Stubbe nr 72

Från Adelsvapen-Wiki

0072.jpg


Adliga ätten Stubbe nr 72 †

Adlad 1587-09-05, introd. 1625. Utdöd 1635 eller 1636.

På riddarhusgenealogien för denna ätt har en fullständig förväxling av två lika benämnda ätter ägt rum, i det att där intagits stamtavlan för en finsk frälsesläkt från 1444, vilken i vapnet förde ett jägarhorn med en stubbe blott till hjälmprydnad och som utdog före riddarhusets inrättande. Jakob Olofsson Stubbe, som tillhörde denna släkt, och på nämnda stamtavla uppgives hava levat och vunnit introduktion 1625, blev i själva verket avrättad 1599 på hertig Carls befallning, sedan han i klubbekriget spelat en betydande roll, och ätten utdog med hans son ryttmästaren Olof Jakobsson, som stupade 1614 i kriget mot Ryssland. Den i verkligheten introducerade ätten Stubbe, vars vapen visar i skölden en avbruten lindstubbe med rot och ett grönt löv på vardera sidan om stubben i blått fält samt på hjälmen två gröna löv i kors, återgives här nedan enligt J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. Den finnes även upptagen i Schlegel-Klingspor, Den med sköldebrev förlänade, men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartavlor under namnet Väckjärfvisläkten. Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Ekelöf. Det Stubbevapen, som finnes uppsatt i riddarhussalen och som visar i skölden ett gumsehorn och på hjälmen en stubbe, tillhörde en med den introducerade samtidig ätt Stubbe, som på mödernet härstammade från den först nämnda finska frälsesläkten med detta namn.


  • Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909).

1Medd. av statsarkivarien K. Blomstedt. 2Al.

TAB 1

Lasse i Gästerby i Sibbo socken. Gift med Margareta i Härtonäs.

Barn:

  • Peder Larsson. Var länsman i Sibbo 1511.

Barn:

  • Lars Pedersson, till Vekkjärvi i Borgå socken. Domhavande i Borgå län. Nämnes senast 1568.

Barn:

  • Olof Larsson, till Vekkjärvi. T. f. domhavande i Borgå län 1572–15831. Fältarklimästare i Finland 1579. Fick 1580-09-05 frihet och frälse på alla de gods han ärvt och förvärvt samt 1586-11-23 frihet för alla utskylder1. Domhavande i Sääksmäki härad 1581–15861. Slottsfogde på Narva 1584 (tilltr. 1 okt.) och till sin död2. Adlad 1587-09-05. Död 1589.2. Gift med Elin Henriksdotter, som 1590-12-06 fick konfirmation på Vekkjärvi och levde ännu 1622-08-05, dotter av frälsemannen Henrik Sarfve och Elin Henriksdotter, av finska adliga Sjundbysläkten.

Barn:

  • Gottskalk Olofsson. Hovjunkare. Fick 1589-08-09 bekräftelse på adelskapet för den trohet han bevisat konungarna Johan och Sigismund. Följde sistnämnda konung till Polen.
  • Henrik Olofsson Stubbe. Ståthållare. Död omkr. 1635. Se Tab. 2.

TAB 2

Henrik Olofsson Stubbe (son av Olof Larsson, tab. 1), till Vekkjärvi, Bosgården och Haraldsnäs i Borgå socken ävensom Tessjö och Lill-Abborfors i Strömfors' socken samt ett hemman i Ihamäki by i Somero socken, vilka alla gods förklarades förbrutna under hertig Carls stridigheter med konung Sigismund 1599, men återgåvos 1600. Red under kriget i Livland 1605 som adelsryttare för sin moders gods. Mönsterskrivare vid finska adelsfaneregementet 1607. Rumormästare 1610 och deltog i Kexholms belägring. I slottsloven på Viborgs slott 1614. Underståthållare därstädes 1615–1620. Ensam slottsloven därstädes 1617-05-17. Ståthållare på Narva 1620 och på Viborg 1624–1626. Introd. 1625 under nr 39, vilket sedan ändrades till 72. Ståthållare i Åbo 1627. Avsked därifrån 1634-12-01. Död 1635 eller 1636 och slöt själv sin adliga ätt. Gift 1617 med Cecilia Månsdotter, som levde 1642, men var död 1645, dotter av Måns Henriksson Tawast och Kerstin Henriksdotter Mjöhund, båda av ointroducerade finska frälsesläkter.

Barn:

  • Helena, till Bosgården samt Sarvsalö i Pernå socken och Maaskola i Viborgs socken. Gift omkr. 1638 med ryttmästaren vid Savolaks' rytteri Otto von Berg, död 1650.
  • Anna, till Strömsnäs i Viborgs socken och Hattula i S:t Andreæ socken. Begraven 1656-11-23 i Viborgs domkyrka. Gift efter 1645 med ryttmästaren Erik Boije af Gennäs, i hans 1:a gifte, död 1668.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.