Silfverstierna nr 265
Från Adelsvapen-Wiki
Adliga ätten Silfverstierna nr 265 †
Adlad 1638-09-08, introd 1640, † 1660-06-01
TAB 1
Måns, torpare under Stjärnholm i Södermanland. Enligt en med största säkerhet felaktig sägen uppges han ha varit bonde vid Nygård, Nikolai sn, Södermanland under 1500-talets slut och 1600-talets början. Sonen skall dock ha fått gå i Nyköpings trivialskola. I Nyköping togs han om hand av en guldsmed eftersom han uppges ha haft en särdeles naturlig kvickhet. På sonens grav står dock uttryckligen att han var född i Nyköping.
Son:
- Johan Månsson, född 1604, hovråd; † 1660. se Tab 2.
TAB 2
Johan Månsson, adlad Silfverstierna, (son av Måns Tab 1), till Ludgonäs (Trollesund) i Ludgo sn och Stjärnholm i Nikolai sn, Skedala i Snöstorps sn och Stjärnerup (Stjärnarp) i Eldsberga sn samt Örlösa och Nygård i Västergötland; född 1604-06-15 i Nyköping; student i Uppsala 1621-11; rektor vid Nyköpings trivialskola 1628-1630; lektor vid Strängnäs gymnasium; kanslist i kungliga kansliet 1630-05-07; sekreterare där; häradshövding i Trögds härad i Uppland 1634-05-04; adlad 1638-09-08; sekreterare av staten; avsked därifrån 1655-04-30; hovråd s d; konfirm fullm 1657-05-30; legat till moskovitiska traktaten; † 1660-06-01 på Stjärnerup (Stjärnarp) utan söner och slöt själv sin adliga ätt. Hans anseende var så stort, att hans lik, på kunglig befallning till amiralitetskollegium, blev fört från Halmstad till Stockholm på ett kronofartyg. Men fartyget förliste utanför Kristianopel, dit liket drev iland sönderslaget. Begravd, tillsammans med sin hustru, 1661-07-28 i Stockholms Storkyrka, men flyttades senare till Ludgo kyrka i Södermanland, där han jämte sin fru är begravd i kopparkistor och där hans huvudbanér är uppsatt. Han gick som barn och tiggde i Nyköping, där en guldsmed tog upp honom och, eftersom han var hade en speciell naturlig kvickhet, satte honom i Nyköpings skola. Där förvärvade han sig genom flit en otrolig kunskap i bokvett; blev sedan en rik man samt ägare av flera gods, dels dem han fick i förläning av drottning Kristina, dels dem han köpte av kronan; lämnade slutligen vid sin död en ansenlig förmögenhet efter sig i pengar, men mest i fastigheter. Döttrarna fick i arv över 300 frälsehemman, vilka de innehade till reduktionen. Gift på 1630-talet med Catharina Elisabet Eriksdotter Stormhatt, född 1606-12-10 i Nyköping, † 1660-12-10 (på sin födelsedag) i Stockholm och begr i Ludgo kyrka, dotter av Erik Larsson och syster till kommendanten Lars Eriksson, adlad Stormhatt.
Barn:
- Catharina Silfverstierna, till Ludgonäs; † 1689-02-19. Gift 1:o 1651-11-27 i Stockholm med kanslirådet Olof Wallius, adlad Wallenstedt, född 1624, † 1656; 2:o 1658 med landshövdingen Jonas Böös, adlad Gyldencrantz, född 1628, † 1683.
- Gustaf Silfverstierna, till Ludgonäs; född 1634-10-08 i Stockholm; student i Uppsala 1643-06-17; † där 1651-03-06 av mässlingen och ligger begr i kopparkista i familjegraven i Ludgo kyrka.
- Helena Silfverstierna, till Snesta i Spelviks sn; levde ännu 1681-06-08; † änka på Stjärnarp. Gift med landsdomaren (lagmannen) Peter Nilsson, adlad Duréel, född 1628, † 1681.
- Anna Maria Silfverstierna, till Östermalma i Ludgo sn och Stjärnholm i Nikolai sn, född 1643-08-18 i Stockholm; † 1697-01-29 och begr s å 13/8 i Silfverstiernska, sedermera Drakenhielmska graven i Ludgo kyrka. Gift 1:o 1659-07-18 med sin systers svåger, kammarrådet Vilhelm Böös, adlad Drakenhielm, i hans 2:a gifte, född 1624, † 1676; 2:o 1680-03-30 på Östermalma med landshövdingen Mårten Grelsson Lindeberg, adlad friherre Lindhielm, i hans 1:a gifte, född 1638, † 1720. Hon gjorde under sitt första gifte Östermalma till sätesgård samt uppbyggde det av sten och anlade trädgården med murar och avsättningar. Hon lät också uppföra Ludgo kyrka med där varande familjegrav. Under senare giftet bebyggde hon Lindö i Runtuna sn.
KÄLLOR
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.