:

Keder nr 1458

Från Adelsvapen-Wiki


Adliga ätten Keder nr 1458 †

Adlad 1711-12-10, introducerad 1719. Utdöd 1735-04-17.


  • Mikael Keder, född i Basel. Inkom till Sverige och blev borgare och handelsman i Stockholm. 'ihjälstucken 1630 av en drucken fänrik, då han ärnade gå till aftonbönen i kyrkan.' Gift med Anna Biselstein från Lübeck, som sedan fick handelsmannen Schiffner.

Barn:

  • Niklas Keder, född 1629-12-03 i Stockholm. Handlande i Stockholm. Kommissarie för borgarståndet i rikets ständers bank 1668. Avsked från rikets ständers bank 1673-04-19. Död 1679-07-14. Han gjorde kronan ansenliga försträckningar. Gift 1:o 1656-06-24 med Lucretia Peters, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1654 med Vilhelm Bellier), född 1629-03-14 i Bremen, död 1670-12-09 i Stockholm och begraven 1670-12-09 i Maria Magdalena kyrka, dotter av borgaren i Bremen Baltzar Peters. Gift 2:o 1671-12-31 med Catharina Törne, också i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1670 i juli med extra ordinarie rådmannen i Stockholm Albrekt Funck i hans 2:a gifte [gift 1:o 1650-10-29 med Ingrid Hansdotter, född 1632-07-08, död 1656-03-02, dotter av borgmästaren i Stockholm Hans Hansson], född 1623-03-00, död 1670-11-19), född 1654-03-18 i Stockholm, död 1675-08-27 och begraven 1675-10-04, dotter av politieborgmästaren i Stockholm Hans Olofsson Törne (fader till kommerserådet Olof Hansson Törne, adlad Törnflycht, och kamreraren Lorentz Hansson Törne, adlad Törne) och hans 2:a hustru Ingrid Carlsdotter Ekenbom.

Barn:

  • 1. Niklas Keder, adlad Keder, född 1659-03-20 i Stockholm. Student i Uppsala 1672-02-09. Assessor i antikvitetsarkivet 1697-06-01. Adlad 1711-12-10, (introducerad 1719 under nr 1458). Död ogift 1735-04-17, och slöt själv sin ätt samt begraven i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. 'Han blev strax efter sina studiers fullbordande och sina utländska resors slutande antagen av konung Carl XI att ordna en ansenlig och kostbar samling romerska medaljer, den konungen tillhandlat sig, och vilket ordnande han oftast i konungens närvaro verkställde. Utmärkte sig genom sin fintlighet att påhitta deviser och sinnebilder till skådepenningar och vid varjehanda högtidliga tillfällen. Utgav av trycket åtskilliga lärda avhandlingar på latin om gamla svenska, isländska, ryska, anglosachsiska och anglodanska mynt. Ägde själv en stor samling sådana. Över honom har trenne medaljer blivit slagna.'

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

: