Bergencrantz

Från Adelsvapen-Wiki

Adliga ätten Bergencrantz

Vapen: Skölden fördelt från höger till venster i'två fält, af hvilka i det första, som är blått, ses ett spetsigt berg af guld och i det andra, som är af guld, en grön lagerkrans; uppå hjelmen en öppen tornerhjelm, öfver hvilken är en lika krans mellan 4 fanor af guld och blått, h varom hvarandra fördelta; kransen och löfverket af guld, blått och grönt.

Anders Berg, adlad Bergencrantz, volontär vid öfverste Nieroths inf.-reg. 1701; sergeant 1702: fältväbel 1704; kommenderad på Ankarstjer-nas eskader 1705; bivistade då aktionen vid Retu-sari, der han blesserades vid landstigningen i bröstet af en bajonett; fänrik 1705; tog afsked och begaf sig till svenska arméen i Polen och betinnes der försedd med inkvartering 1706; löjtnant vid Buchwalds Dragoner s. å; och strax derpå kommenderad på parti tillika med ett utval af åtskilliga regementen under öfverste Görtz’ anförande, vid hvilket tillfälle ett ansenligt antal sachsare under general Jordans befäl 3 mil från Gjerlitz blefvo slagna; s. å. drabant hos k. Stanislaus med löfte att vid första ledighet bli korporal vid denna lif-corps, men tog afsked från Stanislai tjenst 1709, då Karl d. 12 marscherade in i Ryssland och blef s. å. ryttmästare vid generalmajor Kruses 3-männings-regemente till häst, hvarefter han blef kommenderad under öfverste Kanefehrs anförande och då i en träffning vid Dnieperströmmen med 5000 quar-tianer fången och bortförd till Kiew, hvarifrån hän något härefter lyckligen undkom till general Kras-sows armée. Sedermera följde han, på Karl d. 12:3 befallning, att Zülichs dragonreg. och alla förskingrade officerarea tillika med de polska tropparna under woivoden Kiouskis befäl skulle rycka in i Turkiet, med den corps, som vid Aldanova fått att göra med 5000 man kavalleri under generalen Goltz, livilka efter ett lyckligt fäktande blefvo jagade på flykten, men sedan de med 10000 man infanteri blifvit förstärkta, nödgades de, andre draga sig in i Schlesien; förtigandes hvad äfventyr desse trupper under denna marsch utstodo, innan de genom Ungern ankommo till Turkiet; han var under woivoden Kiouski utkommenderad 17^1 med ett parti till Ukraine, då städerna Billasirski och Beschop med storm blefvo tagna, hvarifrån han sedan för ryssar-nes annalkande styrka måste draga sig tillbaka till Turkiet genom en ödemark af 30 mil; sedan hän bivistat kampanjen vid Pruth, var han på kom-mendering till Polen under starosten Rafslds anförande, då Stanislay blef med storm intaget 1712; bivistade derpå belägringen och aktionen vid Bender; vid återkomsten till Sverige kapten vid Ta-vastehus läns infanteri 1715, och i denna beställning adlad 1719 den 29 Okt. Gift 1720 med Katarina Rudbeck, i hennes 2:a gifte, f. 1693; dotter af arkiateirn Olof Rudbeck, adlad Rudbeck och hans 1:a fru Katarina Göding; samt enka 1714 efter professor Mikael Eneman.

Son:

  • Karl Fredrik, f. 1725; volontär vid Uplands reg. 1744; stabsfänrik 1752; fänrik 1758; löjtnant 1762; kapten 1770; sekundmajor vid Västerbottens reg. 1779. Gift 1764 12/7 på Hammarby med Elisabet Kristina von Linné, f. 1743 14/6, † 1782 13/4 på Hammarby, der hennes porträtt finnes; dotter af arkiatern Karl Linneus, adlad von Linné och Sara Elisabet Moraea.
    • Dotter:
      Sara Elisabet. f 1827. Gift med öfverstlöjtnanten och kommendanten på Vaxholm Per Martin, f. 1760, † 1827

Källor

B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.