Vinstorpaätten

Från Adelsvapen-Wiki

(Vinstorpaätten II).png

Vinstorpaätten och släkter med denna ätts vapen

Ett stort antal personer från slutet av 1200-talet till omkring 1500 föra som vapen en kluven sköld med en halv lilja i det högra fältet och två, senare även tre, balkar i det vänstra. De flesta av dem synas ha haft sin hemort i Västergötland. Släktskapsförhållandena under 1400-talet äro helt klara. Sätesgården var för den högfrälse grenen Vinstorp. »Gambia Winzatorp» Låg i Böne socken av Redvägs härad i Västergötland. En del därav inköptes år 1323 av en Sigge Djäkn, som var gift med drotsen Bo Jonssons faster Margareta Tomasdotter. Hans dotterdotter Ingrid Karlsdotter, som ärvde gården, gifte sig med Udd Matsson, vilken upptagit liljebalksvapnet från sin morfar, Knut Abjörnsson. Udd gjorde hustruns gård till sin sätesgård och blev stamfar för den egentliga Vinstorpaätten, men deras son Bengt Uddsson, som bytt.till sig Tummatorp i Dalums socken vid Vinstorpasjön mitt emot gamla Vinstorp, flyttade sätesgården dit och gav den namnet »Nya Winzatorp», nu Vinsarp

Se nedan för släkter med Vinstorpaättens vapen

TAB 1

Udd Mattson.png

Udd Matsson (son av Ingeborg (Knutsdotter), se nedan). Omnämnes 29.6 1364—15.2 1371. Hade Redvägs hd och staden Bogesund i Västergötland i förläning 1371. Uppehöll sig på Vinstorp i Böne sn i Redvägs hd, som han fått genom sitt gifte. Var gift med Ingrid Karlsdotter, som var dotter av Karl Ingemundsson säkerligen i ett äktenskap med en dotter av Sigge Djäkn, som 1323 inköpte en del av det gamla Vinstorp. Eftersom denne senare var gift med en faster till Bo Jonsson (Grip, äldre ätten), är det förklarligt, att Udd Matssons barn ihågkommas med 100 mark lödigt silver i Bo Jonssons testamente. Äktenskapet ingicks före 6.7 1366. Ingrid ägde jord i Kinds och Redvägs hd, levde ännu 1399 och kallades då »fru Ingrid i Vinstorp».

Barn:

  • Karl Uddsson. Var kanik i Skara 1390 och dekan där 1392. Levde ännu 16.1 1419 men var död 7.11 1419. Ägde jord i Skånings hd i Västergötland
  • Sigge Uddsson. Blev troligen uppkallad efter sin mormorsfar, Sigge Djäkn. Var kanik i Skara 1405. Studerade i Paris 1407 och var prokurator för skarahuset där 1410. Erhöll påvlig provision på ärkediakonatet i Skara 1414. Delegat vid kyrkomötet i Konstanz 1417—1418. Var utvald biskop i Skara 28.4 1424 och erhöll påvlig provision 5.6 1424. Dog 31.12 1435. Ägde gods i Gäsene och Vartofta hd i Västergötland.
  • Knut Uddsson. Tidigast omnämnd 1390. Slagen till riddare före 20.9 1396. Nämnes möjligen som riksråd 1398 och 1413. Var häradshövding i Åkerbo hd i Östergötland 21.6 1425, i Bälinge hd i Uppland 18.6 1426 och ännu 11.5 1429. Dog omkr. 1433. Han levde dock ännu 5.10 1433. Hans sätesgårdar voro Näsby i Rystads sn i Åkerbo hd i Östergötland, som tidigare innehafts av hans första hustrus föregående man, och Vänngarn i S :t Olofs sn i Ärlinghundra hd i Uppland, som tillhörde hans andra hustru. Gift första gången före 1.5 1408 med Helena Magnusdotter, som var dotter av marsken Magnus Nilsson (Röde) och Helena Jonsdotter (Sparre, Jon Kristinasons ätt) och tidigare, senast 1381, varit gift med Lars Ulfsson (Läma), som levde ännu 1386. Gift andra gången före 14.10 1409 med Ingeborg Magnusdotter, som var dotter av Magnus Israelsson (halvt lejon) och tidigare varit gift med Lydeke Stralendorp d. y.. Fru Ingeborg levde ännu 1437 men var död före 1441 och blev begraven i Uppsala domkyrka.
  • Ragnhild Uddsdotter. Omnämnes 1419—1441. Dog före 19.1 1458. Gift före 7.11 1419 med Johan Laurensson (kluven sköld med framdelen av ett behornat djur och bakre delen av en fisk), vilken redan 3.2 1415 varit medsigillant till en av hennes bröder och som 18.5 1417 skrev sig till Floby i likanämnd sn i Vilske hd i Västergötland, tydligen Ragnhilds arvegods. Johan Laurensson hade förut varit gift med underlagmannen i Västergötland Magnus Peterssons (styckad sköld med blomster och halv lilja) dotter Katarina i ett tidigare gifte än med Iliana Bosdotter. Han levde ännu 28.12 1431 men var död 1441. Ragnhild Uddsdotter ärvdes av brodern Bengt Uddssons barn.
  • Bengt Uddsson, 1407, dog 1436 el. 1437, riksråd. Se tab. 2.

TAB 2

Bengt Uddsson (son av Udd Matsson, tab. 1). Omnämnes 1407. Var häradshövding i Redvägs hd i Västergötland 1412 och ännu 25.10 1424 samt synes ha blivit riksråd 1435. Levde ännu 25.10 1436 men blev ihjälslagen i Västergötland under Erik Pukes (Rossviksätten) uppror vintern 1436—1437. Hans sätesgård var (Nya) Vinsarp (förut Tummatorp) i Dalums sn i Redvägs hd, som han bytt till sig. Gift möjligen redan 1407, under alla omständigheter före 21.2 1418 med Kristina Staffansdotter, som var dotter av riksrådet riddaren Staffan Ulfsson (Ulv) och hans andra hustru Iliana Åkesdotter (båt). Fru Kristina levde ännu 24.1 1460 men var död 10.3 1461.

Barn:

  • Ingrid Bengtsdotter. Omnämnes första gången i morgongåvobrevet 4.2 1444, levde ännu 19.3 1484, men var död 1.6 1488. Erhöll tillsammans med mannen livstidsförläning på Sunnerbo hd 31.1 1465, på Sunnerbo och Västbo hd i Småland 26.11 1483. Gift första gången 3.2 1444 på Bysta i Askers sn i likanämnt hd i Närke med riddaren Tomas Bengtsson (Pipa), som var död hösten 1445, och andra gången före 23.3 1448 med riddaren och riksrådet Gustav Olsson (Stenbock), som 1.6 1488 gifte om sig med Anna Turesdotter (Bielke), och som var död 1494.
  • Staffan Bengtsson, 1454, dog 1471, riddare, riksråd. Se tab. 3.
  • Märta Bengtsdotter. Levde ännu 1480. Erhöll som hemgift av fadern och farbröderna inköpta gårdar i östra Göinge och Albö hd i Skåne. Ägde jord i Gudhems hd i Västergötland. Erhöll som livstidsförläning 1450 Halmstads och Årstads hd samt 1467 Hammar och Hammarö, troligen i Hanhals sn i Fjäre hd, allt i Halland. Gift senast 1435 med riddaren och danska riksrådet Åke Axelsson (Tott), vilken avled 1477.
  • Karl Bengtsson, 1454—1495, riksråd. Se tab. 4.
  • Birgitta Bengtsdotter. — Gift före 22.1 1460 med Laurens Bengtsson. Makarna levde 10.7 1461 men voro döda 1480.

TAB 3

Staffan Bengtsson (son av Bengt Uddsson, tab. 2). Omnämnes 1454. Var riddare 19.1 1458 och hade sålunda troligen dubbats vid Kristian I :s kröning. Var riksråd 1463. Stupade på konung Kristians sida i slaget på Brunkeberg 10.10 1471. Erhöll rätt till Ottenby i Ås sn i Gräsgårds hd på Öland 8.6 1458. Fick Götala kungsgård i Skara landsförsamling i Skånings hd i Västergötland som förläning av ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 16.8 1466. Fråndömdes sätesgården Vinstorp av Sten Sture 1471. Gift 16.1 1463 med Ingeborg Åkesdotter, som var dotter av riddaren och riksrådet Åke Jönsson (Svarte Skåning). Fru Ingeborg gifte om sig före 2.2 1480 med riksrådet Erik Gustavsson (Laurens Haraldssons ätt) och dog troligen före 7.5 1482.

Dotter:

  • Mekthild Staffansdotter. Levde ännu 23.4 1480 men var död 7.5 1482. Återfick 1472 de fadern fråndömda godsen. Ägde gods i Frökinds, Kinds, Kåkinds och Redvägs hd i Västergötland .

TAB 4

Karl Bengtsson (son av Bengt Uddsson, tab. 2). Omnämnes 1454. Var riksråd möjligen redan 1471, säkert 1473. Levde ännu 9.10 1495. Hans sätesgård var ursprungligen Glaskulla i Vårkumla sn i Frökinds hd i Västergötland. Tilldömdes 1471 broderns sätesgård Vinstorp. Då brorsdottern Mekthild Staffansdotter 1472 återfick rätten till denna, bytte han den till sig. Var gift med fru Katarina Lagadotter, som var dotter av Lage Gustavsson (sparre) och Bodil Bengtsdotter (Pik) samt tidigare varit gift med en till namnet okänd riddare. Fru Katarina säges ha dött som änka 1493 och blivit begravd i Dalums kyrka.

Barn:

Anna Karlsdotter.png
  • Anna Karlsdotter. Bodde på Vinstorp. Begrovs 1.5 1552 i Dalums kyrka. Gift första gången 29.6 1488 med riksrådet Erik Karlsson (Vasa), som blev ihjälskjuten 20.3 1491, och andra gången före 11.3 1493 med riddaren och riksrådet Erik Eriksson (Gyllenstierna), som blev ihjälslagen 19.7 1502
  • Örjan Karlsson. Omnämnes 30.6 1488. Var riddare 1498, således dubbad vid konung Hans kröning 1497. Innehade län i västra Sverige 1497. Var hövitsman på Öresten 1498. Levde ännu 23.4 1500. Säges i epitafiet i Dalums kyrka ha dött sju år efter modern. Herr Örjan bodde på Vinstorp och köpte ytterligare gårdar i Redvägs hd i Västergötland

släkter med Vinstorpaättens vapen

Håkan Tunasons ätt

(Vinstorpaätten II).png

Marsken Håkan Tunason och hans syskon uppträda i handlingarna mellan 1278 och 1320. Flera av hans systersöner upptogo hans vapen. Det är icke fullt bevisat men högst antagligt, att hans syster Ingeborg (tab. HT4) var identisk med Ragvald Mules moder.

TAB HT1

Tune.

Barn :

  • Håkan Tunason, 1281—1289, riddare, riksråd, marsk. Se tab. HT2.
  • Bengt Tunason. Var kanik i Skara och uppförd på förslag vid biskopsvalet där 1278. Blev domprost i Skara s. å. och riksråd senast 1288. Var domprost ännu 1306, men hade 1308 i denna befattning efterträtts av magister Bengt Johansson och var säkerligen död dessförinnan. Han hade utan tillstånd av biskopen och domkapitlet avyttrat kyrkogods, och hans arvingar, hans tre systrar, måste därför finna sig i en kostsam uppgörelse med hans efterträdare. Sigill: S:ta Anna sittande och på hennes knä dottern jungfru Maria med Jesusbarnet.

TAB HT2

Håkan Tunason (son av Tune, tab. HT1). Nämnes som riddare och marsk 1281—1289. Belagd som riksråd 1285 och 1288. Donerade 1289 jämte sin syster Olof gammalt arvegods i Sättuna i Kaga sn i Hanekinds hd i Östergötland till Vreta kloster som ingift för dennas dotter.

Son:

  • Mats Håkansson. Omnämnes 1306 och kallas då »propinquus» till Olof Tunadotter. Antogs med orätt av äldre genealoger ha varit fader till den egentliga Vinstorpaättens stamfader Udd Matsson.

TAB HT3

Olof Tunadotter (dotter av Tune, tab. HT1). Omnämnes 1289—1309 som domina och änka. Ägde jord i Lysings hd i Östergötland, och i Mo hd i Småland.

Barn:

  • Kristina. Var nunna i Vreta kloster 1306. Väl densamma som föregående.
  • Magnus. Omnämnes 1306

TAB HT4

Ingeborg Tunadotter (dotter av Tune, tab. HT1). Omnämnes med säkerhet 1306—1309. Hade jordegendom i Mo hd i Småland. Antagligen identisk med den fru Ingeborg, som var moder till Ragvald Mule, vilken förde Vinstorpaättens vapen (Det är icke fullt bevisat men högst antagligt, att Ingeborg var identisk med Ragvald Mules moder). Var i så fall senast 1281 gift med riddaren Birger Håkansson (Hjorthorn, Birger Håkanssons ätt), som omnämnes 1276— 1281 och var död 26.1 1304, då änkan ägde jord i Vilske hd i Västergötland och i Askers hd i Närke.

? Barn:

  • Gustav Ingeborgason. Var riddare. Var död och begravd i Riseberga kloster 1304. Hans änka Cecilia, i sigillet Joarsdotter, skänkte 1304 jord i Ekshärad i Värmland till Riseberga kloster. Hon gifte om sig med riddaren Erengisl Jonsson (Båt), en bror till de kända riddarna Sune och Peter Jonsson. Herr Erengisl stupade i Norge 1309. Fru Cecilia levde ännu 1312.
  • Sigge och Håkan. Döda och begravna i Riseberga kloster före 26.1 1304.
  • Bengt. Omnämnes 1304.
  • Magnus. Omnämnes 1304.
  • Kristina Birgersdotter. Var före 26.1 1304 gift med riddaren Magnus Marinason (Leopard), vilken nämnes 1293 (DS, nr 1093)—1308. Han har sannolikt varit gift förut. Fru Kristina omtalas 1326 som änka efter herr Magnus och levde ännu 16.6 1331.
  • Ramfrid. Var abbedissa i Riseberga kloster 1312 och ännu 1336. Släktskapen framgår av att svågern Magnus Marinasons son Lars Magnusson kallar henne moster. Hon anmodas också besegla brorsonen Magnus Ragvaldssons morgongåvobrev.

TAB HT5

Ragvald Mule ( ? son av Ingeborg Tunadotter, tab. HT4). Var riddare 1298 och enligt ett troligen förfalskat brev hertig Eriks råd 1308. Är sannolikt identisk med den dominus Ragvald Ingeborgason, vars dotter Ingeborg blev gift med Håkan Läma. Levde ännu 1312. Ägde gods i Kåkinds, Kållands och Viste hd i Västergötland. Var att döma av åldersskillnaden mellan barnen gift två gånger.

? Barn:

  • 1. Ingeborg. — Gift 3.1 1306 i Nyköping med sedermera riddaren Håkan Ingeborgason, kallad Läma, som uppträder 1297—1320.
  • 2. Ulfhild. Ingick 1325 i Riseberga kloster, dit hon skänkte en gård i Vartofta hd i Västergötland.
  • 2. Håkan. Omnämnes endast som tillsammans med brodern Magnus beseglande systern Ulfhilds nyssnämnda gåvobrev.

TAB HT6

Magnus Ragvaldsson ( ? son av Ragvald Mule, tab. HT5). Omnämnes 1325. Levde ännu 10.5 1338 och kanske även 1349. Möjligen identisk med den Magnus Ragvaldsson, vilken omtalas 3.3 1354 som död. Begrovs, då allt talar för att Ragvald Magnusson var hans son, i Bettna kyrka i Oppunda hd, men flyttades sedan till Strängnäs domkyrka. Gift 11.8 1330 på Vrena i likanämnd sn i Oppunda hd med Märeslev, som, under förutsättning att Ragvald Magnusson är hennes son, tidigare varit gift med Finvid Magnusson (Leopard), som omnämnes 1304—1310.

Son (mödernehärstamningen framgår ej av källmaterialet):

TAB HT7

Ragvald Magnusson (son av Magnus Ragvaldsson, tab. HT6), halvbroder till Magnus Finvidsson (Leopard). Framträdde 1359. Skrev sig 1384 till Åkerö i Bettna sn i Oppunda hd i Södermanland. Dog 30.4 1404. Var gift med en dotter av Lars Ingebjörnsson (Ekeblad från Västerfärnebo) och Kristina Magnusdotter, dotter av Magnus Petersson (kluven sköld).

Dotter:

  • Ingeborg Ragvaldsdotter. Omnämnes 1384. Dog före 13.12 1404. Var vid sin död gift med riksrådet Nils Bosson (Natt och Dag), som levde ännu 1432 och efter fru Ingeborgs död blev omgift med Kristina Johansdotter (spets från vänster, Sandbroätten) som dog 1430.

TAB HT8

Elena Tunadotter (dotter av Tune, tab. HT1), fru. Omnämnes första gången 1306. Upprättade sitt testamente 3.8 1320 och valde då sin grav i minoritbrödemas kloster i Skara samt utsåg sonen Johan jämte riddaren Håkan Haraldsson och Knut Abjörnsson till testamentsexekutörer. Av sönernas sigill framgår att mannens namn var Bengt.

Söner:

  • Johan Bengtsson. Var kanik i Skara 1317 och domprost där 1333. Levde ännu 1344.
  • Tune Bengtsson. Omnämnes 1320. Han beseglar 1330 (sin kusins son) Magnus Ragvaldssons morgongåvobrev.
  • Magnus Bengtsson. Omnämnes 1320

TAB HT9

Götar Bengtsson (son av Elena Tunadotter, tab. HT8). Omnämnes 1320.

Son:

TAB HT10

Håkan Götarsson (son av Götar Bengtsson, tab. HT9). Nämnes åren 1346 och 1349 och var tydligen bosatt i Vartofta hd i Västergötland. Var gift med en dotter av Abjörn Ulfsson (sparre) och Kristina Nannadotter.

Barn (mödernebörden framgår ej av källmaterialet):

  • Lars Håkansson. Levde 1366. Ägde gods i Kinds hd i Västergötland.
  • Götar Håkansson. Nämnes 20.11 1384 — 18.3 1410. Gift 17.5 1386 med Märta Knutsdotter (sjuuddig stjärna), som var dotter av en i övrigt okänd Knut och en syster till Iliana och Kristina Bosdöttrar (blad) och levde ännu 10.8 1429.

TAB HT11

Nils Håkansson (son av Håkan Götarsson, tab. HT10). Levde 1366. Var död 15.2 1403. Ägde gods i Kinds hd (RPB, nr 749). Var gift med Birgitta Bryniolfsdotter (delad sköld med tre stengavlar i övre fältet), som var dotter av Bryniolf Haraldsson och Kristina Hemmingsdotter (Tanne) samt tidigare, 4.6 1377, nämnes som Karl Knutssons (sparre) hustru. Denne uppträder 1365—1387. Birgitta Bryniolfsdotter levde ännu 1409

Dotter:

  • Bengta Nilsdotter. Levde ännu 13.1 1428 och förde då Vinstorpaättens vapen med tre balkar i vänstra fältet och omnämnes av sin son Bengt Arvidsson som död 24.8 1439. — Var 15.2 1403 gift med Arvid Bengtsson (tre rutor jämte ruta och halv lilja).

TAB HT12

Kristina (Tunadotter) (dotter av Tune, tab. HT1.).

Son:

TAB HT13

Magnus Kristinason (son av Kristina, tab. HT12). Riddare 1292. Kallas 1306 »propinquus» till Olof Tunadotter (tab. HT3). Stupade under striderna 1309. Hans änka Margareta levde ännu 1312 och ägde jord i Vartofta hd i Västergötland. Hon var möjligen identisk med fru Margareta Filipsdotter, som 1317 hade patronatsrätt i Vadsbro församling i Oppunda hd i Södermanland och sannolikt var dotter av Södermanlandslagmannen Filip Ingevaldsson (örnsparre), vilken före Sigge Magnusson innehaft Hässelby i Fogdö sn i Åkers hd i Södermanland.

? Barn:

  • Kristina Magnusdotter. Levde ännu 21.1 1360. — Blev senast 1330 men troligen efter 1327 gift med Folke Ormsson (kluven spets nedifrån), som levde ännu 6.7 1358 men var död 21.1 1360. Han blev troligen stamfader för ätten Gumsehuvud.

TAB HT14

Sigge Magnusson (? son av Magnus Kris-tinason, tab. HT13). Omnämnes 1327. Dubbad till riddare mellan 11.3 1336 och 9.1 1337 troligen vid Magnus Erikssons kröning 21.7 1336. Kallas riksråd endast i ett brev av år 1351, och det har påpekats, att även andra i detta brev som riksråd nämnda personer icke annars uppträda som sådana. Levde ännu 1359 eller 1360. Dog före 25.1 1362 och begrovs i Skänninge kloster. Hans sätesgård var Lagmansö i Vadsbro sn i Oppunda hd i Södermanland. Var 1338 gift med Elena Gisladotter, som var dotter av Gisle Elinason (Sparre av Aspnäs) och hans första hustru Margareta Bengtsdotter (Bengt Bossons ätt), och som begrovs i Vadsbro kyrka. Var 1.5 1352 omgift med Ramborg Karlsdotter, befryndad med honom i fjärde led och dotter av riddaren Karl Bengtsson (Oxhuvud, Karl Bengtssons ätt). Fru Ramborg gifte efter mannens död om sig med Håkan Algotsson (Algotssönernas ätt), som var hennes frände i fjärde led. Hon levde ännu 23.6 1369 och begrovs hos franciskanerna i Linköping.

Barn:

  • 1. Barn ligga liksom modern Elena Gisladotter begravna i Vadsbro kyrka.
  • 2. Margareta Siggadotter. Omnämnd 1378. Ägde då jord i Gullbergs hd i Östergötland och i Åkerbo hd i Västmanland och valde sin grav i Vadstena. Dog före 22.8 1379. Gift efter 1375 och senast 1378 med riksrådet och riddaren Birger Ulfsson (Ulvåsaätten), som tidigare varit gift med en dotter av Kettil Glysing. Herr Birger dog 26.8 1391.
  • 2. Ingrid Siggadotter. Omnämnes 1381. Levde ännu 4.8 1413 men begrovs i Vadstena 29.9 s. å.. Ägde jord i östbo hd i Småland och i Grimstens hd i Närke samt tydligen såsom mödernearv även i Hanekinds hd i Östergötland. Var första gången gift 1381 med riddaren Peter Porse Get, vilken levde ännu 1389, och andra gången med Jöns Abjörnsson, vars hustru hon uppgives vara vid sin begravning. Den ende frälsemannen med detta namn vid denna tid var Jöns Abjörnsson (sparre över blad), nämnd som levande 1368—1417 och tidigare gift med Kristina Magnusdotter och Ragnhild Olofsdotter (Kase), som dog senast 1400.
  • 2. En dotter. Var gift med Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt), nämnd som levande 1346.

TAB HT15

Ragvald Magnusson (? son av Magnus Kristinason, tab. HT13). Omnämnd 1327. Levde ännu 1347. Skrev sig till Gustad i Vikingstads sn i sistnämnda hd och till Ängenäs i Risinge Sn i Finspångaläns hd. Var 1327 gift med en dotter till Håkan Jonsson (Läma).

? Son:

  • Magnus Ragvaldsson. Omnämnd 1355 som medsigillant till (morbrodern) Birger Håkansson.

Lidinvard Haraldssons ätt

(Vinstorpaätten I).png

TAB LH1

Harald Håkansson. Dennes härstamning är ej säkert känd. Han kan knappast hava varit son till Håkan Tunason (Håkan Tunasons ätt ovan) utan troligen till konung Birgers rådsherre riddaren Håkan Haraldsson, som uppträder första gången 5.3 1310 (redan då riddare och riksråd). Dennes sigill är okänt, men han utnämnes 3.8 1320 av fru Elena Tunadotter (se Håkan Tunasons ätt) till exekutor av hennes testamente tillsammans med hennes son kaniken Johan och Knut Abjörnsson (Knut Abjörnssons ätt). Dessutom visar han sig som hemmahörande i Kleva i Vilske hd i Västergötland, där både Harald Håkansson och Lidinvard Haraldsson äga gods. Harald omtalas 1343 och 1369.-

Barn :

  • Ragnhild Haraldsdotter. Var nunna i Skänninge 1343 och ännu 1369. Levde ännu 1347.

TAB LH2

Lidinvard Haraldsson (son av Harald Håkansson, tab. 1). Var riddare 1343. Kallas syssling av Anders Eskilsson (Lejonlilja) i ett brev av 1349. Upprättade sitt testamente 25.8 1369 och valde grav åt sig och sin hustru i Skänninge nunnekloster. Ägde jord i Tveta hd i Småland, i Kinne och Vilske hd i Västergötland, i Lagunda hd i Uppland och i Aska hd i Östergötland. Gift 1349 med Katarina, som var dotter av riksrådet Magnus Bengtsson (Bengt Bossons ätt) och Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke). Fru Katarina levde ännu 1369. Eftersom hon ärvdes av dottern Margareta, gift med riddaren Magnus Håkansson (Leopard), och Birgitta Knutdotters gård Göksholm i Stora Mellösa sn i Askers hd i Närke senare kom i händerna på dessa makars dotter Kristina, som var gift med Bengt Stensson (Natt och Dag), torde Margareta ha varit fru Katarinas dotter.

Dotter:

  • Margareta. — Var 4.8 1383 och ännu 21.3 1399 gift med riddaren Magnus Håkansson (Leopard), som omnämnes mellan 1365 och 1399.

Knut Abjörnssons ätt

(Vinstorpaätten II).png

TAB KA1

Abjörn

Söner:

  • Arvid Abjörnsson. Levde 1331 och förde i sigillet Vinstorpaättens vapenbild.

TAB KA2

Knut Abjörnsson (son av Abjörn, tab. 1). Omnämnes tidigast 1312. Skrev sig till »Hallatorp» i Västergötland och Gymninge i Närke. Utsågs 1320 av Elena Tunadotter (Håkan Tunasons ätt, tab. 8) till hennes testamentsexekutör. Levde ännu 1331 och kallade då kaniken, sedermera biskopen i Skara Sigge Jonsson (lilja) sin blodsfrände men var död före 28.10 1339. Ägde jord i Ås hd i Västergötland, i Aska hd i Östergötland samt i Rönö hd i Södermanland. Var först gift med en senast 1321 avliden, till namnet okänd frälsekvinna, vilken ägde jord i Halland, och sedan med Margareta, som levde 1339 och då mot gods i Ekeby i likanämnd sn i Sköllersta hd i Närke bytte till sig en gård i Floby i likanämnd sn i Vilske hd i Västergötland, till vilken gård sedermera dottersondotterns man Johan Laurensson skrev sig.

Döttrar:

  • 1. Kristina. Var 1321 gift med en Gjurd.
  • 2. Ingeborg (Knutsdotter) Blev senast 1331 gift med Mats Uddsson. Knut Abjörnsson bytte 1331 av sin svärson Mats Uddsson till sig Glottra i Runtuna sn i Rönö hd i Södermanland. Då denna gård 1296 förvärvats av magister Odd Brudsson och dennes son enligt DS, nr 1943, hette Matteus Oddsson, torde med säkerhet den senare vara identisk med Knut Abjörnssons svärson. Ättlingarna upptogo moderns vapen och utgöra vad man brukar kalla den egentliga Vinstorpaätten. Odd Brudsson omtalas redan 1278 och ägde jord även i östra hd i Småland, i Rönö hd i Södermanland och i Sundbo och Örebro hd i Närke.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.