Släkten kom till Sverige från Skåne, och det var först på 1400-talet medlemmar började kalla sig just Tott genom de på mödernet från Sverige härstammande Axelssönerna, av vilka Erik Axelsson († 1481, se Tab 19), två gånger blev riksföreståndare. Från dennes äldre halvbror Åke Axelsson († 1477, se Tab 6), härstammade de nu utdöda släktgrenar som fick introduktion på Riddarhuset under Tott af Skedebo († på svärdsidan 1659) och grevliga ätten Tott af Sjundby († 1674). Den i Danmark kvarstannande släktgrenen utdog även den under 1600-talets senare hälft.
Åke, endast känd genom sönernas patronymika.
Söner:
Axel Åkeson, (son till Åke Tab 1), uppträder 1343 och blev under mellantiden riddare och svenskt riksråd; hans sätesgård var Härlöv i Norra Åsums sn i Skåne; ägde även jord i Harjagers hd i Skåne. Gift senast 1356 med Cristancia Pedersdotter (Wirtenberg).
Söner:
Peder Axelsson, (son till Axel Åkeson Tab 2), uppträder tidigast 1370 och var då danskt riksråd; hans sätesgårdar var Härlöv i Norra Åsums sn i Skåne och ett svåridentifierat Biernsholm; † 1375-12-07. Gift med Juliana Pedersdotter (Grubbe), dotter till riddaren Peder Grubbe och Ingeborg Saxedotter (Uldsax).
Barn:
Axel Pedersson, (son till Peder Axelsson Tab 3), uppträder tidigast 1390; riddare mellan 1395-12-14 och 1397-07-06, sannolikt vid kung Eriks kröning i Kalmar 1397-06-17; danskt riksråd senast 1416; hade Elleholms slott i Blekinge som pantlän 1410; hövitsman på Helsingborg 1414; kan beläggas som hövitsman på Varberg 1415 och fick det 1441 som livstidsförläning jämte de två härad som låg under Falkenberg samt i Skåne Gärds hd med staden Vä; innehade 1419 även Falkenberg samt Skanör och Falsterbo och 1432 Köpenhamn; sätesgården var det fäderneärvda Härlöv i Norra Åsums sn; † mellan 1446-11-24 och 1447-01-25 och begravdes i Varbergs kyrka. Gift 1:o 1409 med Katarina Axelsdotter (Krognos), som efterlämnade gårdar i Halland och i Luggude och Villands hd i Skåne, dotter till Axel Kettilsson (Krognos) och Katarina Eriksdotter (Puke). Gift 2:o senast 1418 - sannolikt flera år tidigare - med Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt), som levde ännu 1466 och efterlämnade jord i Kinda och Vifolka hd samt Sevede och Tjusts hd, dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen Ivar Nilsson (Ivar Nilssons ätt) och Margareta Todsdotter Bonde).
Barn 1:o:
Barn 2:o:
Åke Axelsson, (son av Axel Pedersen, Tab. 4.) Var riddare s. å. 3/11. Jämte herr Eggert Frille sändebud till Norge s. å. för att förhandla om kungaval. Sändebud till mötet i Halmstad 1450. Fick s. å. Årstads och Halmstads härader i Halland i pant i sin och sin hustrus livstid. Övergick jämte sina bröder till svenskarna 1453 och miste därför sina län Varberg, Falkenberg och Halmstad, men försonades snart med konung Kristiern. Sändebud till mötet i Ronneby 1454 och till förhandlingar i Vadstena 1455. Satt åter i riksrådet 1465 vid förlikningen mellan konungen och ärkebiskopen i Uppsala. Åter sändebud till svenska förhandlingar s. å. Var närvarande vid föreningen i Jönköping 1466. Invecklad i sin broder Ivars strid med kung Kristiern, som 1469 fråntog honom hans län och ödelade Hjuleberg. Återfick Halmstad och Falkenberg på mötet i Kalmar 1472 och blev 1473 tilldömd Varberg, vilket bekräftades på ett nytt möte i Kalmar 1474. Levde 1477-06-07, men var död s. å. 7/8, då hans änka fick pantbrev på Årstads och Halmstads härader, begraven i Gammelby kyrka. Gift med Märta Bengtsdotter, död före 1481-10-12, dotter av väpnaren och häradshövdingen i Redvägs härad i Västergötland Bengt Uddesson (Vinstorpaätten) till Vinsarp, och Kristina Staffansdotter (tillbakaseende ulv).
Barn:
Erik Åkesson (son av Åke Axelsson, Tab. 6), till Bavelse i Tybjergs härad, Danmark, som han erhöll genom sitt första gifte. Var 1457 och ännu 1462 hövidsman på Stege. Var riddare 1461. En av de danska befallningsmännen i Stockholm 1464 och danskt riksråd 1465. Blev fången av svenskarna i slaget vid Brunkeberg 1471. Svenskt riksråd 1472. Landsdomare i Själland 1473 och mottog 1477 Varbergs län. Deltog som svenskt riksråd i mötet i Halmstad 1482 men beseglade som danskt riksråd konung Hans' handfästning 1483 och deltog som sådan i mötet i Kalmar s. å. och 1484, då hans bröder Hans och Jörgen mötte på svensk sida. Var 1486 och 1490 länsherre på Hindsgavl. Levde ännu 1494-01-14. Gift med Berta Moltke, dotter av riddaren och hövidsmannen Evert Moltke och hans 2:a fru Beata Rönnow.
Barn:
Tönne Eriksson, till Benhammar i Vada socken, Stockholms län, som han erhöll genom sitt andra gifte. Stod under Sturarnes strider mot Danmark på de förras sida. Var redan 1492-11-27 hövidsman på Raseborg. Riksråd 1505. Hövidsman på Viborg 1513–1520. Halshuggen 1522-01-02 i Åbo på konung Kristierns befallning. Gift 1:o med Karin Nilsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Nils Fadersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) och Kristina Nilsdotter (Oxenstierna). Gift 2:o på nyåret 1495 på Stockholms slott med Hillevi Axelsdotter i hennes 2:a gifte, dotter av Axel Pedersson Brahe till Tosterup och Krageholm och Maren Tygesdotter Lynge. Gift 3:o 1512 med Karin Eriksdotter i hennes 1:a gifte, dotter av riddaren och riksrådet Erik Turesson (Bielke) och Gunilla Bese.
Barn med Karin Eriksdotter:
Erik Tönnesson (son av Tönne Eriksson, Tab. 8), till Benhammar. Underskrev adelns trohetsförsäkran till konung Erik och hans arvingar 15612. Bevistade mönstringen med Upplands adel 1562 och 1563 med två hästar. Underskrev adelns försäkran till konung Johan och hans ätt 1569-01-26. Gift 1:o 1552-01-10 med Ermegård Larsdotter, dotter av riddaren, riksrådet och riksmarsken Lars Siggesson Sparre och hans 1:a fru Anna Lindormsdotter (Vinge). Gift 2:o 1558-08-20 med Anna Claesdotter i hennes 3:e gifte, dotter av Klas Hansson (Uggla) och Kristina Arvidsdotter (sparre över stjärna)
Barn:
Tönne Eriksson (son av Erik Tönnesson, Tab. 9), till Skebo (Skedebo) med kvarn och ålfiske samt Berga, båda i Ununge socken, som han tillbytte sig av konung Johan mot Stora och Lilla Benhammar 1588-09-04. Född 1553-03-02 i Örebro. Bevistade riksdagarna i Stockholm 1582 och i Söderköping 1590. Upptages i förteckningen över Sveriges adel 1586. Död 1608-05-10 på Berga. Han levde i osämja med sin andra hustru, som beskyllde honom för att stå efter hennes liv med trolldom och förgift, så att de i allmänhet bodde på skilda gårdar. Gift 1:o 1578-09-07 med Brita Henriksdotter, dotter av riddaren Henrik Klasson (Horn af Kankas) och Elin Arvidsdotter (Stålarm). Gift 2:o 1592-10-09 (morgongåvobrev s. å. 10/10) med Elin Johansdotter i hennes 1:a gifte, dotter av häradshövdingen och fogden Johan Carlsson (Månesköld af Seglinge) och hans 1:a fru Anna Isaksdotter (Banér).
Barn med Brita Henriksdotter:
Barn med Elin Johansdotter:
Hans Åkesson, (son till Åke Axelsson Tab 6), skrev sig till Bjurum i Bjurums sn; nämns tidigast 1460 och var redan då riddare; deltog 1469-70 i inbördeskriget i Sverige på kung Karl Knutssons sida; svenskt riksråd möjligen redan 1473 och säkert från 1477; lagman i Närke mellan 1469-1476 och var det ännu 1490 och sannolikt ända till sin död; hövitsman på Öresten i Västergötland 1476, 1481 och 1489; fick 1483 Kalmar slott, stad och län som livstidsförläng, men måste avstå det redan 1487; † 1492 mellan 20-21/12 i Bosgården i Mölneby, Östra Frölunda sn. Mördad. Mördaren var en bonde, som av Hans Tott stämts till nästa häradsting för horsbrott och stöld. Begravdes i Skara domkyrka. Gift 1473-10-23 med Kristina Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm), † mellan 1509-02-19 och 1514-01-20, dotter till kung Karls hovmästare, riddaren och riksrådet Erik Eriksson d ä (Gyllenstierna) och prinsessan Kristina Karlsdotter (Bonde).
Barn:
Jöran Åkesson, (son till Åke Axelsson Tab 6). Riksråd. Gift med Bengta Simonsdotter, dotter till riddaren och riksrådet Simon Körning och Beata Albrechtsdotter (Bydelsbach) (i hennes andra gifte, gift 1:o med riddaren och riksrådet Eringisl Gädda).
Barn:
Åke Jöransson (son till Jöran Åkesson Tab 12). Riddare och riksråd. Gift 1513 med Märta Bengtsdotter i hennes andra gifte (gift 1:o med Trotte Månsson (Ekaätten)), dotter till Bengt Arendsson (tillbakaseende ulv) och Kerstin Davidsdotter (Oxenstierna).
Barn:
Bengt Åkesson, (son till Åke Axelsson Tab 6). Riddare. Gift 1:o med Märta Eringisledotter (Gädda), dotter till riddaren och riksrådet Eringisl Gädda och Birgitta Eringisledotter (Hammerstaätten). Gift 2:o med Karin Turedotter, dotter av riddaren och riksrådet Svarte Ture Jönsson (Svarte Skåning) och Brigitta Henriksdotter (Snakenborg).
Barn:
Klas Åkesson (son av Åke Axelsson, Tab. 6). Var död 1521-03-16. Beseglade jämte bröderna herr Åke Axelssons (faderns) arvingars förlikning med konung Kristian 1477. Var anställd vid danska hovet 1486. Gift med Ellen Rönnow, dotter av riksrådet och riddaren Korfitz Rönnow och hans 2:a fru Brita Joakimsdotter (Fleming).
Barn:
Åke Klasson (son av Claus Åkesson Tab. 15). Hövidsman på Karlsborgs fästning. Häradshövding. Stupade jämte större delen av besättningen 1531-12-31, då konung Kristians trupper intogo Karlsborg. Gick på nyåret (före 5/1) 1515 i Sten Stures tjänst1. Väpnare. Beseglade tillsammans med Sören Norby en handling i Kalmar 1520. Inträdde snart i Gustaf Vasas tjänst. Erhöll häradsrätten i Hattula socken i Finland2 1525-07-13. Fick i förläning Tenala socken 1526-07-20 och Loppis socken samma år, vilken senare förläning återkallades 1530-06-16. Erhöll befallning att hålla vapensyn i Finland 1526-08-17. Erhöll Masku socken m. m. i förläning 15282. Hövidsman på Karlsborgs fäste i Bohuslän1 1530-06-13. Erhöll förläningsbrev på Viken 1531-02-19. Gift 1524-08-24 i Malmö med Ingeborg Siggesdotter i hennes 3:e gifte, dotter av riksrådet Sigge Larsson Sparre och hans 2:a fru Kerstin Månsdotter (Natt och Dag).
Barn:
Claes Åkesson Tott (son av Åke Klasson Tott, Tab. 16). Född omkr. 1525. Riddare och ståthållare. Levde 1590-03-01, men var död s. å. 29/3. Var domhavande i Hollola härad 1551 och häradshövding i östra Raseborgs härad 1558–1561. Deltog i ryska kriget 1555–1557 som ryttmästare över Upplands ryttare. Lagman i Närke 1559-06-22. Riddare vid konung Eriks kröning 1561. Hade Riseberga gård och Askers socken i förläning 1561–15664. Mönsterherre i Finland 1563-01-08. Jämte Olof Henriksson till Brunnsholm befullmäktigad att hålla konungsräfst i Finland s. å. 4/2 och jämte samme man av konung Erik sänd till hertig Johan s. å. 13/6 för att förmå honom till en fredlig uppgörelse. Sändebud till fredsmötet i Rostock 1564. Överstevaktmästare för svenska hären under kriget mot Danmark men råkade i dansk fångenskap i slaget vid Svarterå 1565-10-20 och blev icke utväxlad förrän 1569. Erhöll nya fullmakter att vara lagman i Närke 1569-11-02 och 1574-06-01. Fick genom flera olika brev, 1571-02-15 och 31/7 samt 1575-09-05 och 1585-05-30 hela Sjundeå socken i förläning4. Hövidsman på Stockholms slott 1572, men fältöverste i Estland och ståthållare på Reval s. å. före 6/11–1574-06-04. Innehade 1572 även Leals slott och uppbar s. å. tredjedelen av länets avkastning4. Vann 1573-01-23 vid Lode en avgörande seger över ryssarna och belägrade 1574 fästningarna Wesenberg och Tolsborg. Erhöll4 Matzals hof i Karusens socken i Wiek, Estland, i donation 1573-07-03 och fick hela Vichtis' socken i Finland i förläning s. å. 17/8. Hemkallad 15744. En av sändebuden vid fredsmötet i Systerbäck 1575. Riksråd s. å. Ståthållare över hela Finland 1576-09-26, men, sedan Finland delats i två hövdingdömen, över Södra Finland och Karelen 1577-08-13. Tillbakaslog, biträdd av Herman Fleming, ett fientligt infall i Finland 1577 och föranstaltade om ett härjningståg till Ryssland 1578. Lagman i Karelens nystittade lagsaga 1578. Fick Kiviniemi by i Kexholms län i förläning 1581-07-06. Ledamot av fredsbeskickningar till Ryssland 1583 och 1585 och av revisionskommissionen i Estland 15864. Från 1587 ståthållare endast över Viborgs, Kymmenegårds och Nyslotts län. Underskrev vid konungamötet i Reval 1589 bland rikets råd den skrivelse till konung Johan, i vilken hertig Sigismunds återkomst till Sverige avstyrktes och föll därför i onåd samt mistade sina ämbeten och förläningar. Gift 1:o med Catharina Carlsdotter, dotter av regementsrådet och riddaren Carl Eriksson Gyllenstierna och Marina Nilsdotter (Grip). Gift 2:o 1570-01-08 på Kankas med Kerstin Henriksdotter i hennes 2:a gifte, dotter av riddaren, riksrådet och fältöversten Henrik Claesson Horn och Elin Arvidsdotter (Stålarm).
Barn med Catharina Carlsdotter:
Barn med Kerstin Henriksdotter:
Henrik Claesson Tott (son av Claes Åkesson Tott, Tab. 2). Ryttare under finska fanan 1591. Bevistade riksdagen i Söderköping och har underskrivit dess beslut 1595-10-22. I slottsloven på Åbo slott 1598. Ådrog sig hertig Carls misstankar och flyktade till Polen hösten 1599. Död 1602 eller 1603. Gift 1597 med Sigrid Eriksdotter i hennes 1:a gifte, dotter av konung Erik XIV och Karin Månsdotter.
Barn:
Erik Axelsson (son av Axel Pedersson. tab 4) till Lagnö. Född omkring 1417. Svensk riksföreståndare, död 1481 på Viborgs slott. Kom som ung till Sverige, var sedan 1449 svenskt riksråd och åtnjöt förtroende hos konung Karl Knutsson, af hvilken han i förläning erhöll Åbo län 1450 och kort därefter i stället Nyköpings län. Han glömde likväl sin tacksamhetsskuld och öfvergick till det danska partiet. Då han förvärf vät stort inflytande, utsågs han vid Karl Knutssons afsättning 1457 till riksföreståndare jämte ärkebiskop Jöns Bengtsson, men beklädde detta ämbete endast en kortare tid. Han utbytte det s. å. mot hofmästarvärdigheten, som han sedan innehade under Kristian I, hvilken äfven anförtrodde honom Yiborgs län i Finland 1457 och Tavastehus län 1462. Ehuru Kristian störtades 1464, fortfor Erik att tillhöra unionspartiet och bidrog i väsentlig mån till Karl Knutssons tron-afsägelse 1465. Äregirig, som han var, blef han emellertid snart afundsjuk öfver ärkebiskopens maktställning och sökte då - i likhet med brodern Ivar - öka sitt inflytande genom att knyta närmare släktförbindelser med de svenske stormännen. Sedan han i sept. 1466 firat bröllop med en dotter till Gustaf Algotsson Sture, utsago de vid festen närvarande rådsherrarna honom åter till riksföreståndare och tvungo därefter Jöns Bengtsson att till honom öfverlämna riksföreståndarska-pet, som han innehade från okt. 1466 till nov. 1467. Hans styrelsetid blef emellertid högst orolig. I början sökte han hålla en medelväg mellan partierna, men när fiendskap uppstått mellan hans bröder i Danmark och Kristian I, öfvergick han till Karl Knutssons parti, var dock nära att duka under i striden, men räddades genom sin broder Ivars ingripande. Då han likväl på grund af sin utländska börd och sin länge tvetydiga hållning icke lyckades vinna svenska allmogens förtroende, främjade han Karl Knutssons återkallande. Vid dennes ankomst till Stockholm i nov. 1467 nedlade Erik sitt ämbete och begaf sig till Finland, där han innehade stora områden (från Nyköpings län synes han ha afstått 1470) och där han sedan nästan ständigt vistades, mycket upptagen af oroligheter på ryska gränsen. Till landets skydd anlade han 1475 fästningen Olofsborg, sedermera kallad Ny slott. Gift före 1444-08-01 med Bengta Matsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Matts Ödgislesson (Lillie) och Ingeborg Gregersdotter (Aspenäsätten). Omgift före 1455-06-12 med Elin Gustavsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Gustav Algotsson (Sture) och Märta Ulfsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö).
Barn med Bengta Matsdotter:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF).. Genos 21(1950), s. 34-43 (Sofia Gyllenhielms mödernehärstamning). Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon
Obs! Denna artikel är ej komplett utan visar på kopplingar till denna släkt i andra artiklar på denna Wiki. |