Lindschöld nr 32

Från Adelsvapen-Wiki

G 032.jpg

Grevliga ätten Lindschöld nr 32 †

Adlad 1669-07-26, Introducerad 1672. Friherrlig och grevlig 1687-12-10, introducerad 1689. Utdöd 1709-06-15.

Enligt Sundelius, Norrköpings minne (1798), s. 233 ff., skall stamfadern för ätten icke hava varit borgaren i Skänninge Håkan Olofsson utan köpmannen i Norrköping Håkan Svensson, född 1558, död 1622, gift med Botila Turesdotter. Enligt samma källa skall Erik Lindeman, sedermera greve Lindschöld, som student blivit gift 1657 med Greta Jonsdotter, en förmögen bondedotter från Eldslösa i Mjölby socken, Östergötlands län, död 1659 (då mannen vistades utomlands) och med henne haft en son Jon, född 1658, som uppfostrades av mödernefränder och kallade sig Hansson efter sin fosterfader, bonden Hans Andersson i Stora Lund, samt själv blev bonde. Gift med Brita Larsdotter blev han fader till flera barn och enligt uppgift i Biogr. Lex. Ny följd, B. 6 (1865–1866) skulle denna gren av ätten ännu fortleva. Ingers anser dock uppgifterna härom icke förtjäna tilltro.

Litteratur: E. Ingers, Erik Lindschöld (1908).

Håkan Olofsson. Borgare i Skänninge. Gift med Brita Svensdotter, dotter av kyrkoherden i Seglora pastorat av Skara stift Sven Olofsson, som blev stamfader för adlad ätterna Gyllensköld och Carlheim (-Gyllensköld), nr 1207 och 1661.

Barn:

Olof Håkansson, född senast omkring 1590. Först smed och borgare i Skänninge. Rådman i Skänninge 1621. Borgmästare 1625. Åter rådman 1627 och borgmästare 1653. Avsked 1659. Död 1665-07-06 i Skänninge. Hans barn kallade sig Lindeman. Gift 1:o omkring 1620 med den för sin ovanliga skönhet bekanta Margareta Nordanväder, död 1635-06-17 i Skänninge, 'som vid två års ålder blev bortsnappad av en Vingåkersbonde men återkom vid bondens död och var då femton år gammal', dotter av borgmästaren i Skänninge Erik Nordanväder, som blev stamfader för adlad ätten Nohlanwähr, nr 1024. Gift 2:o 1635-12-01 med Brita Joensdotter, död 1643-08-08, dotter av rådmannen i Skänninge Joen Eriksson och Maria Svensdotter. 3:o 1645-05-17 med Ingeborg Hansdotter, död 1659-04-14, dotter av borgmästaren i Skänninge Hans Henriksson och Ingrid Olofsdotter [Öä].

Barn:

1. Erik Lindeman, adlad Lindenschöld, friherre och greve Lindschöld, greve till Stavsund i Ekerö socken, Stockholms län, friherre till Lindevad (förut Hundevad) vid Skänninge, herre till Kaggeholm i Ekerö socken, Stockholms län, Klakeborg i Järstads socken, Östergötlands län samt Falla och Brevik. Född 1634-02-02 i Skänninge. Student i Uppsala 1651-01-22. Informator för riksrådet, friherre Bielkenstiernas söner. Handledare i studier för konung Carl X Gustafs naturliga son, greve Gustaf Carlsson 1658-11-24. Sekreterare i kungliga kansliet 1668-09-26. Legationssekreterare vid greve Claes Totts ambassad till polska konungavalet 1669. Adlad 1669-07-26 med namnet Lindenschöld (introducerad 1672 i tredje klassen, näst efter Trotzenfelt, men utesluten ur matrikeln 1719, då de släkter avfördes, som blivit introducerade såsom friherrliga eller grevliga). Protokollssekreterare i rådskammaren. Konungens handsekreterare 1673. Hovråd 1674-11-23. Lagman i Bohuslän 1676-05-11. Tillika kansliråd och statssekreterare 1677-11-00. Hovkansler 1685. Tillika ordförande i justitierevisionen 1685-09-11. Lantmarskalk 1686-09-00. President i lagkommissionen 1686-12-06. Konfirmations diplom med namn- och vapenförändring (Lindschöld) 1686-12-24. Kungligt råd 1687-01-20. Kansler för Lunds universitet 1687-05-30. Friherre 1687-12-10 (ej introducerad). Greve 1687-12-10 och skulle skriva sig greve till Stavsund och friherre till Lindevad (introducerad 1689 under nr 32). Guvernör för kronprinsen, sedermera konung Carl XII 1688-12-22. Död (Gravskrift i U. U. B. (Medd. av O. Edelstam.).). 1690-07-11 och begraven 1690-10-19 med mycken ståt i Riddarholmskyrkan i de kungliga personernas närvaro samt sedan nedsatt i eget byggt gravkor på södra sidan av Ekerö kyrka, varest överst i fonden av gravkoret hans präktiga grevl. vapen ses. – Lindschöld var utan tvivel ett stycke av en statsman med tankar och planer, som pekade långt framom hans eget tidevarv. Som ämbetsman stod han genom snille, kunskaper och arbetsförmåga bland de allra främsta under Carl XI:s dagar och var en av reduktionens och enväldets ivrigaste och talangfullaste tjänare. Var därjämte poet och diktare av tillfällighetspoem mm (hans Samlade vitterhetsarbeten utgåvos 1864 av Hanselli). Som talare hör han ovedersägligen till sin tids främsta och som mecenat för lärde och författare har han kanske åstadkommit mer än genom sin egen vittra produktion [N. F.]. Gift 1669-09-07 i Stockholm med Elisabet Cronström, född 1653-04-28, död 1718-02-15. På Stavsund och begraven bredvid sin man i Ekerö kyrka, dotter av kammarrådet Isak Kock, adlad Cronström nr 786, och Christina Hanssen.

Barn:

  • Isak, född 1671-02-06 i Lund. Student i Uppsala (Um.) 1675-10-01. Död under studiers idkande och utrikes resor 1687 i Tübinen och blev där begraven.
  • Christina, född 1672-02-20 död ung.
  • Charlotta Margareta, född 1673-03-29 död ung.
  • Carl, född 1675-09-12. Överstelöjtnant (KrAB.) vid Björneborgs regemente och kommendant i Seelburg. Stupade ogift 1705-07-16 i slaget vid Gemauerthof.
  • Elisabet, född 1676-09-02, död som barn.
  • Erik, född 1679-09-25. Löjtnant vid garnisonsregementet i Stade (Lk.). Kapten vid Västerbottens regemente 1704-11-24. Död ogift 1708-09-08 av blessyrer erhållna i träff ningen vid Meskowitz 1708-08-31.
  • Eleonora, född 1681-03-25, död 1731-05-06 och begraven i Lindschöldska familjegraven i Ekerö kyrka. Gift 1712-09-30 med sin kusins svåger, landshövdingen (friherre) Isak Funck, född 1679, död 1735.
  • Gustaf, född 1684-02-20 död 1687.
  • Olof, född 1687. Löjtnant vid Upplands femmanningsinfanteriregementeä 1703-03-02. Löjtnant vid Hälsinge tre- och femmänningsinfanteribataljon 1703-03-02. Konfirmationsfullmakt 1704-01-11. Kapten vid Hälsinge tre- och femmänningsinfanteribataljon (Lk.) 1706-01-01. Ryttmästare vid södra skånska kavalleriregementet 1708. Stupade ogift 1709-06-15 vid Staro Senschary i Ukraina och slöt ätten på svärdssidan.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.