:

Von Saltza nr 96

Från Adelsvapen-Wiki

Grevliga ätten von Saltza nr 96 †

Grevlig 1778-12-27, introducerad 1779. Utdöd 1785-03-01.

Hugo Herman von Saltza, greve von Saltza (son av Jakob Ludvig von Saltza, friherre von Saltza, se friherrliga och grevliga ätterna von Saltza, Tab. 1), född 1726-08-06. Volontär vid generalmajoren Zanders regemente i Göteborg 1738. Arklimästare vid amiralitetet 1741. Konstapel vid amiralitetet 1742. Midshipman på svenska ostindiska kompaniets skepp Stockholm 1745. Fänrik vid generalmajoren Zanders regemente i Göteborg 1745-04-03. Styrman på nämnda kompanis skepp Prins Gustaf 1746. Löjtnant vid Älvsborgs regemente 1750-03-30. Kapten vid Älvsborgs regemente 1750-06-26. Överadjutant hos general en chef i Pommern, friherre von Lantingshausen 1759. RSO 1760-04-28. Major i armén 1762-07-27. Sekundmajor vid regementet 1767-07-07. Överstelöjtnant i armén 1770-02-06. Överste i armén 1772-09-12. KSO 1772-09-12. Överste för ett värvat regemente i Finland 1773 och för Jönköpings regemente 1773-06-30. Överste för garnisonsregementet i Göteborg och kommendant vid garnisonsregementet i Göteborg 1774-06-20. Tillförordnad landshövding i Hallands län 1774. Generalmajor 1776-10-16. Lantmarskalk vid 1778 års riksdag. Greve 1778-12-27 (introducerad 1779 under nr 96). KmstkSO 1778-12-27. Död 1785-03-01 i Göteborg och slöt själv sin grevliga ätt. 'Under hans anställning på skeppet Stockholm strandade detsamma på Hittland, då han med möda bärgad måste kvarbliva därstädes i fyra månader i brist på lägenhet att fortsätta resan. Gick sedermera därifrån med ett litet gammalt fartyg, vilket blev väderdrivet till Skottland, där han flera mil vandrade till fots för att söka ett segelfärdigt fartyg till hemresans fortsättande, men blev slutligen nödsakad att nyttja det gamla fartyget, med vilket han efter en månads ganska svår resa, i anseende till storm och brist på livsuppehälle, ankom till Göteborg. Var under pommerska kriget med i stormningen av Svinemunde skans och Wollin 1759, attacken vid Anklam 1760, affären vid Friedland 1761 och vid Neukahlen 1762, där han med särdeles mandom och tapperhet drev fienden på flykten, tog två stycken 16-pundiga metallkanoner samt en myckenhet trummor, gevär och ammunition jämte en stor hop fångar. Uppbröt med Älvsborgs regemente till dämpande av det år 1766 utbrutna upproret i Västergötland och tog med sitt eget kompani själva upprorsstiftaren och 300 man av hans anhängare till fånga.' Gift 1751-06-18 med sin kusin, friherrinnan Beata Vilhelmina Krause af Verchou, född 1731-07-22 Klastorp, vilken egendom hon 1803-01-28 testamenterade till sin mans brorsöner, dotter av kaptenen friherre Hans Jakob Kruuse af Verchou nr 76, och Brita Johanna Lilliehöök af Fårdala nr 1.

Barn:

  • Gustava, född 1752-02-28, död 1756.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

: