Munck nr 103
Från Adelsvapen-Wiki
Grevliga ätten Munck nr 103 †
Friherrlig 1778-12-27 introducerad 1788. Grevlig 1788-07-04 introducerad 1789. Utdöd 1831-07-18.
Adolf Fredrik Munck af Fulkila, friherre och greve Munck (son av Anders Erik Munck af Fulkila, se adliga ätten Munck af Fulkila, Tab. 34), född 1749-04-28 Rantakylä Volontär vid Savolaks infanteriregemente 1760-07-22. Page vid hovet 1765-04-16. Kammarpage hos konung Adolf Fredrik 1767-07-12. Kornett vid livdragonregementet 1771-11-13. Förste kammarpage hos konung Gustaf III 1772-06-06. RSO 1772-09-12. Hovstallmästare 1772-12-30. Löjtnant vid livdragonregementet 1775-02-14. Ryttmästare vid adelsfaneregementet 1775-05-22. Major vid adelsfaneregementet 1776-10-29. Tillika konungens förste hovstallmästare 1773-10-03. Ceremonimästare vid alla ordnar samt friherre 1778-12-27 jämte sin äldre broder Johan Henrik och yngre Otto Magnus, men först i ordningen bland dem (introducerad 1788 under nr 309). Ståthållare på Drottningholms slott 1781-01-24 vartill sedan kom Svartsjö slott och Ventholmens kungsgård. Överstelöjtnant vid adelsfaneregementet 1782-04-20. Ståthållare och landshövding i Drottningholms och Svartsjö län 1786, som då skildes från Stockholms hövdingdöme. Landshövding i Uppsala län 1788-05-27, men kom ej att tillträda som landshövding, utan blev i stället ledamot av utredningskommissionen för krigsrustningarna. President i kammarrevisionen 1788-07-03. Greve 1788-07-04 (introducerad 1789-05-16 under nr 103). Avsked från adelsfaneregementet 1789-10-29. Ordförande i kommittén för örlogsflottans utredande 1789-11-14. Ledamot av regeringen under konungens vistelse i finska kriget. Avsked från ståthållarämbetet 1790-10-04. RoKavKMO 1790-11-22. Därtill dubbad 1791-04-28. Blev 1792 förlustig alla sina ämbeten anklagad för utgivandet av de falska s, kungliga Fahnehielmska kreditsedlarne och måste resa ur riket. Naturaliserad greve i Parma och Piacenza 1816. Död 1831-07-18 i Massa-Carrara i Italien och slöt själv sin grevliga ätt, vilken dock förut blivit avförd såsom utgången. Han var Gustaf III:s beryktade gunstling.
Källor
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.