Öland samt Norra Möre och Uppvidinge hd i Småland.
Barn:
Staffan Ulfsson (son av Ulf Philippusson, tab. 4). Tidigast nämnd 1357. Var häradshövding i Selebo hd i Södermanland åtminstone 1365 - 1382 och konungens fogde i Uppsala 1366. Blev mellan 16.11 1369 och 1.1. 1370 riddare och möjligen redan 1370 eller 1371 och säkert senast 1375 riksråd, vilket han var ännu 1389. Hans sätesgård var Lagnö i Aspö sn. Selebo hd i Södermanland. Var 1377 gift med en dotter till Harald Ernilsson (Gren), vars enda kända hustru troligen var dotter av riddaren och riksrådet Torkel Andersson (delad sköld, senare båt). Staffan Ulfssons änka Iliana Åkedolter dog mellan 16.3 1423 och 5.8 1424, dotter av riddaren och gälkaren Åke Ingvarsson (båt) och Anna Gerhardsdotter (Snakenborg). Fru lliana gifte senast 1398 om sig med riddaren Claus Dowt, som torde ha dubbats till riddare vid konung Eriks kröning 17.6 1397.
Barn:
Ulf Staffansson (son av Staffan Ulfsson, tab. 5). Nämnes tidigast 1405. Blev mellan 1416 och 1425 häradshövding i Tuhundra hd i Västmanland, vilket han var ännu 30.10. 1431. Hans sätesgård var Söderby på Munsö i Färentuna hd i Uppland. Dog mellan 29.6 1436 och 4.5 1438 och ville få sin grav i Strängnäs domkyrka. Gav 18.11 1411 morgongåva till Birgitta Jönsdotter, som dog senast 1423, fick sin grav i Strängnäs domkyrka, dotter av Jöns Olofsson (Stenstaätten). Omgift med Sigrid Nilsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Nils Bosson (Natt och Dag) och Kristina Johansdotter (Sandbroätten).
Barn:
Staffan Ulfsson (son av Ulf Staffansson, tab. 6). Nämnes tidigast 1436. Blev mellan 4.10 1440 och 7.1 1442, alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning 14.9 1441, riddare, mellan 1437 och 21.6 1446 häradshövding i Västerrekarne hd i Södermanland, vilket han var ännu 29.1 1471 (RA perg), mellan 1436 och 1448 häradshövding i Tjurbo hd i Västmanland samt mellan 1443 och 4.7 1447 lagman i Västmanland och Dalarna, vilket han var ännu 1473. Var möjligen redan 1449 och säkert 1450 riksråd, vilket han var ännu 1477. Hans sätesgård var 1469 och 1478 Stensta i Karlskyrka (nu Söderbykarls) sn i Lyhundra hd i Uppland. Levde ännu 26.6 1478 men hade senast 28.11 s.å. fått en efterträdare som lagman och nämnes 1479 som död. Han begravdes i Strängnäs domkyrka. Gifte sig 1440 mellan 3.6 och 4.10 med Birgitta Ottedotter, som ägde jord i Västerrekarne hd i Södermanland och Siende hd i Västmanland, levde ännu 7.10 1447, mellan 29.8 1438 och 3.6 1440 blivit änka efter riksrådet och upplandslagmannen Nils Gustavsson (Rossviksätten) och var dotter av riddaren Otte Peccatel och Birgitta Stensdotter (Natt och Dag). Omgift senast 5.2 1457 med Sigrid Karlsdotter, vilken fick Stensta med jord i Lyhundra, Långhundra och Seminghundra hd i Uppland som morgongåva. Hennes sätesgård var 1491 Penningby i Länna sn, Frötuna och Länna i Uppland. Hon var dotter av riksrådet och lagmannen i Västmanland Karl Bonde och Cecilia Bosdotter (Djure). Hon dog mellan 1491 och 1493.
Söner:
Barnam Ulfsson (son av Ulf Philippusson, tab. 4). Uppträder tidigast 1370. Ägde jord i Hammarkinds och Östkinds samt Valkebo hd i Östergötland. Dog mellan 22.5 1378 och 28.3 1379. Hans hustrus namn är ej känt.
Dotter:
Karl Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Förekommer tidigast 1320 och ägde då jord i Gudhems hd i Västergötland. Nämnes i livet senast 1333. Att döma av sonen Holmgers förnamn möjligen gift med en medlem av släkten Ama.
Söner:
Holmger Karlsson (son av Karl Philippusson, tab. 9). Nämnes endast 1356 och var död 1383. Gift senast 1356 med Kristina Nilsdotter, som ägde jord i Simtuna hd i Uppland och var död 1383, dotter av Nils Jonsson (Revelstaätten) och en dotter av Magnus Marinason samt syster till Holmgers kusin Ingeborg Ulfsdotters make Magnus Nilsson.
Dotter:
Bengt Philippusson (son av Philippus Ulfsson, tab. 3). Tidigast nämnd 1341. Blev riddare något av åren 1346-1349. Nämnes bland konung Eriks råd 1356 och 1358 och som riksråd från 1361 och ännu 1379. Var 1365 konung Albrekts justitiarius. Nämnes som häradshövding i Kinda hd i Östergötland 1356 och ännu 23.6 1380. Var häradshövding i Oppunda hd i Södermanland från mellan 1361 och 1365 till mellan 8.6 och 23.11 1381 och nämnes 10.10 1381 som häradshövding i Valkebo hd i Östergötland. Har daterat brev i Långnäs i Kettilstads sn, Kinda hd i Östergötland, där fadern bott. Dog mellan 8.12 1381 och 11.3 1382. Gift senast 1349 med Birgitta Karlsdotter, som levde ännu 1359 och var dotter av riddaren och riksrådet Karl Näskonungsson (delad sköld), sannolikt i dennes enda kända äktenskap med Helga Petersdotter (3 snedrutor), eftersom dennas mor hette Birgitta. Var 1369 omgift med en dotter av riddaren och riksrådet Magnus Gisleson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). 1375 var Bengt åter omgift, nu med Cecilia Ulfsdotter, som ägde jord i Jönåkers, Oppunda och Österrekarne hd i Södermanland, Siende och Snevringe hd i Västmanland, Torstuna hd i Uppland samt Kåkinds och Vartofta hd i Västergötland, dog 12.3 1399, begravdes i Vadstena, tidigare varit gift med häradshövdingen i Österrekarne hd Laurens Suneson (Örnsparre) och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) och Birgitta Birgersdotter (Finstaätten).
Söner:
Gotskalk Bengtsson (son av Bengt Philippusson, tab. 11). Nämnes tidigast 1380. Uppges 1398 tillhöra konung Eriks unionsråd men kan först 1413 beläggas som svenskt riksråd; ännu 1441 kan han beläggas i rådskretsen. Blev riddare mellan 30.11 1404 och 11.8 1407, alltså sannolikt vid drottning Filippas kröning i Lund hösten 1406 . Nämnes som häradshövding i Våla hd i Uppland 1398-1427. Hade 1413 Harbo sn i samma hd som förläning. Hans sätesgård var Aspnäs i Östervåla sn, Våla hd i Uppland, där han daterade brev 1404 och 1411. Daterade 1437 och 1441 samt 7.1 1442 och 11.6 1444 brev på Nynäs i Ösmo sn, Sotholms hd i Södermanland. Levde ännu 23.4 1453. Gifte sig 1392 på Örby i Vendels sn. Örbyhus hd i Uppland med Ingeborg Johansdotter, som dog mellan 1434 och 1441 och var dotter av riddaren Johan Molteke och Katarina Glysingsdotter.
Söner:
Bengt Gotskalksson (son av Gotskalk Bengtsson, tab. 12). Sigillerar redan 1411 och nämnes från 1417. Var häradshövding i Kinda hd i Östergötland 3.5 1432. Blev 1435 riksråd, vilket han var ännu 1440. Ägde förutom nedannämnda gods jord i Konga och Sevede hd i Småland samt Bälinge hd i Uppland (U 269 a, p. 21 f., UUB). Dog mellan 14.1 1440 och 1.5 1441. Gav 1417 jord i Aspelands, Handbörds och Sevede hd i Småland samt Kinda hd i Östergötland som morgongåva till Birgitta Arendsdotter, som efterlämnade jord i Aspelands, Handbörds, Norra och Södra Möre, Sevede och Tjusts hd i Småland, Sköllersta hd i Närke, Snevringe hd i Västmanland och Bälinge hd i Uppland, dog mellan 8.3 1445 och 1453 och var dotter av vitalianhövdingen, sedermera hövitsmannen på Nyköping Arend Styke och hans hustru Metta.
Söner:
Arend Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Nämnes tidigast 1441, då han blev riddare mellan 25.4 och 30.9 , alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning i Uppsala domkyrka 14.9 1441. Nämnes 1449 bland rikets råd och män och kan 1453 beläggas som riksråd, vilket han var ännu 1471. Var den ene av konung Karls befälhavare på Stockholms slott i mars 1457. Fick s.å. Våla hd i Uppland och Ösmo sn i Sotholms hd i Södermanland som förläning av de segrande upprorsmännen. Fick 1451 av farfadern Nynäs i sistnämnda sn, som blev hans sätesgård. Gift senast 8.8 1450 med Birgitta Bengtsdotter, som levde ännu 9.5 1453 och var dotter av riksrådet och lagmannen i Närke Bengt Stensson (Natt och Dag) och Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt). Omgift senast 20.10 1462 med Hebbla Albrektsdotter, som levde ännu 1484 och var dotter av danska riksrådet Albrekt Bydelsbach och Anna Eriksdotter (Krummedige). Hebbla hade 20.9 1444 fått morgongåva av Ficke Bülow, som dog 1454.
Barn:
Gotskalk Arendsson son av Arend Bengtsson, tab. 14). Tidigast nämnd 17.8 1472. Ärvde efter fadern Nynäs i Ösmo sn, Sotholms hd i Södermanland och hade det som sätesgård. Nämnes i livet senast 1496, då hans eventuella utnämning till riksråd diskuterades. Gift med Elin Nils dotter, som ännu 1545 bebodde Nynäs men var död 1561, dotter av riddaren och riksrådet Nils Fadersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) och Kristina Nilsdotter (Oxenstierna).
Döttrar:
Bengt Arendsson (son av Arend Bengtsson, tab. 14). Uppträder tidigast 1491. Nämnes bland rikets råd och män 1501 men kan säkert beläggas som riksråd först 1504 och ännu 1523 och bland rikets råd och män tillsammans med en rad personer, som aldrig blev riksråd, ännu 1529. Var 1520 en av befälhavarna på Stockholms slott. Hans sätesgård var Ekolsund i Husby-Sjutolfts sn. Trögds hd i Uppland. Gifte sig sannolikt 1491 med Kristina Davidsdotter, som var dövstum, levde ännu 1508, ägde jord i Hagunda, Trögds och Åsunda hd i Uppland samt var dotter av riddaren och riksrådet David Bengtsson (Oxenstierna) och Birgitta Gustavsdotter (Sture).
Dotter:
Johan Arendsson (son av Arend Bengtsson, tab. 14). Uppträder tidigast 1486 och nämnes tidigast 1501 bland rikets råd och män men kan först 1506 säkert beläggas som riksråd, vilket han var ännu 1523. Blev mellan 1505 och 1510 lagman i Södermanland, vilket han var ännu 1523. Blev 1517 hövitsman på Stegeholm och tillfångatogs av danskarna, då de brände det på försommaren s.å.. Satt i Danmark i fängelse i Naestved men sändes i febr. 1518 av Kristian II till Sverige för underhandlingar om lösgivning av de danska fångarna där. 31.3 1520 kan han åter beläggas i Sverige. Hans sätesgård var Sjöholm i Östra Vingåkers sn, Oppunda hd i Södermanland. Dog mellan 1524 och 17.6 1525. Var gift 1515 med Agnes Knutsdotter, som innebrändes på Stegeholm försommaren 1517 och var dotter av Knut Aslaksson (Baad af Norge) och Cecilia Eriksdotter.
Barn:
Knut Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Uppträder tidigast 1449 och var redan då riddare. Fick av farfadern 1451 Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd, som blev hans sätesgård. Levde ännu 14.4 1470 men var sannolikt död 5.8 1473. Gift med Anna Gustavsdotter, vilken som änka bodde på Stävlö, dog mellan 25.11 1482 och 16.2 1484 och var dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Tiohärad Gustav Laurensson (Ängaätten), vars enda kända hustru var en till namnet ej känd dotter av häradshövdingen Olof Haraldsson (Hjulstaätten).
Barn:
Bengt Knutsson (son av Knut Bengtsson, tab. 18). Tidigast nämnd 16.2 1484. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn. Norra Möre hd i Småland, och han ägde även annan jord i Norra Möre. Levde ännu 1506 och kan vara identisk med den person med detta namn som nämnes 30.7 1515. Var död 3.6 1516. Hade blivit dödad av kalmarborgare. Som hans änka nämnes 3.6 1516, 1526 och 1527 Elin Hansdotter, dotter av häradshövdingen Hans Pedersson Stiernsköld och Katarina Clausdotter Slaweka.
Barn:
Sten Bengtsson (son av Bengt Knutsson, tab. 19). Uppträder tidigast 1527. Blev 13.8 1534 häradshövding i Södra Möre hd i Småland, vilket han sannolikt var till 23.7 1537. Nämnes 1545-1553 som häradshövding i Gräsgårds hd på Öland och ånyo i Södra Möre. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn, Norra Möre hd i Småland. Dog mellan 16.2 och 25.7 1554. Uppges ha gift sig 20.7 1533 med Kerstin Anundsdotter, som ärvde jord i Aska, Bobergs, Hanekinds, Vifolka och Ydre hd i Östergötland, Glanshammars och Mellösa hd i Närke, Konga och Uppvidinge hd i Småland samt Vilske hd i Västergötland och var dotter av Anund Jönsson (Ulfsax) och Karin Hansdotter (Tott). 1556 rymde hon till Tyskland med tysken Jöran pipare.
Barn:
Anund Stensson (son av Sten Bengtsson, tab. 20). Tidigast nämnd 1560. Förde åtminstone från 1564 befäl över en fana smålandsryttare och tituleras stundom ryttmästare. Var häradshövding åtminstone från 1567 i Hulterstads och Möckleby hd på Öland, av vilka han hade det förra kvar åtminstone till 1571 och det senare ännu 1580. Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn, Norra Möre hd i Småland. Dog mellan 13.4 1580 och 1.1 1581 och begravdes i Västerljungs kyrka i Hölebo hd i Södermanland. Gift senast 6.4 1570 med Estrid Krumme eller Estrid Nils dotter, som var dotter av riksrådet Nils Krumme och Margareta Siggedotter (Sparre af Rossvik), gifte om sig senast 7.4 1591 med Jakob von Burgsdorf och möjligen levde ännu 1619.
Son:
Sten Bengtsson (son av Bengt Gotskalksson, tab. 13). Nämnes tidigast 1451, då han av farfadern fick Aspnäs i Östervåla sn. Våla hd i Uppland, som blev hans sätesgård. Fängslades av konung Kristian I våren 1463. Nämnes ej senare i livet och var död 1468. Gav Aspnäs med underlydande i Tierps och Våla hd i Uppland som morgongåva till sin hustru Anna Olofsdotter, som senast 1468 gifte om sig med riddaren och riksrådet Johan Slaweka, dog senast 1493 och var dotter av riksrådet och lagmannen i Östergötland Olof Ragvaldsson (Lindöätten) och Anna Nilsdotter (Kabel).
Son:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.