(Ej att förväxlas med svenska adliga ätten Ogilwie). I en rulla (1665:6, Kr. A.) över Jakob Ogilwies komp 1665-01-19 är antecknat: "Man tror, att han är av adel. Kommenderad i Wismar". Det var som adelsman han måste begära kungligt tillstånd att gifta sig med den ofrälse jungfru Anna Heyock. Ett kungligt brev 1671-08-17 (original i Biographica, R.A.) meddelar, att major Ogilwie tillkännagivit sig vara sinnad "att träda uti ofrälse, dock hederligt och ärligt äktenskap", och skulle de barn, som föddes i äktenskapet "njuta alla de av sin fader i adelsståndet förvärvade privilegier och icke annorledes än andra adliga barn och arvingar i vårt rike anses".
Enligt Elgenstierna (V:537) var den adliga ätten Ogilwie känd redan 1325 i Skottland, blev naturaliserad i Sverige 1642 och utdog troligen 1780. Namnet har däremot burits av flera officerare i svensk tjänst, men som inte tillhörde den (i Sverige) introducerade grenen.
Georg Ogilwie d ä, överstelöjtnant; † omkr 1663. Troligen den överstelöjtnant George Ogilwie som 1645 deltog tappert i österrikisk kejserlig tjänst, i försvaret av Brünn mot svenskarna under Torstensson. Han blev senare kommendant på kastellet Spielberg vid Brünn till sin död. Gift 1:o med N.N. Gift 2:o med Brita Persdotter, dotter till borgmästaren i Jönköping Peder Gudmundsson Strömberg och 1:a hustrun Anna Månsdotter. (Ebbe Ombäck, Släkthistoriskt forum 3/2002 s 18)
Barn:
Jakob Ogilwie, (son till Georg Ogilwie Tab 1), född 1622-08-13 (det står 1632 på hans egen gravsten i Kristinakyrkan i Jönköping); blev fänrik vid Kalmar reg, Anders Kämpes komp 1656-09-01; löjtnant vid Kronobergs reg 1658-01; kapten vid Kalmar reg 1664-02-13; major vid Kronobergs reg 1669; major vid Kalmar reg 1674-11-21; överstelöjtnant där 1677-10-10; † 1681-04-05 i Stockholm, begravd 1681 19/12 i Jönköping i svärfaderns grav (Pontus Möller SoH 1994 s 228). Som kapten vid Kalmar reg var Jakob en tid kommendant i Wolgast och som major vid reg:t förlänades honom för tappra och trogna krigstjänster två kronogårdar i Hycklinge i Döderhults sn. Byn Hycklinge bestod vid 1600-talets början av sex gårdar och två utjordar, vilka under seklet hade olika ägare genom donationer, köp och byte. Jakob Ogilwie fick säterifrihet på Hycklinge - en bebyggelse som bl a bestod av "en 27 alnar lång mangårdsbyggnad, som rymde en sal, tre kamrar och ett kök". Originalhandlingen på detta är inte bevarad, men i jordeböckerna fr o m 1676 anges för gårdarna att de "brukas för säteri". Gift omkr 1674 med Anna Haijock, † 1709-02-09 på Hycklinge, Döderhults sn, 63 år gammal (Pontus Möller SoH 1994 s 228), dotter till borgmästaren i Jönköping Alexander Haijock och hans 1:a hustru Anna Katarina Persdotter (Pontus Möller, rättelse i SoH 1994/2).
Den Haijockska familjegraven finns i den lilla gången vid södra sidan i Kristinakyrkan i Jönköping, och där kan man läsa: "Här under hvilar i Herranom BorgMästaren i Jönköping Ähreborne Alexander Heijock, född 1622 den 25 Martii, död 1681 den 4 Dec. och Hans kära Hustru Ähreborna Karin Pehrsdotter samt Deras Måg Öfverste Ljeutnanten Välborne Ugglevi, född 1622 d. 13 Aug., död 1681, och Fendricken Petter Heijock, född 1658 d. 8 Jan., död 1676 den 10 Dec. med flere deras Barn. Ps. 31 v. 6".
Fattigdom följde Jakob Ogilwies änka, som 1685 beklagade sig över sitt "elände och många faderlösa barns beklagliga tillstånd", och vid en resa till Stockholm s å (för att uppvakta Krigskollegium) begärde en plats som kungl page för sin "lille son". Hon fick ekonomisk hjälp: i varje fall är det på hennes petition antecknat, att hon "sattes upp på listan". Säterifriheten fick änkan Anna behålla till sin död, därefter upphävdes privilegierna 1713.
Barn:
Alexander Ogilwie, (son till Jakob Ogilwie Tab 2), förare vid Kronobergs reg 1686; sergeant där 1689-05-14; sekundfänrik där 1700-04-30; premiärfänrik där s å 23/12; löjtnant där 1702-07-02; † 1703-12-12, möjligen under Karl XII:s fälttåg i Polen. Gift 1695 med Maria Elisabeth Ulfsax, dotter till löjtnanten Anders Ulfsax, och Estrid Sabelfelt.
Döttrar:
Karl XII:s officerare av Adam Lewenhaupt; Den lilla socknen i det stora Sverige (Folket i Döderhult på 1600-talet) av Gunnar Källenius. Pontus Möller, Rättelser till släkten Ogilwie, SoH 1995/2 s 322 och SoH 1994 s 229. Sammanställt av: Mattias Loman
Obs! Denna artikel är ej komplett utan visar på kopplingar till denna släkt i andra artiklar på denna Wiki. |