Von Rosenheim nr 2045

Adliga ätten von Rosenheim nr 2045 †

Adlad 1758-08-04, introducerad 1776. Utdöd i Sverige.

TAB 1

Jakob Tomasson, född i Norrland på 1500-talet. Handlande i Stockholm.

Barn:

• Tomas Jakobsson Rezelius, född sannolikt i Rosviks by i Piteå socken, där fadern bodde, innan han flyttade till Stockholm (Hm.). Student i Uppsala 1627-00-07 (Hm.). Den första rektor vid Piteå trivialskola 1630 (Hm.). Disputant 1636. Fil. magister 1642. Kyrkoherde i Njurunda pastorat av Härnösands stift (Hm.) 1642-10-19. Prost Njurunda pastorat av Härnösands stift 1642-10-19. Prost och kyrkoherde i Piteå 1650. Död 1655. Gift 1644 med Anna Sandel, död 1657 (Hm.), dotter av borgmästaren i Piteå Olof Sundel och Ingrid Östensdotter.

Barn:

• Olaus Tomæ Rozelius, född 1650. Student i Uppsala 1669-11-02. Huspredikant hos riksrådet Tord Ronde 1677. Fil. magister 1682. Skolmästare i Torneå 1683. Prorektor i Piteå 1684. Logices lektor vid Härnösands gymnasium 1685. Död 1687-03-30. Gift på 1680-talet med sin fränka Magdalena Plantin i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1689-01-06 i Härnösand med prosten och kyrkoherden i Luleå Jonas Erici Öman, död 1704 i Skellefteå), död 1717 i Sollefteå och begraven 1717-05-07, dotter av prosten och kyrkoherden i Luleå pastorat av Härnösands stift Nicolaus Olai Plantin (farbroder till lagmannen Olof Plantin, adlad Plantenstedt), och Christina Steuchia.

Barn:

• Olof Olofsson Rozelius, född posthumus 1687-07-19 i Piteå. Student i Uppsala 1704. Extra ordinarie kanslist i krigsexpeditionen 1716. Ordinarie kanslist i krigsexpeditionen 1718. Landssekreterare i Stockholms län 1725. Död 1740-06-14. Bevistade vid fältkansliet belägringen av Stralsund samt fälttåget i Norge. Hans år 1758-08-04 levande barn blevo adlade med namnet von Rosenheim. Gift 1719-09-15 i Lund med Catharina Margareta von Kraft, född 1703-03-24, död i barnsäng 1739-10-25, dotter av hovintendenten David von Kraft, som 1719-08-12 blev adlad men ej tog introduktion, och Justina Sofia Friedenreich, syster till landshövdingen Melker Friedenreich, adlad Friedenreich.

Barn:

• Hedvig Eleonora Rozelia, adlad von Rosenheim, född 1722-03-15, död 1786-03-15. Gift 1748 med befallningsmannen över Hvitfeltska gymnasiegodsen i Bohuslän, landskamreraren Peter Fehman i hans 3:e gifte (gift 1:o 1735-05-11 i Uddevalla med Regina Borgenstierna, född 1709-08-01. Död 1738-10-29, dotter av majoren Gabriel Stiernberg, adlad Borgenstierna, och hans 1:a fru Margareta Hammer. Gift 2:o med Maria Tellander), född 1711-04-10 i Uddevalla, död 1761-06-29, på Sundsby i Valla socken, Göteborgs och Bohus län, brorson till justitiekansleren Tomas Fehman, adlad och friherre Fehman.

• Johan Rezelius, adlad von Rosenheim, född 1725. Överste. Död 1803. Se Tab. 2.

• Ulrika Rozelia, adlad von Rosenheim, född 1729-06-27, död 1787-09-07 Riksten. Gift Riksten, 1774-01-18 med riksrådet och kanslipresidenten, friherre Joakim von Düben, i hans 3:e gifte, född 1708, död 1786.

• Sofia Rozelia, adlad von Rosenheim, född 1736-03-01 i Stockholm, död 1808-01-02 i Söderköping. Gift 1765-12-22 på Ekeby med löjtnanten Johan Evert Falkenberg af Bålby, född 1740, död 1810.

• Margareta Elisabet Rozelia, adlad von Rosenheim, född 1737-05-10, död 1803-06-17. Gift 1770-02-02 med överdirektören över tullarna i Göteborg och Marstrand Johan Strandberg.

TAB 2

Johan Rozelius, adlad von Rosenheim (son av Olof Olofsson Rozelius, Tab. 1), född 1725-08-04 i Stockholm. Student i Uppsala. Volontär vid fortifikationen 1745-10-04. Underkonduktör vid fortifikatioen 1745. Löjtnant i fransk tjänst 1745. Aide de camp i holländsk tjänst 1747. Kapten à la suite med kompani i holländs tjänst 1748. Major i hessisk tjänst 1750. RSO 1757-04-28. Adlad 1758-08-04 jämte sina då levande fyra systrar (introducerad 1776 under nr 2045). Regementskvartermästare vid dalregementet 1760-12-09. Stabskapten vid Liewens, sedermera hertig Fredrik Adolfs regemente 1761-09-14. Tjänstgörande kavaljer hos bemälde hertig 1762. Major 1766 med tur från 1762-08-09. Överstelöjtnant i holländsk tjänst 1768. Överstelöjtnant i svenska armén 1770-12-06. Kommendant på Gustavssvärds fästning i Finland 1774. Kommendant på Sveaborg 1775, under generalmajoren greve Joh. Sparres frånvaro. Överstelöjtnant vid Jämtlands dragonregemente 1775-06-30. Vice landshövding i Västernorrlands län 1776. Avsked ur krigstjänsten med överstes karaktär 1781-05-23. Hedersledamot av målare- och bildhuggareakademien 1791. Död 1803-04-16 i Stockholm. Framstående porträttmålare i pastell. Gift 1754 i Haag med Clasina de Graff, 'av gammal patricisk ätt samt hugenottisk extraktion,' f. 1733 i mars, död 1799-05-19 i Falun, dotter av förste sekreteraren vid holländska inrikes ärendena Nikolaus de Graff och hans fru, född van der Smael. 'Fru Rosenheims hit översända förmögenhet av tre tunnor guld i holländska gyllen och nedlagd i större egendomar, dels i landsorterna och dels i Stockholm, blev under sönernas minderårighet genom flera sammanstötta olyckliga konjunkturer förskingrad.'

Barn:

• Vilhelm, född 1755. Hovjunkare och legationssekreterare. Död 1822. Se Tab. 3.

• Adolf Ludvig Ulrik, född 1758. Generallöjtnant. Död 1834. Se Tab. 4.

TAB 3

Vilhelm (son av Johan Rozelius, adlad von Rosenheim, Tab. 2), född 1755-03-31 i staden Tournay på franska gränsen, där fadern då tillhörde holländska garnisonen. Student i Uppsala 1772-05-06. Page hos konung Gustaf III (SAB.) 1775-07-07–1778-07-31. Extra ordinarie kanslist vid utrikes expeditionen 1776. Kunglig sekreterare (At (P)) 1778-06-01. Kommissionssekreterare vid beskickningen till nedersachsiska kretsen 1778. Hovjunkare 1779 (At (P)). Legationssekreterare vid storbritanniska hovet 1785. Läromästare i skrivkonsten för kronprins Gustaf Adolf 1790. Död 1822-03-18 i Åbo, dit han 1819 reste med sin fru. 'Han ankom 1760 till Sverige med föräldrarna och sin enda broder efter lidet skeppsbrott vid danska ön Möen. Uppfostrades först i Stockholm av sin lärda moder under faderns vistande vid hovet och sedan på deras lantegendomar i Östergötland och Uppland under privata lärares handledning. Lämnade platsen i London 1786 i anseende till uppkommet missförstånd med svenska envoyén. Blev pensionerad på konung Gustaf III:s avlöningslista 1788 för flera till konungens höga nöje författade samt på hans befallning å stora operan uppförda teaterpjäser. Officierade 1792 vid konung Gustaf III:s begravning och utgav vid detta tillfälle tvenne klagosånger. Erhöll 1808 den 18 mars av kronprinsen Gustaf en större guldmedalj för sin till prinsen avlämnade föreskrift. Var en tid bosatt i Dalarne der han sysselsatte sig dels med poesi, dels med sina andra frus stamtavla eller Terseriska släktens uppdragande, varjämte han 1816 utgav från trycket tragedien Drottning Öda, svenskt original efter historien, vilket arbete belönades med gratifikationer av hovet och de förnämsta rikets herrar. Har även gjort sig känd genom franska poesier samt dramatiska översättningar från tyskan.' Gift 1:o 1785-09-09 (22/11) (At (Sch.)) i London enligt kunglig tillstånd med Dorotea Henriette Schmidt, född 1769 i Hamburg, död 1792-02-21 i Stockholm, dotter av holsteinske handlanden i Altona Johan Fredrik Schmidt och Fredrika von Ziegenveigd, av tysk adel. Gift 2:o 1795-06-06 i Stora Tuna prästgård, Kopparbergs län med Anna Terserus, född 1777-05-10 i Västmanland, död 1842-08-21 i Stockholm, äldsta dotter av vice pastorn och rektorn i Stora Tuna, sedermera kyrkoherden i Sollerö pastorat av Västerås stift, magister Johan Gustaf Terserus (en avkomling av prosten, magister Elof eller Elavus Engelberti Terserus i Leksand, som var fader till den i drottning Christinas tid namnkunniga biskopen Terserus, vars söner Elof och Peter blevo adlade och introducerade Tersér, nr 1048) och Emerentia Hedenström.

Barn:

• 1. Gustava, född 1786-06-00 i London, död i London 1786-07-01.

• 2. Gustaf Adolf, född 1796-03-18 i Stora Tuna socken, död 1797-01-20 i Munsö socken, Stockholms län.

TAB 4

Adolf Ludvig Ulrik (son av Johan Rezelius, adlad von Rosenheim, Tab. 2), född 1758-09-09 i holländska staden Zütphen. Kom 1760 till Sverige med föräldrarna och brodern. Volontär vid änkedrottningens regemente 1762. Sergeant vid änkedrottningens regemente 1762-11-20. Kvartermästare vid Västgöta kavalleriregemente 1769. Fänrik vid änkedrottningens regemente 1770-10-31. Avsked 1773-01-10. Student i Uppsala 1773. Antagen vid fortifikationskontoret i Stockholm. Löjtnant vid regementet Royal Suédois i Frankrike 1774-03-03. Fänrik vid änkedrottningens livregemente 1775-06-22. Löjtnant i armén 1777-06-06. Kapten i armén 1787. Kapten vid regementet Royal Suédois i Frankrike 1787. Major i neapolitansk tjänst. Kapten vid änkedrottningens livregemente 1791-09-27. Överstelöjtnant vid sicilianska armén 1792. Överste vid sicilianska armén 1795. RSO 1797-11-01. Överste vid 1. livregementet Royal-Etranger å Sicilien 1797. Generalmajor livregementet Royal-Etranger å Sicilien 1798. Major i svenska armén 1799. Maréchal de camp, inspektör över hela neapolitanska infanteriet samt riddare och kommendör av neapolitanska S:t Ferdinandsorden 1800. Överstelöjtnant i svenska armén 1800-11-03. Generallöjtnant i neapolitansk tjänst. KSO 1818-09-04. Död 1834-03-08. 'Han bevistade med manlig rådighet kampanjen mot de till Neapel ankomna franska trupperna, varvid han blesserades i ena benet. Var sedan kommissarie vid de till Sicilien anlända ryska regementena samt konungens av Neapel sändebud till furst Suwarow i Tyskland. Stillade vid sin återkomst till Neapel genom sin vältalighet lazaronernas upplopp.' Gift, men med vilken är ej känt.

Barn:

• Ludvig. Överste. Se Tab. 5.

TAB 5

Ludvig (son av Adolf, Tab. 4). Överste i neapolitansk tjänst. Död i Messina. Gift, men med vilken är ej heller känt.

Barn:

• Ferdinand. Geniofficer i neapolitanska armén.

• Ännu en son.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.