Oxenstierna af Korsholm och Wasa nr 8

Från Adelsvapens Wiki.

Grevliga ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa

Grevlig 1651-03-26, introd. 1652.

TAB 1

Gabriel Oxenstierna, greve Oxenstierna af Korsholm och Wasa (son av Bengt Oxenstierna, se friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö nr 1), greve till Korsholm och Wasa, friherre till Mörby i Fasterna socken och Lindholmen i Strö socken. Född 1586-03-18 på Lindholmen. Död 1656-12-12 på Edsberg i Sollentuna. År 1606 kammarjunkare vid Carl IX:s hov. Sedan han 1611 med utmärkelse deltagit i kriget mot danskarna, utnämndes han s. å. till guvernör över Reval med Estland, upphöjdes 1617 till riksråd och förordnades fyra dagar därefter till öfverste-tygmästare. Liksom sina kusiner, blev han 1621, då konungen drog ut i polska kriget, ledamot av regeringen, vari han även 1622 och sedermera insattes. Utnämndes 1627 till hovrättsråd och lagman i Värmland. Erhöll 1634 i förmyndareregeringen posten såsom riksskattmästare och president i Räkningekammaren. Denna befattning skötte han emellertid på ett för rikskansleren mindre tillfredsställande sätt. Särskildt klandrades han för att genom bristande kontroll ha underlättat de stora bedrägerier, som under hans förvaltning förekommit i kammaren. Sedan drottningen själv öfvertagit regeringen, befordrades han 1645 till guvernör över Livland, från vilken befattning han 1647 på egen begäran entledigades, upphöjdes 1651 till greve, med Mustasaari samt Lill- och Storkyro socknar i Finland till grevskap, och utnämndes 1652 till riksamiral och president i Amiralitetskollegium. Följande året erhöll han i förläning Korsholms kungsgård i Österbotten, med särskildt föreläggande att skriva sig greve af Korsholm och Vasa. Hans kusin rikskansleren aktade honom icke högt vare sig såsom ämbetsman eller människa. När rikskanslerens son var betänkt på att fria till en av riksskattmästarens döttrar, afrådde honom fadern och yttrade: »Skattmästaren är varken i ämbetet eller som enskild berömvärd. Girigheten förleder honom till mycket opassande och gifver anledning till tadel, tvister och trätor som ökas dagligen.» Gift 1610-10-07 i Stockholm med Anna Banér, dotter av riksrådet och hovmarskalken Gustaf Axelsson Banér (nr 22) och grevinnan Christina Sture (se Natt och Dag nr 13).

Barn:

Sigrid, född 1612-09-13 i Ingå prästgård i Nyland, död 1651-05-15 på Edsberg. Gift där 1640-11-11 med sin syssling, landshövdingen, greve Oxenstierna af Croneborg nr 10.
Christina, född 1613-09-01 på Revals slott, död ogift 1685.
Beata, född 1615-05-05 på Mörby, död ogift 1689-07-28 på Beateberg.
Gustaf, född 1616, död 1617.
Margareta, född 1617-11-09 på Revals slott, död 1653-09-24 i Visby. Gift 1645-07-16 i Stockholm med riksrådet, riksjägmästaren och överståthållaren Axel Carlsson Sparre, friherre Sparre nr 11.
Gabriel, född 1619, död 1673. Se Tab. 2.
Anna, född 1620-05-04 på Mörby, död 1691-08-10 i Stockholm. Gift 1658-08-09 i Wismar med fältmarskalken och ambassadören, burggreven Christoffer Delphicus von Dohna, greve Dohna nr 65.
Maria Eleonora, född 1621, död 1623.
Bengt, född 1623, död 1702. Se Tab. 14.
Catharina, född 1624-11-29 på Mörby, död ogift.
Gustaf, född 1626, död 1693. Se Tab. 15.