Friherrlig 1707-03-21, introducerad 1720. Utdöd 1735-02-15.
Åtskilliga omständigheter tala för att ätten härstammar från Mecklenburg, men förhållandet är ej bevisligt. Tvenne orter med namnet Krassow finnas emellertid där, en vid Grewesmühlen, en annan vid Güstrow. I Wismars Nikolaikyrka har dessutom, enligt gamla anteckningar, legat en gravsten från medeltiden med påskriften: Erdman de Crassowe, och slutligen ingår den mecklenburgska vapenbilden, ett tjurhuvud, även i högra fältet av det Krassowska vapnet. Detta vapen fördes emellertid även av några andra släkter såsom von Datzow, Kaak, Wusseke och Westekendorp, vilka sannolikt sinsemellan och med släkten Krassow hade ett gemensamt ursprung, vilket även, beträffande de två förstnämndas inbördes förhållande är bevisligt. Alla dessa släkter voro besuttna på Rügen, och till denna ös urgamla adel hör också ätten von Krassow, som ifall ovannämnda antagande är riktigt, mycket tidigt måste överflyttat dit från Mecklenburg. Första gången släkten namnes är i sammanhang med det förbund, som Rügens adel dagarne mellan l316-12-25 och 1317-01-05 slöt med staden Stralsund. Ty bland de tolv riddare och 125 väpnare, som undertecknat den i nämnda stads rådsarkiv förvarade handlingen häröver, förekomma även Gottschalk, Tönnes (Anton) och Mattias Crassowe, under senare hälften av 1300-talet levde tvenne personer vid namn Tönnes Krassow. Från den ena härstammar linjen till Schweikvitz, Salkow, Siggersnow mm, som 1825-08-03 utslocknade på Rügen, men ännu torde fortleva i Halland, dit den kom på 1740-talet, då Eberhard Moritz von Krassow gifte sig med friherrinnan Mariana Elisabet Coyet från Skottorp. Den andre Tönnes blev stamfader för nedanstående gren, som innehade de å Rügen belägna stamgodsen Varsnévitz, Pansevitz, Damban och Veikevitz, förutom flera längre fram, dels genom arv, dels genom köp förvärvade gods å pommerska fastlandet.
Tönnes von Krassow, levde 1365–1407.
son:
son:
son:
son:
son:
son:
son:
son:
Christian, till Varsnevitz och Pansevitz. Född omkring 1620. Död 1671. Gift 1:o med Elisabet von Berglasen, född 1627-08-01, död 1651-04-02, med vilken han hade fem söner och en dotter, dotter av Ernst von Berglasen och Eva von Plåten. Gift 2:o med Margareta Catharina von Holstein, med vilken han hade fyra söner och fyra döttrar, dotter av Ulrik Adolf von Holstein och Barbara von Schwerin.
Barn:
Ernst Detlof, friherre von Krassow (son av Christian, Tab. 1), till Pansevitz. Född i Pansevitz omkring 1660. Fänrik vid livgardet 1677-05-18. Löjtnant vid livgardet 1678-09-29–1681. Major vid Erskins svenska infanteriregemente i Holland 1688-09-26. Överste för Erskins svenska infanteriregemente. Överste för Bremiska dragonregementet 1699-11-25. Generalmajor av kavalleriet 1706-06-12. Friherre 1707-03-21, men friherrebrevet utfärdades först 1720-05-05 av drottning Ulrika Eleonora för sonen Carl Vilhelm (introducerad 1720 under nr 157). Generallöjtnant av kavalleriet 1710-03-09. Vice generalguvernör i Bremen och Verden 1710-08-31. Avsked 1712-01-03. Vice guvernör och kommendant i Wismar 1712. Åter generallöjtnant 1713-05-13. Död 1714-01-23 i Harburg i Pommern [Lk]. Han var en av Carl XII:s mest anlitade krigare. Förde armébefäl i Västpreussen 1707, i Polen 1708 och 1709 och i Pommern 1709. Hade på våren 1712 i uppdrag att underhandla med Danmark och med sjömakternas gesanter i den nedersachsiska kretsen om Elbeflodens neutralitet och senare sändes han att utverka Hannovers hjälp till avstyrande av det anfall på Bremen och Stade, som man fruktade från danska sidan. (NF.) Gift 1687 med Augusta Vilhelmina von Wolffratt, död 1721-04-20 i Stralsund, dotter av Adolf von Wolffratt och Anna Clara von Uslar.
Barn:
J. von Bohlen, Geschichte des adelichen, freiherrlichen und gräflichen Geschlechls von Krassow (Berlin 1853).
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.