Aspenäsätten

Från Adelsvapen-Wiki

(Aspenäsätten).png

Ätten har uppkallats efter sitt stamgods Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötland. På grund av en antagen men ej bevisad härstamning från den i Erikskrönikan nämnde herr Joar Blå har åt denna ätt liksom den med denna befryndade Fånöätten tidigare givits namnet Blå. Dess äldsta med säkerhet kända medlemmar äro bröderna Johan och Birger Filipssöner, vilka ledde stormännens kamp mot konung Magnus Ladulås och halshöggos 1280. Deras fader Filips identitet har varit omdiskuterad. Troligen är han den i Vårfruberga klosters jordebok nämnde Filip Birgersson. Filipssönernas moder var Birger Brosas son Knut jarls dotter Cecilia.

TAB 1

Filip. Var död 1279 och låg då tydligen tillsammans med sin hustru begravd i Vårfruberga kloster (DS, nr 667). Antagligen är han identisk (se S. Carlsson i PHT 1953, s. 90) med den Filip Birgersson, som är om nämnd i Vårfruberga klosters jordebok och till vilken detta kloster mot »Thylusta», möjligen Kjulsta i Kjula sn i österrekarne hd i Södermanland eller Tjulsta i Veckholms sn i Trögds hd i Uppland bortbytte jord bl. a. i Bro, Färentuna, Håbo, Lagunda, Långhundra, Seminghundra, Sjuhundra, Sollentuna och Ärlinghundra hd i Uppland samt i Åkers och ök-nebo hd i Södermanland. Var gift med Cecilia Knutsdotter, dotter av den svenske jarlen Knut Birgersson (Folkungaätten). Cecilia ägde jord i Närke och Värmland.

Barn:

  • Johan Filipsson, 1272, dog 1280, dominus. Se tab. 2.
  • Birger Filipsson. Tidigast nämnd 21.9 1276. Halshöggs 20.8 1280 tillsammans med sin broder Johan och systersonen Johan Karlsson (Fånöätten) samt flera andra deltagare i upproret mot Magnus Ladulås. Kallas i annaler, dominus. Gav till sin hustru gods i Vadsbo hd i Västergötland, disponerade jämte sin broder Johan även över Ymseborg i Bäcks sn i samma hd, ägde också jord i Södermanland, där hans sätesgård Idö låg, och i Närke samt innehade laxfisken i Klarälven i Kils hd i Värmland. Var 15.5 1279 gift med Ulfhild Magnusdotter, dotter av östgötalagmannen Magnus Bengtsson (Folkungaätten). Hon var tidigare, 28.5 och 29.10 1269, gift med en Bengt Magnusson. Fru Ulfhild uppträder sista gången 11.10 1279. Hon fick av sin förste man i morgongåva gods i Bobergs och Gullbergs hd i Östergötland och ägde i övrigt gods i Kinda och Ydre hd i Östergötland. Birger Filipsson var besläktad med sin hustru i fjärde led och hade ingått äktenskap utan dispens, varför han blev av kyrkan lyst i bann. Detta torde förklara, att han miste dominustiteln. Han hade åtminstone ett barn.
  • Ingegärd. Jfr den följande.
  • En dotter (ovannämnda Ingegärd?). Var gift med Karl Tjelvason (Fånöätten), som uppträder 1274.

TAB 2

Johan Filipsson (son av Filip, tab. 1). Uppträder första gången 22.3 1272 i Gälakvist vid Skara i konung Valdemar Birgerssons sällskap som dominus. Var en av ledarna för stormannakonfederationen mot konung Magnus och avrättades 20.8 1280 tillsammans med brodern Birger, systersonen Johan Karlsson (Fånöätten) och flera andra. Disponerade jämte brodern Birger över Ymseborg i Bäcks sn i Vadsbo hd i Västergötland, och bröderna ägde även laxfisken i Klarälven i Kils hd i Värmland. Var gift med Ingeborg Svantepolksdotter, som var dotter av östgötalagmannen riddaren Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt) och troligen Bengta, dotter av Folke jarls son Sune Folkason, sedan blev omgift med riddaren Tune Anundsson (Vingätten) och var död 22.2 1341.

Barn:

  • Knut Jonsson, 1292—1345, riddare, riksråd, lagman, drots. Se tab. 3.
  •  ? Birgitta Jonsdotter. Var 10.8 1325 sedan länge gift med riksrådet riddaren Peter Ragvaldsson (tre rutor), som första gången uppträder i källorna 1296 och levde ännu 1326. Eftersom makarna ovannämnda dag kalla drotsen Knut Jonsson (tab. 3) »gener et cognatus», har man antagit, att hon var syster till denne. Man synes dock icke kunna utesluta den möjligheten, att Birgitta var dotter till den Johan Birgersson, som i ett 1310 vidimerat brev utan angiven datering säges hava förpantat 2 örtugland jord i Österröra by i Västra Ryds sn i Bro hd i Uppland till Uppsala domkyrka. I samma by förpantade även makarnas måg marsken Erengisl Näskonungsson 1322 16 örtugland, tillhöriga Peter Ragvaldsson, med dennes medgivande till Uppsala domkyrka, och 1325 befullmäktigade Peter Ragvaldsson och hans hustru drotsen Knut Jonsson att på tinget kungöra deras borttestamenterande av 1 markland jord i Österröra till samma domkyrkas byggnadsfond. Om man med stöd härav antager, att Birgitta var dotter till Johan Birgersson, kan denne varit son av Birger Filipsson (tab. 1), dock före hans gifte med Ulfhild Magnusdotter. Utöver patronymika och makarnas släktskap med Knut Jonsson kunde följande godsinnehav tala härför. Birger skänkte 1279 en ej närmare lokaliserad gård Tibble till Fogdö kloster, vilket dock ej fick besitta gården i fred. Birgitta ägde också jord i ett Tibble, vars läge icke heller är närmare angivet i källan. En förmodan, att det skulle vara samma Tibble, som Birger ägt, ligger nära till hands. Birgitta var änka efter Peter Ragvaldsson 31.5 1328, då hon på Nynäs i Bälinge sn i Rönö hd i Södermanland utfärdade ett brev, och var död 1.8 1346. Ägde kvarnar i Torshälla i Södermanland, vilka hon hade tillbytt sig mot jord i Närke, antagligen i Grimstens hd. Troligen är det i inledningen omnämnda lejonörnvapnet på Sten Bielkes duk Birgittas släkts, eftersom denna vapenbild utom andra kombinationer på teckningen tre gånger framföres bredvid en annan, vilken föreställer tre röda balkvis ordnade rutor på ett fält av guld, efter allt att döma hennes mans vapenbild.

TAB 3

Knut Jonsson (son av Johan Filipsson, tab. 2). Omnämnes första gången 1292. Ännu ej riddare 1298. Var riddare och riksråd 1305, lagman i Östergötland 1310 samt konung Birgers drots 1311 och ännu 1314. Lämnade omkring årsskiftet 1314—1315 drotsämbetet. Nämnes åter som lagman i Östergötland 1315 och ännu 1316, men 1318 är hans måg Bo Nilsson (Natt och Dag) lagman där. Är åter drots 1322 och ännu 1333, tillika åter lagman i Östergötland 1330 och ännu 1345. Var f. d. drots 1334. Uppträder sista gången 25.9 1345, då han och hans hustru förnya sitt testamente. Var död 18.3 1347. Flera av herr Knuts 1343 o. 1345 utfärdade brev ha som dateringsort Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötl., där åtminstone hans fru uppgives ha varit bosatt. Var 5.6 1319 gift med Katarina Bengtsdotter, dotter av östgötalagmannen riddaren Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren) och hans hustru Sigrid. Fru Katarina utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort ännu 12.3 1350, då hon bortgav sin gård Rönnäs, belägen antingen i Asby sn i Ydre hd i Östergötland eller i Agunnaryds sn i Sunnerbo hd i Småland.

Barn:

  • Filip Knutsson. Utnämndes 8.1 1328 av påven Johannes XXII till kanik i Uppsala med expektans på prebende, trots att han redan hade ett kanonikat och prebende i Linköping. Dog före 28.11 1335.
  • Birger Knutsson. Namnes som levande 1342 —12.3 1350
  • Magnus Knutsson, 1335—1366, dog trol. sistn. år, riddare, lagman. Se tab. 4.
  • Jon Knutsson, 1335—1357, riddare, häradshövding. Se tab. 5.
  • Cecilia Knutsdotter. Levde ännu 12.3 1350. Var gift med riddaren och riksrådet Bo Nilsson (Natt och Dag), som dog troligen 1322. Med denne var hon trolovad redan 16.5 1306. Kallade sig änka efter honom 25.3 1336 och levde ännu 18.11 1347. Fru Cecilia ägde jord i Bråbo och Ydre hd i Östergötland.
  • Ingeborg. Levde ännu 31.1 1333, då hon som änka av fadern ingavs i S:ta Klara kloster. Var gift med riddaren och riksrådet Erik Valdemarsson (Folkungaätten), född 1271 eller 1272, död 1330.

TAB 4

Magnus Knutsson (son av Knut Jonsson, tab. 3). Uppträder första gången 17.5 1335. Blev riddare något av åren 1336—1340, troligen vid konung Magnus kröning 21.7 1336. Var vicelagman i Östergötland 1340. Nämnd som riksråd endast i ett brev av år 1351 och då tillsammans med bl. a. flera personer, som också endast där nämnas som riksråd. Var lagman i Östergötland 1347 och ännu 1363. Torde ha berövats sin lagmansvärdighet i samband med konung Albrekts av Mecklenburg tronbestigning, eftersom Nils Jonsson (Rickebyätten) 22.8 1364 kallade sig östgötalagman. Är 6.2 1366 ånyo lagman i Östergötland, då han även sista gången uppträder som levande. Var troligen död 6.7 1366, eftersom Bo Jonsson (Grip) då var östgötalagman. Var säkert död 1369. Han och hans bröder fråntogo S :ta Klara kloster i Stockholm jord i Långhundra, Trögds och Vaksala hd i Uppland, vilken deras fader Knut Jonsson 1333 hade givit till klostret med deras syster Ingeborg. Konung Magnus Eriksson tilldömde 1348 klostret denna jord intill dess vidare undersökning gjorts om saken. Var 24.11 1350 gift med Helga Bengtsdotter, som var dotter av Bengt Elofsson, enligt A. F. Liljeholm uppenbarligen Birger jarls brorson (Brunkow), och änka åtminstone sedan 12.10 1339 efter tiohäradslagmannen Sune Jonsson (Båt, Erengisl Sunasons ätt). Begrovs 8.1 1393 i Vadstena kloster. Hon fick av Sune Jonsson jord i morgongåva i Aska hd i Östergötland, vilken hon, då äktenskapet var barnlöst, donerade till Vadstena kloster och fick efter honom jord i östra hd i Småland samt ägde i övrigt jord i S. Vedbo och Västra hd i samma landskap, samt i Aska, Dals och Valkebo hd i Östergötland.

Döttrar:

  • Katarina Magnusdotter. Levde ännu 24.8 1393. Fick vid arvskiftet efter sin fader Ekolsund i Husby-Sjutolfts sn i Trögds hd i Uppland samt alla hans gods i Uppsala biskopsdöme. Hon tillbytte sig jord i Norra Vedbo hd i Småland. Ägde jord i Färentuna hd och Danderyds skplg i Uppland. Var 1.9 1373 gift med riksrådet Finvid Finvidsson (Frössviksätten), som uppträder i källorna 1351—1378 och förut varit gift med en dotter av Gustav Arvidsson (Sparre av Vik).
  • Ingeborg Magnusdotter. Var död 6.12 1389. Ärvde Tranås i Säby sn i Norra Vedbo hd i Småland och tillbytte sig jord i samma hd. Var gift med Magnus Karlsson (örnfot), som uppträder 1355 —1362.
  • Birgitta Magnusdotter. Levde ännu 28.8 1398 men begrovs 7.9 s. å. i Vadstena kloster. Ärvde Edshult i likanämnd sn i Södra Vedbo hd i Småland. Var först gift med Mils Sverkersson (Stubbe), som dog före 1369. Var 27.3 1379 omgift med riddaren Mats Gustavsson (Sparre, Mats Gustavssons ätt), då denne pansatte gods, som tillhört Nils Sverkersson. Herr Mats framträdde 1374 i samband med dråpet på linköpingsbiskopen Gotskalk och begrovs 1419. Han var 11.6 1410 omgift med Birgitta, dotter av Halsten Petersson (båt) och Katarina Svensdotter (sparre). Fru Birgitta Halstensdotter blev efter herr Mats död omgift med Nils Jonsson (Bååt), som uppträder första gången 15.3 1435, sista gången 14.8 1440 och nämnes död (ihjälslagen) 7.1 1441, då hustrun levde änka efter honom.

TAB 5

Jon Knutsson (son av Knut Jonsson, tab. 3). Uppträder första gången 17.5 1335. Blev riddare något av åren 1338—1342. Var 1344 häradshövding i Göstrings hd i Östergötland och 1352 häradshövding i Vedbo hd i Småland. Utfärdade 1350 och 1356 brev från Aspenäs. Förekommer sista gången 6.1 1357. Var sannolikt död 27.10 1359. Ärvde efter fadern jord i Dals hd i Östergötland. Var redan 31.10 1338 gift med Helena Laurensdotter, dotter av riddaren, riksrådet och södermanlandslagmannen Laurens Ulfsson (Ama) och hans hustru Ingrid Anundsdotter. Fru Helena levde ännu 27.10 1359.

Barn:

  • Ulf Jonsson, 1356—1393, riddare, lagman. Se tab. 9.
  • Knut Jonsson. Nämnd tidigast 28.10 1356. Var sjuk 27.10 1359, då han på Sanda, nu Sånna, i Asby sn i Kinda hd i Östergötland, skänkte jord i Ydre hd i Östergötland till Asby prästbord.
  • Bengta Jonsdotter. Var död 1384, eftersom hennes andre man då var omgift. Ägde jord i Dals hd i Östergötland. Var 28.10 1356 första gången gift med Sigmund Elofsson (vingad pil), som levde ännu 1363 och var 22.12 1374 omgift med Lars Filipsson (Magnus Marinassons ätt), som uppträder i källorna 1360—1386, var död 3.2 1387 och 9.12 1384 varit omgift med Ingrid Jonsdotter.
  • Katarina Jonsdotter. Nämnd tidigast 28.10 1356. Levde änka 8.9 1378. Ägde jord i Dals hd i Östergötland. Var gift med Klemens Petersson (sparre), som uppträder 1364 —1371.

TAB 6

Bengt Jonsson (son av Jon Knutsson, tab. 5). Nämnd 20.11 1352—1374. Kallas sven ännu 1371. Var död 11.3 1382. Var bosatt i Ärnäs i Kärnbo sn i Selebo hd i Södermanland. Var 25.5 1369 gift med Ingeborg Gregersdotter, dotter av riddaren Gregers Styrbjörnsson (Styrbjörnssönernas ätt) och Katarina Bengtsdotter (huvud). Hon kallas 1386 hustru Ingeborg i Ärnäs och levde ännu 1.8 1407 men var död 8.3 1413. Hon bortbytte 1401 vissa sina morgongåvogods, bl. a. i Trögds hd i Uppland och i Askers hd i Närke, mot gods bl. a. i Tuhundra hd i Västmanland.

Barn:

  • Gregers Bengtsson, 1386—1396, riddare. Se tab. 7.
  • Knut Bengtsson, 1392, begr. 1420, häradshövding. Se tab. 8.
  • Helena (Elin) Bengtsdolter. Uppträder första gången i ett diplom, genom vilket hon och hennes man bortbytte hennes morgongåva till Bo Jonsson (Grip), som dog 1386. Förekommer därefter först 8.3 1413 såsom fru Helena av Lindö i Kärrbo sn i Siende hd i Västmanland. Levde ännu 14.9 1421 men var död 13.6 1432. Ägde jord i Ulleråkers hd i Uppland och Vifolka hd i Östergötland. Var, såsom ovan antytts, senast 1386 gift med riddaren och häradshövdingen Ragvald Filipsson (Lindöätten), som i övrigt nämnes i källorna 1370—1402.
  • Laurens Bengtsson. Var död 8.3 1413.

TAB 7

Gregers Bengtsson (son av Bengt Jonsson, tab. 6). Uppträder första gången 6.8 1386. Blev riddare något av åren 1388—1391. Levde ännu 20.9 1396. Måste varit död 15.2 1405, eftersom hans hustru då var omgift; omtalas i varje fall 8.3 1413 som död. Gav sin hustru i morgongåva jord i Jönåkers, Rönö och öknebo hd i Södermanland. Gift 29.1 1387 på Rävelsta i Altuna sn i Simtuna hd i Uppland med Katarina Erengisladotter, dotter av riksrådet riddaren Erengisl Nilsson (Hammerstaätten) och hans första hustru Margareta Bengtsdotter (Bielke). Fru Katarina var 15.2 1405 omgift med riddaren Gustav Leksson (kvadrerad sköld), som uppträder första gången 1385 och dog 1411. Hon levde änka ännu 29.4 1435 men var död 1443. En gravsten över henne och hennes dotter i andra giftet finns i Vadstena klosterkyrka. Hennes sätesgård var Tyresö i likan, sn i Sotholms hd i Södermanland. Innehade i övrigt jord i Danderyds skplg och Rasbo hd i Uppland, i Jönåkers, Rönö, Sotholms, Svartlösa och öknebo hd i Södermanland, i Aska hd i Östergötland och i Västbo hd i Småland samt en gård i Vadstena.

Döttrar:

  • Märta Gregersdotter. Omnämnes som sigillvittne 7.9 1425. Dog 1430. Låg 5.1 1443 begravd i gråbrödraklostrets kyrka i Stockholm. Var efter all sannolikhet redan 8.3 1413 gift med Karl Ormsson (Gumsehuvud), sedermera riddare och riksråd, som levde ännu 9.12 1443, och blev genom detta äktenskap moder till Karl Knutssons drottning Katarina. Karl Ormsson blev senare omgift först med Ingeborg Bengtsdotter och därefter med Cecilia Laurensdotter.
  • Ingeborg Gregersdotter. Levde änka ännu 1459. Tillsammans med sin man bortskänkte hon jord i Selebo och i Åkers hd i Södermanland och ägde i övrigt jord i Danderyds skplg i Uppland och i Sköllersta hd i Närke. Var 8.5 1416 och säkerligen redan 8.3 1413 gift med sedermera riksrådet och lagmannen i Södermanland Mats Ödgislason (Lillie av Greger Mattssons ätt), som uppträder första gången 1384 och dog 1442, antagligen 2.8, i varje fall före 19.9.

TAB 8

Knut Bengtsson (son av Bengt Jonsson, tab. 6). Skrev sig till Sundby i Kärnbo sn i Selebo hd i Södermanland 25.1 1392. Nämnes såsom häradshövding i öknebo hd i Södermanland 1400—1407. Levde ännu 2.4 1419. Begrovs 26.9 1420 i Vadstena kloster. Var gift först efter all sannolikhet redan 20.2 1402 med Sofia Gertsdotter, dotter av riddaren Gerhard Snakenborg och Kristina Bengtsdotter (Bielke), och sedan med Birgitta Bengtsdotter, som 25.6 1420 begrovs i Vadstena kloster.

Barn:

  • 1. Bengt Knutsson. Nämnd 7.3 1421.
  • 1. Kristina Knutsdotter. Levde ännu 25.8 1456. Gift första gången 24.6 1420 på Sundby med Knut Stensson (Sten Lalasons ätt), som levde ännu 29.9 1421 men var död före 15.3 1424, då hustrun gifte om sig. Arvskifte efter Knut förrättades först 15.3 1426. Han gav sin hustru i morgongåva jordegendom i Dals och Göstrings hd i Östergötland. Kristina blev 9.2 1424 omgift med Birger Trolle, sedermera riksråd och riddare, död 4.4 1471, vilken gav henne i morgongåva jord i Hagunda hd i Uppland och i Sunnerbo hd i Småland.
  • 1. Ingeborg Knutsdotter. — Var redan 24.12 1428 gift med Magnus Pik, som levde ännu 13.9 1461 men var död 26.8 1462. Denne uppges i släktböcker även ha varit gift med en Bengta Larsdotter. En av Magnus Piks hustrur levde ännu 13.9 1461.

TAB 9

Ulf Jonsson (son av Jon Knutsson, tab. 5). Nämnd tidigast 28.10 1356. Var väpnare 1370, konung Håkans råd i Norge 1370, riksråd i Sverige 1371 och häradshövding i österrekame i Södermanland 1380 o. ännu 1385. Blev riddare 1387 eller 1388, troligen sommaren 1387. Var lagman i Östergötland 1389 och ännu 1391. Levde ännu 1393 men var död 7.3 1410. Han och hans andra hustru innehade enligt deras testamente 1391 jord i Bankekinds, Lysings och Ydre hd i Östergötland, i Värmland, åtminstone i Visnums hd, och två hyttor i Västmanland. Han ägde i övrigt jord i Jönåkers, Västerrekarne och öknebo hd i Södermanland, i Åkerbo och Ydre hd i Östergötland samt i Norra Vedbo hd i Småland. I ett testamente förpantade han och hans hustru jord i Värmland och två hyttor i Västmanland till Vadstena kloster och gåvo till samma kloster jord i Lysings hd i Östergötland ; tillika ägde de enligt detta testamente jord i Vadsbo hd i Västergötland. Var bosatt på Sånna i Asby sn i Ydre hd i Östergötland, som han 1381 köpt av drotsen Bo Jonsson (Grip). Var första gången 1372 gift med en syster till en Tord Bonde, sannolikt dotter av riddaren Peter Tordsson Bonde och identisk med den Margareta Petersdotter, vilken 1377 omnämnes som Ulf Jonssons avlidna hustru. Var 1391 omgift med Gunhild Uddormsdotter, dotter av Uddorm Petersson (Rakeredätten), då makarna den 3.7 s. å. uppsatte sitt testamente. Hon var död 9.3 1418.

Söner:

  • 1. Laurens Ulfsson, 1395, begr. 1445, riddare, riksråd. Se tab. 10.
  • 2. Orm Ulfsson och Knut Ulfsson. Dogo före modern vilken ärvde deras fädernejord i Jönåkers, Västerrekarne och Öknebo hd i Södermanland, i Åkerbo och Ydre hd i Östergötland samt i Norra Vedbo hd i Småland, bl. a. även huvudgården Sånna.

TAB 10

Laurens Ulfsson (son av Ulf Jonsson, tab. 9). Uppträder tidigast 8.9 1395 och var då ännu icke riddare. Nämnes första gången som riddare 1396, varför han torde ha blivit dubbad 23.7 1396 vid konung Eriks hyllning vid Mora stenar. Var ännu ej riksråd 1396. Nämnd bland konung Eriks unionsråd 1398. Som svenskt riksråd belagd tidigast 1413. Var häradshövding i Västerrekarne hd i Södermanland 1414 och ännu 1437. Nämnes sista gången som levande 4.7 1441. Begrovs 11.3 1445 i Vadstena kloster. Ägde jord i Jönåkers, Västerrekarne och österrekame hd i Södermanland, i Aska, Dals, Göstrings, Kinda, Losings och östkinds hd i Östergötland, i Bjärke och Vadsbo hd i Västergötland och i Näs hd i Värmland. Var bosatt på Sundby. Var 14.10 1404 första gången gift med Katarina Stensdotter, dotter av riddaren och marsken Sten Bengtsson (Bielke) och Katarina Holmgersdotter (tillbakaseende ulv), begravd 28.2 1410 i Vadstena kloster. Hon skänkte 1404 tillsammans med sin man, sin fader och sina syskon jord i Selebo och Åkers hd i Södermanland till Vårfrualtaret i Strängnäs domkyrka. Herr Laurens var 12.6 1425omgift med Ida Johansdotter, dotter av riddaren Johan Bülow och hans fru Dorotea. Fru Ida levde änka ännu 29.9 1461, då hon skänkte sin sätesgård Aspenäs till Vadstena kloster, men var död 20.10 1462. Ägde jord även i Karlstads och Näs hd i Värmland. Fru Ida dog utan ättlingar och ärvdes av sin broder Fickes barn.

Barn:

  • 1. Katarina Laurensdotter. Fick 1419 av sin morbroder Ture Stensson (Bielke) jord i Ale hd i Västergötland. Var 20.7 1419 första gången gift med danska riksrådet riddaren Åke Laxmand, vilken nämnes som levande 1405—1423 och 1410 var gift med en Cecilia. Fru Katarina blev sedermera omgift med riksrådet riddaren Laurens Snakenborg, som nämnes som levande 1434—1471, före äktenskapet med fru Katarina varit gift med Kristina Gustavsdotter (Ros av Horshaga) och 1469 blev omgift med Ingegärd Jonsdotter, som levde ännu 1494. Fru Ingegärd begrovs i Vadstena kloster
  • 1. Ingeborg Larsdotter. Vid hennes inträde i Vadstena kloster gav hennes fader 31.5 1415 jord till detta kloster. Invigdes 6.3 1418 till nunna i klostret. Dog där 13.9 1454.
  • 1. En dotter. Blev innebränd i en lada och begrovs i Vadstena kloster 18.2 1415.
  • 1 ( ?). Erik Larsson. Uppträder första gången 22.2 1447, då han och hans syskon i Skara överenskomma om arvet efter deras fader. Nämnes som riddare och riksråd 1459 och som levande ännu 1.2 1460 men dog snart därefter och slöt Aspenäsätten på manssidan. Sålde 1455 gods i Ydre hd i Östergötland, i Västerrekarne hd i Södermanland och i Grums hd i Värmland till konung Karl Knutsson. Ägde jord även i Vadsbo hd i Västergötland
  • 1 (?). Helena (Elin) Larsdotter. Var 22.2 1447 närvarande i Skara, då hon och hennes syskon delade arv efter fadern. Var död 10.8 1476. Ägde jord i Aska hd i Östergötland och Vadsbo hd i Västergötland. Gift första gången senast 1427 med norske riddaren och riksrådet Håkan Bolt, vilken nämnes som levande 1418—1438, och blev senare, 1.2 1460, omgift med norske riddaren och riksrådet Ejnar (Olofsson) Fluga, som uppträder första gången 1449 och dog i augusti 1483.
  • 1 ( ?). Kristina Larsdotter. Uppträder första gången 22.2 1447 tillsammans med andra syskon. Hon ägde fädernejord i Bjärke hd i Västergötland. Var 22.1 1451 gift med häradshövdingen Magnus Gustavsson (Ros av Horshaga), som uppträder 25.3 1434 —25.1 1457. Hustru Kristina levde änka efter honom ännu 25.3 1467
  • 2. Detlef Larsson. Tydligen uppkallad efter morbrodern Detlef Bülow. Uppträdde 22.2 1447 i Skara tillsammans med andra syskon. Sålde 1455 jord i Västerrekarne hd i Södermanland till konung Karl Knutsson.
  • 2. Filippa Larsdotter. Deltog i arvskiftet 22.2 1447. Sålde 1454 jord i Grimstens hd i Närke till konung Karl Knutsson och var då ännu »jungfru»
  • 2. Anna Larsdotter. Var ogift vid faderns död. Även hon var närvarande vid arvskiftet 22.2 1447. Var gift med riddaren och riksrådet Jesper Görtz, som uppträder första gången 7.1 1426 och dog 12.5 1459. Jesper Görtz var tidigare, 29.6 1427, gift med Birgitta Bryniolfsdotter (Roos af Hjelmsäter) och därefter med Kristina Filipsdotter (båt).
  • 2. Ermegard Larsdotter. Var ogift vid faderns död. Deltog också i arvskiftet 22.2 1447. Blev 1.12 1448 vigd till nunna i Vadstena kloster.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jakob Koit. K. H. Karlsson, Aspenäs- och Fånöätternas härstamning, i HT 1883, s. 457— 460, och Blå, i NF, 2:a uppl., 3 (1905), sp. 794—796; C. M. Kjellberg, Erik den heliges ättlingar, i HT 1888, s. 369—373, och Erik den heliges ättlingar och kronpretendenter bland dem, i HT 1923, s. 351—375; Y. Brilioth, Aspenäsätten, i SBL 2 (1920), s. 394—397; B. Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar, i PHT 1934, s. 22 f, 63, 89 f, Johan Elofsson, i SBL 13 (1950), s. 411, Erengisl Näskonungsson, i SBL 14 (1953), s. 47—50, och Erikska ätten, i SBL 14, s. 356—361; E. Lönnroth, De äkta Folkungarnas program, i HVUÅ 1944, s. 8, uppsatsen senare omtryckt i förf:s En annan uppfattning (1949); F. Ossiannilsson (Dov-ring), Fogdö (Vårfruberga) klosters jordebok, i VSLÅ 1945, s. 103 f, och H. Gillingstams recension av detta arbete i HT 1946, s. 50 f; C. I. Ståhle, Om vår äldsta jordebok (Vårfruberga klosters godsförteckning), i NoB 1948, s. 125—127; J. Gallén, Kring Fånö- och Rumby-ätternas härstamning, i FHT 1949, s. 113—121; A. F. Liljeholm, Medeltida arvslagar och släktskapsbestämning 2, i PHT 1952, s. 41, 43; samme förf., Rörik Algotssons hustru Birgitta Filipsdotter, i GT 1954, s. 178 f; S. Carlsson, Folkungarna — en släktkonfederation, i PHT 1953, s. 89—91. Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.