Vapen: En gyllene sköld, belagd allt intill kanterna ined ett blått kors. som till sin bredd svarar emot «en tredjedel af skölden. Uti hjertat af korset visar sig en krona af guld, beledsagad af trenne bandevis vända granatäplen af guld med röda kärnor, hvilka således äro stälda: en på hvardera sidan om kronan, på korsets bjelke, och. det tredje under kronan på korsets stolpes nedre del; men uti samma stolpes öfre del och alltså midt öfver kronan ses en femuddig stjerna af silfver.. På den öppna torner-hjelmen står upprest ett tvähandat svärd af silfver, midt uppå hvars klinga ses en krona af guld, igenom hvilken två gröna qvistar, den ena af lager och den andra af palm, korsvis äro stuckne, och ofvanföre svärdsudden sväfvar ett naturligt öga, varandes föröfrigt svärdet beledsagadt af två ur hjelmen uppstigande strussfjädrar, en på hvardera sidan, som till hälften hvar växelvis äro delte af guld och blått. Krans och löfverk växelvis guld och blått, silfver och rödt.
Måns Boberg borgare i Linköping 1660.
Son:
Nils Boberg f. 1660 26/3, hofmästare hos kungl. rådet grefve Jakob Gyllenborg; f 1738 på sin gård Östersta i Uppland. Gift 1707 24/9 med Maria Elisabet Tendier; f. 1669, f 1746; dotter af handlanden i Stockholm Ernst Tendier.
Son:
Karl Gustaf Boberg adlad von Palmcrona anmäldes till introduktion vid en riksdag och Riddarhusdeputation hade ärendet före, men dåvarande landtmarskalken lät saken så oförmärkt falla till intet; f. 1714 a/5, var i Upsala högskola i 12 år; kom 1736 i rikets tjenst som e. o. i Kammarkollegii Refereudariikontor; e. o. kanslist ibdm 1737; ord. kanslist ibdm 1739; borgmästare i Öregrnnd 1742; hofsekreterare fullmakt 1746; ord. sekreterare vid hofvet 1747; transporterad till borgmästare i Ystad s. å.; borgarståndets fullmäktig i Riksens Ständers Kommission 1742 — 1746; adlad 1751 d. 27 November; lagman i Stockholms och Uppsala län geuom ackord med grefve Jakob Gyllenborg 1762; låg till slut till sängs några år af slag, och rätt som han skulle dö, bytte han tjenst med bofrättsrådet Sven Vesterman sedermera friherre Liljencrantz; var riksdagsman i Borgarståndet 1738, 1740, 1743, 1746, 1751, då han, emedan han blifvit adlad, måste träda ur ståndet; f 1771 3l/i på Alby i Ytter-Selö socken utan manliga afkomlingar. Gift med Anna Katarina Vikman, f. 1712, f 1769; dotter af inspektor Vikman.
Barn:
B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.