Huusgafvel nr 2102

Från Adelsvapen-Wiki

Vapensköld för adliga ätten Huusgafvel nr 2102

Adliga ätten Huusgafvel nr 2102 †

Gammal frälsesläkt. Erhöll förnyelse å adelskapet 1774-06-07, introd. 1776 utdöd 1799-05-02. Denna ätt var i äldre tider den förnämsta bland de så kallade Vekkelaks-knaparne, en grupp frälsesläkter i Vekkelaks socken i Viborgs län, vilka väl levde såsom bönder, men vilka under 1500-talet uttryckligen erkändes vara av gammalt frälse eller av gammal adel. De nyttjade adliga vapen samt utrustade ännu år 1655 ryttare under adelsfanan, men försummade på grund av ogynnsamma yttre förhållanden att söka introduktion på riddarhuset. I samband med Carl XI:s reduktion förvandlades deras hemman till berustade säterier med bördsrätt, varjämte de själva befriades från skyldigheten att erlägga mantalspenningar. Sådana släkter voro, förutom Huusgafvel, Junker, Pilhierta och Brandstake m. fl. Såsom stamfader för ätten Huusgafvel nämnes den i slutet av 1300-talet levande nämndemannen Erik Larsson till Bredskall och Sandby i Vekkelaks. Ätteledningen från honom till kyrkoherden Jöns Vilken år dock icke fullt klar

TAB 1

Erik Larsson till Bredskall i Vekkelaks socken. Nämndeman. Tillhandlade sig 1396 gods i Bredskaliby och på malmen vid Vekkelaks kyrka, vilka blivit vederkända under kronan från Lasse Blekare, som utan orlof rymt ur riket. Urkunden härom, utgiven af riddaren Erengisle Nilsson (Natt och Dag) och höfvistmannen på Viborg, Karl Ulfsson (Sparre), framlades vid frälseransakningen 1618 av Hans Pedersson Junker samt av Sigfrid Jönsson (Tab 9) som dessutom uppgav att denne Erik Larsson fört i skölden en husgafveln och på hjälmen en eldhake.

Barn:

  •  ? Vilken Se Tab 2
  • Mårten

TAB 2

Vilken Eriksson (son av Erik Larsson, Tab 1) i Elimä socken. Förekommer 1461 och 1477.

Barn

  • Hans Vilkensson. Se Tab 3
  • Jöns Vilkensson. Se Tab 5.

TAB 5

Jöns Vilkensson (son av ? Vilken Eriksson, Tab 2)

Barn:

  • Sigfrid Jönsson
  • Per Jönsson. Se Tab 6.

TAB 6

Per Jönsson (son av Jöns Vilkensson, Tab 5).

Barn:

  • Matts Persson. Se Tab 7
  • Nils Persson. Se Tab 19
  • Tomas Persson i Strömsby 1550-1562. Var gift och hade efterkomande som kallade sig "Vilken".

TAB 7

Matts Persson (son av Per Jönsson, Tab 6), till Strömsby i Vekkelaks socken. Fick 1552-09-06 och 1553-09-27 af konung Gustaf I stadsfästelse på frälseätt.

Barn:

  • Johannes Mathiae Vilken Se Tab 8
  • Matts Vilken. Se Tab 24

TAB 8

Johannes Mathiae Vilken (son av Matts Persson Tab 7). Kyrkoherde i Vekkelaks 1561–1584.

Barn:

  • Sigfrid Jönsson, länsman, levde 1633.
  • Heiden Jönsson Vilken. Ryttare 1577. Borgare i Helsingfors. Befallningsman uti Kummensegårds län. Brukade signetet en husgafvel.
  • Erik Jönsson Husgafvel. Se Tab 14.

TAB 14

Erik Jönsson Husgafvel (son av Johannes Mathiae Vilken, Tab 8) i Strömsby i Vekkelaks socken. Kornett vid adelsfanan fogde i Kymmenegårds län 1609-06-18. Slottsfogde på Koporie. Avsked därifrån 1613-06-04. Levde 1629. Han blev under ryska kriget träffad i livet av tvenne blylod, dem han sedan hade kvar i kroppen till döddagar.

Barn:

  • Joahnnes Erici. Död före 1662. Måhända den prästman Joahnnes Erici som 1649 var kaplan vid Kexholm. Hans son var serganten Henrik Johansson som levde 1671.
  • Viljam Husgafvel. Kornett vid finska rytteriet i Tyskland under 30-åriga kriget.
  • Carl Eriksson Huusgafvel Se Tab 14.
  • Dotter, gift med kyrkoherden Mattias Jacobi.

TAB 15

Carl Eriksson Huusgafvel(son av Erik Jönsson Husgafvel, Tab 14), till Strömsby och Sandby, båda i Vekkelaks. Född i början av 1600-talet. Tjänte i tyska kriget såsom sergeant. Död sannolikt kort före 1696-11-05, då bouppteckning verkställdes efter honom.3 'Han gjorde 1658 den 10 juni testamente till sin senare hustru, Sara Nilsdotter, av vad han henne i morgongåva lovat, nämligen 20 r:dr, en kyrkhäst, en ko, en kviga och ett stycke land, vilket allt efter hennes död skulle tillfalla son Erik och dennes hustru Anna Jakobsdotter, som var hustru Saras systerdotter.' Gift 2:o med Sara Nilsdotter.

Barn i gifte 1:o:

  • Erik Carlsson Husgafvel Se Tab 16.

TAB 16

Erik Carlsson Husgafvel (son av Carl Eriksson Huusgafvel, Tab 15). Rusthållare i Strömsby. Nämnes ibland dem, som befullmäktigade Olof Huusgafvel till 1693 års riksdag. Fick 1696-06-08 rätt att behålla sitt hemman under rusttjänst. Gift före 1658 med Anna Jakobsdotter.

Barn:

  • Johan Eriksson Huusgafvel Se Tab 17
  • Erik. Ryttare och rotmästare för eget rusthåll. Kvartersmästare. Död ogift.
  • Jakob. Kornett 1712. Gift med Katarina Posse. De efterlämnade två döttrar.

TAB 17

Johan Eriksson Huusgafvel (son av Erik Carlsson Husgafvel, Tab 16). Född 1680. Rusthållare för Strömsby 1730-08-15. Död 1742 och begraven i Sippola kapellkyrka. Gift med Maria Licén, död 1736, dotter av pistolsmeden Simon Licén.

Barn:

  • Erik. Se Tab 18.
  • Karl. Gift med Katarina Pihlhjerta.
  • Johan. Tullnär. Gift med Hedvig Örn.
  • Elias Huusgafvel, adlad Huusgafvel, född 1721-09-26 i Strömsby. T. f. mantalskommissarie i Kymmenegårds län 1783. T. f. uppbördsskrivare därst. 1740. Proviantskrivare vid tältmagasinerna 1742 under finska kriget och efter 1743 års fredsslut. Kontorsskrivare i provincialkansliet i Villmanstrand till 1746. Sekreterare och kamrerare hos landshövdingen och gränskommissarien frih. Stiernstedt. Bokhållare vid norra dykerikontoret i Stockholm 1748. Dykerikommissarie i Helsingfors 1754. Kamrerare vid dykerikontoret i Stockholm 1759. Erhöll förnyelse å adelskapet 1774-06-07 (introducerad på riddarhuset 1776 under nummer 2102). Tjänstledig 1792. Död ogift 1799-05-02 i Stockholm och slöt således själv sin adliga ätt.

TAB 18

Erik Huusgafvel (son av Johan Eriksson Huusgafvel, Tab 17). Gift med Elisabeth Halfbjörn, dotter av serganten Johan Halfbjörn och Anna Elisabet Wassman.

Barn

  • Karl Husgafvel. Student i Åbo 1766. Begärde 1769 på anmodan af sin farbroder Elias Huusgafvel häradsrätten i Vekkelaks intyg att Husgafvelska fordom funnits målat på ett glasfönster i Vekkelaks kyrka.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Jully Ramsay. Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909-1916). http://runeberg.org/frfinl/0207.html