Silfverpatron nr 239

Adliga ätten Silfverpatron nr 239 †

Adlad 1635-11-12, introd. s. å. Utdöd omkr. 1651.

Ätten har intet samband med den år 1564-03-07 med frälsefrihet förlänade, men ej introducerade, finska ätt, som i skölden förde tre balkvis ställda patroner i silverfält och på hjälmen tre pilar, och vars medlemmar kallade sig Silfverpatron. Denna ätt fortlevde till början av 1700-talet [Rf].

¹v. Engeströmska samlingen i UUB. ²Blr. ³Vapnet i Stigtomta kyrka [At (Sch)]. ⁴At (Sch). ⁵von Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands (1836). ⁶At (L). ⁷Um.

TAB 1

Jakob Nadid (?). Gift med Anna Eriksdotter, dotter av lagmannen (?) i Södermanland Erik Persson och Brita Nilsdotter[¹].

Barn:

• Per Jakobsson.

• Jöran Jakobsson, adlad Silfverpatron, född 1579. Ståthållare. Död 1647. Se Tab. 2.

• Erik Jakobsson (Silfverarm), till Dalby i Bettna socken, Södermanlands län. Löjtnant vid Södermanlands ryttare (livregementet till häst) 1622. Ryttmästare därst. 1627-04-27 och deltog med sitt kompani detta och följande år i striderna i Preussen. Hemkom till Sverige på hösten 1629, men utgick 1631 i kriget med sitt kompani. Död 1632-02-12 i norra Tyskland. [²]. Gift med Christina Tuvesdotter (Hökeflycht), dotter av Tuve Björnsson och Margareta (Rosenstråle?).

TAB 2

Jöran Jakobsson, adlad Silfverpatron (son av Jakob Nadid (?), Tab. 1), till Helgesta i Stigtomta socken, Södermanlands län, som han fick i förläning 1625-10-21 och bebyggde till säteri. Född 1579³. Ryttare vid hertig Carls livfana 1598. Deltog i striderna mellan hertigen och konung Sigismund och i slagen vid Stegeborg och Stångebro. Fänrik 1605⁴. Bevistade kriget i Estland 1606–1607 och 1610 samt belägringen av Kalmar, Kristianopels intagande och striderna vid Ryssby 1611. Löjtnant vid Södermanlandsfanan (livregementet till häst) 1612. Bevistade ryska kriget 1614–1617. Ryttmästare för Södermanlandsfanan 1618 och deltog med denna i kriget i Livland från 1622. Ståthållare i Riga 1625-10-20. Kallas redan detta år⁴ av konungen »ädel och välboren». Erhöll donation Kjulsta å. 9/6, och Bewershof Ståthållare på Kokenhusen. Avsked därifrån 1635-06-16. Adlad s. å. 13/11 och antog namnet Silfverpatron efter vapnet (introd. s. å. under nr 239). Erhöll 1639-03-16 konfirm. till evärdlig besittning efter Norrköpings besluts villkor på de livländska godsen, 1640-05-01 på flera gods i Stigtomta socken och 1642-10-04 att för sin höga ålder och gjorda tjänster njuta Stigtomta och Nykyrka kyrkotionde, under sin livstid. Erhöll stadfästelse på adelskapet 1645-07-12. Död 1647 och begraven i Stigtomta kyrka, där hans vapen uppsattes. [²] Han har skrivit en berättelse om konung Sigismunds ankomst till Sverige 1598, om hertig Carls resa till Finland samma år samt om livländska, danska, ryska och polska krigen 1600–1626 (tr. i Hh d. 20). Gift med Barbro Hansdotter, som 1647-05-20 erhöll öppet brev att njuta nådår av sin mans förläningar.

Barn:

• Jakob, till Vik och Rottninge i Stigtomta och Nykyrka socknar. Född 1607-09-29. Löjtnant vid Södermanlands ryttare 1631. Ryttmästare därst. 1633. Major 1635. Major vid Upplands ryttare 1637. Överstelöjtnant därst. 1639. Deltog med Upplands ryttare i trettioåriga kriget 1637–1638 samt 1641–1644 och sistnämnda år i kriget mot Danmark. Stupade barnlös 1644-08-14 i en mindre strid mellan Rendsburg och Kiel. Hemfördes till Sverige och begraven i Stigtomta kyrka, där hans epitafium uppsattes. [²]. Gift 1640-10-06 Torp med Catharina Rosenhane i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1651-02-00 på Älghammar i Björnlunda socken, Södermanlands län, med ryttmästaren Sivard Kruse af Elghammar, född 1628, död 1664), född 1610-02-00, död 1668-01-22 och begraven i Björnlunda kyrka, dotter av ståthållaren Johan Jöransson Rosenhane och hans 2:a fru Carin Scheringsdotter Arp.

• Hans. Kaptenlöjtnant vid artilleriet. Död ogift 1638 och begraven i Stigtomta kyrka, där hans vapen uppsattes.⁴

• Jöran, död 1644. Se Tab. 3.

• Eleonora.⁴

TAB 3

Jöran (son av Jöran Jakobsson, adlad Silfverpatron, Tab. 2). Död 1644-11-00⁶

Barn:

• Jöran Jöransson. Student i Uppsala⁷ 1648-06-09 (Georgius Georgii Silfverpatron). Levde ännu 1650-12-18, då Schöring Rosenhane fick exspektansbrev på Helgesta, men torde dött kort därefter, ty 1652 hade den sistnämnde tillträtt egendomen.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.