Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsv. garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), som bäres främst i de äldsta släktleden, av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore. Ätten var bosatt i Egentliga Finland. Det har talats om två släkter Garp, Storgårdssläkten och Koskissläkten, men det är i själva verket fråga om två grenar av samma ätt. Ätten utdog i början av 1500-talet. Den förde i vapnet trappgavlar i något olika gruppering med skölden möjligen »delad och växlad» med vitt och blått (tab. 3). En annan finländsk frälsesläkt med en knytnäve i vapnet har med tvivelaktig rätt också kallats Garp. Något släktsammanhang mellan denna 1400-talsätt och riksrådsätten kan ej påvisas. Ytterligare ett par personer med namnet Garp, som sakna bevisligt samband med ätten, framträda i 1400-talets Finland. Av dem uppträder Jöns Garp 1405 såsom (frälse)nämndeman i Borgå, medan en Hans Garp 1421 uppträder såsom innehavare av jord i Danskila i Oripää i Pöytis sn i Egentliga Finland, där frälsejord senare förekommer.
Tore Garper. Faste vid pantsättning 1367 på Åland för en jordägare i Nykyrko sn i Egentliga Finland. Var nära frände, fader eller broder, till den följande att döma av namnskicket och andra omständigheter.
Son eller broder:
Anders Garp (son eller broder till Tore Garper, tab. 1). Uppträder som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 »Bo Jonssons fogadhe i Löpsta», d.v. s. Lepistö i Virmo sn i Egentliga Finland, vilket uttryck bör tolkas som Anders Garp i Löpsta, Bo Jonssons fogde. Uppträder sista gången 1387, då han i Stockholm överlåter jord i Finland. Var bosatt i Löpsta eller Lepistö åtminstone år 1376, innehade Storgården i Letala sn, Vias i Töfsala sn samt därutöver gods i Vemo sn, allt i Egentliga Finland. — Var troligen gift två gånger, eftersom ålderskillnaden mellan barnen är stor och yngste sonen Gregers’ mor synes ha varit gift även med en Jöns, vars barn, sam-syskonen» Anders Jönsson och Margareta Jönsdotter, hustru till Torkil Jönsson i Kimito sn i Egentliga Finland, nämnas bror och syster till Gregers Andersson. Tidigare synes Anders Garp ha varit gift med en nära fränka till prästmannen Ulfhard Ulfhardsson, eftersom en Filip Ulfhardsson och Jöns Andersson, Andérs Garps son, sägas vara den före 2.5 1105 i Prag avlidne Ulfhards närmaste arvingarv.
Barn:
Jöns Andersson (son av Anders Garp, tab. 2). Framträder troligen första gången 1373, med större sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å »frälsemanna vägnar». Var riksråd 1396 och 1399 och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungsräfsten i Finland 1405, stundom nämnd »konungsdomhavande i halvt Tavastland», stundom endast konungs domhavande, stundom endast som närvarande. Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407. Har innehaft Storgården i Letala sn, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen, troligen även Lepistö i Virmo sn, som senare innehades av dotterbarnen och strögods i samma snr samt i Töfsala sn.
Barn:
Jakob Jönsson eller Jeppe Joensson (son av Jöns Andersson, tab. 3). Namnes första gången 22.11 1420 som främste landssyneman i Kjulo sn i Nedre Satakunda. Dömes 1424 i stadig besittning av jord som fadern innehaft. Uppträder ännu 21.6 1425. Jakobs sätesgård synes varit Letala storgård, till vilken såväl han själv som hustrun nämnes. Ägde även jord i Virmo sn i Egentliga Finland. Var gift med Ragnhild Eriksdotter, som dog medan Henrik Klasson (Djäkn, Lydekasönernas ätt) var lagman i Norrfinne lagsaga, d. v. s. mellan 1449 och 1458. Sedan hennes broder häradshövdingen Erik Eriksson (kluven sköld med halv lilja) i Sandika i Edebo sn i Uppland också avlidit, föll Forssa i Tensta sn i Norunda hd i samma landskap på hustru Ragnhilds arvingars lott.
Barn:
Gregers Jönsson (son av Jöns Andersson, tab. 3). Sigillerar 1423 i Abo en pantförskrivning omedelbart efter (sin broder) Jakob Jönsson.
Son:
Nils Gregersson (son av Gregers Jönsson, tab. 5). Fråndömes 1476 gods i Virmo sn i Egentliga Finland till förmån för Nådendals kloster. Uppträder 1483 som faste på Åland vid Kort Hartvigssons giftermål med Birgitta Henriksdotter (Fleming), kusin till Nils Gregerssons hustru. Att denne tillhörde ätten Garp visas av att hans namn jämte garpvapnet och hustruns vapen målats i taket i Töfsala kyrka i Egentliga Finland i början av 1470-talet. Var gift med sin kusin Hartvig Jakobssons svägerska Margareta Magnusdotter, dotter av väpnaren Magnus Fleming.
Barn:
En till namnet okänd man (son till Anders Garp, tab. 2). Var kanske identisk med den frälseman Peter Andersson, vilken 1402 uppträder som främsta sigillvittne i Åbo.
Dotter:
Gregers Andersson (son av Anders Garp, tab. 2). Framträder första gången 1417. Var häradshövding i Vemo hd i Egentliga Finland 1437. Levde ännu 4.2 1449, då han utfärdade sitt andra testamente, men var död 2.8 1450. Skrives till sätesgården Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland, där han utfärdar sitt testamente 1449. Var 11.11 1421 bland biskop Magnus’ svågrar (»mogha»), d. v. s. gift med en dotter av Olof Tavast (Ej biskopens syster Kristina, då Kristina levde ännu 1439). Gregers Andersson hade redan före den 1435 sista gången nämnde Klas Lydekasons (Djäkn) död till denne sålt sin senare hustru Anna Jönsdotters (ginbalksvis ställt renhorn) morgongåva av hennes föregående man Lähteenoja i Eura sn i Nedre Satakunda. Hon hade tidigare yarit gift med Lasse Laurensson, även kallad Lasse Finne, som nämnes som levande 1403—1423 och var död 1425. I utbyte mot morgongåvan hade hon av Gregers Andersson fått Nygård och Hietois i Vemo sn i Egentliga Finland. Hustru Anna ägde vidare jord i Euraåminne och Vittis snr i Nedre Satakunda samt i Töfsala sn i Egentliga Finland. Innehade dessutom fädernegodset »Kunudasäter» (Kåsätter?) i Götlunda sn i Glanshammars hd i Närke, som nämnes 22.8 1462 i samband med en beskyllning, vilken hennes brorsöner Mats och Ulf Peterssöner riktade mot henne, att hon förskingrat deras fäderne och möderne, men tillbakavisades av henne, som då ännu levde i Nådendals kloster.
Barn (ej i äktenskapet med Anna, men ej nämnda bland biskop Magnus syskonbarn 1439, vilket kunde tolkas så, att de voro av ett i övrigt okänt äktenskap):
Anders Gregersson (son av Gregers Andersson, tab. 8). Nämnes 1447. Satt i landsrättsnämnd 1476, i räfstenämnd 1488, möjligen i egenskap av häradshövding. Skulle enligt faderns testamente erhålla halva Koskis’ storgård i Vemo sn i Egentliga Finland vid dennes död och andra hälften vid styvmoderns frånfälle. Skrevs till Koskis. Gjorde jämte söner anspråk på det av hans kusins son Hartvig Jakobsson till Åbo domkyrka skänkta Santasaari, d. v. s. Sandö i Sagu sn, varom rättegång och dom påbjöds av riksföreståndaren 1494. Fick i bakarv Hartvig Jakobssons gods i Nykyrko sn ävensom Letala storgård eller Hartikkala i Letala sn, alla i Egentliga Finland, och ett flertal av dennes gods, som senare innehades av sondottern Anna Jönsdotters arvingar inom ätten Görtzhagen. Var gift med Karin, dotter av Olof Svärd (Svärd, äldre ätten), vars enda kända hustru hette Elin Jönsdotter.
Barn:
Jöns Andersson eller Johannes Garp (son av Anders Gregersson, tab. 9). Troligen densamme som Johannes Garp de Suecia, vilken 1484 inskrives vid Rostocks universitet, där han följande är blir baccalaureus. Håller 1490 enligt ett extrakt av 1663 häradsting i Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland men blev häradshövding där först efter årsskiftet 1495—1496. Förlorade före maj månad 1503 sitt häradshövdingedöme, vilket han förgäves försökte återfå. Biskop Magnus nämner Johannes Garp 5.2 1497 ärkebiskop Jakob Ulfssons tjänare (famulus). Befann sig på Åbo slott 1502, då Magnus Frille där belägrades av Sten Sture d. ä:s anhängare. Nämnes 29.10 1510 och torde ha varit i livet ännu 1512. Skrevs till Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland. Var gift med Margareta, dotter av Klas Henriksson (Horn af Kanckas). Med hänsyn till åldersskillnaden mellan de båda kullarna av Klas Henrikssons barn torde Margareta vara född i hans första äktenskap med Kristina Kristiernsdotter (Frille).
Döttrar:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Eric Anthoni
E. Anthoni, Kring vår medeltidsgenealogiska forskning, i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2 (1947); samme förf., Några medlemmar av ätten Garp, i Genos 1955, s. 86 ff; T. Carpelan, Medeltidssläkterna Garp och deras inbördes samband, i GSFÅ 1925, s. 12 ff.n