Adlad 1558-08-20 introducerad 1625. Friherrlig 1652-06-03 och 1654-02-18, introducerad 1654. Utdöd 1812-11-06.
Den inom släkten redan i medlet av 1600-talet gängse traditionen, vilken upptagits av alla äldre genealoger, uppgiver att ättens stamfader Jöran Johansson varit son av riddaren och riksrådet, ståthållaren på Nyköpings slott Johan Turesson (Tre Rosor) med hans trolovade Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter). Nyare undersökningar hava dock visat, att denna härledning, vilken bibehållits i den genealogiska litteraturen till våra dagar, med skäl kan betvivlas och att Jöran Johansson med all sannolikhet intet haft att skaffa med den berömda och högättade Johan Turesson, utan endast genom sin egen duglighet och förtjänst förvärvat sig sitt adelskap. (E. Meyer, Gustaf Rosenhane (1888).
Jöran Johansson, till Torp i Husby-Oppunda socken och Gräfseboda (nu Haneberg) i Näshulta socken båda i Södermanlands län, vilka han ärvde med sin hustru. Född 1525 vid Gäddeholm (nu Tureholm) i Trosa landsförsamling, Södermanlands län. Adlad (G I r.) 1558-08-20. Fogde på Nyköpings slott 1562–1565 (Al.). Häradshövding i Hölebo härad 1565. Deltog i hertigarnas uppresning mot konungen 1568. Fick Husby-Oppunda socken i förläning 1568 (Al.). Häradshövding i Rönö härad 1569. Kallas av hertig Carl ryttmästare 1570. Fullmakt att mönstra ryttare och knektar till Finland 1571-09-09 och att förhandla med allmogen 1572-02-06. Ståthållare på Nyköpings slott 1574. Skeppshövidsman 1574. Död 1576 i Nyköping och begraven 1576-03-14 i Husby kyrka, [E. Meyer, Gustaf Rosenhane (1888)]. Gift före 1559-00-03 med Märta Nilsdotter, död i pesten 1603-09-20 på Torp och begraven i Husby kyrka, dotter av Nils Tomasson till Lingshammar, Billsta, Hakunge och Bredsjö, av gamla Böljaätten, och Carin Kettilsdotter Hvessing (en halv båt, adlad 1442), till Torp och Grätseboda samt moster till ståthållaren Sten Claesson, adlad Böllja.
Barn:
Johan Jöransson Rosenhane (son av Jöran Johansson, Tab. 1), till Torp och Haneberg, född 1571 på Torp. Utrikes resor 1588–1596 och studerade därunder vid universiteten i Helmstadt, Rostock, Leipzig, Wittenberg och Strassburg. Anställdes efter hemkomsten i hertig Carls kansli. »Riksens öfverste secretarius» 1599-08-17 och skulle som sådan bl a hava uppsikten över riksarkivet. Kallas råd och sekreterare 1600 och rikssekreterare och kansler 1602. En av Sveriges kommissarier till underhandlingarna med Danmark i Ulvsbäck 1602-00-03. Häradshövding i Oppunda och Jönåkers härader 1602. Ståthållare på Nyköpings slott och län 1612. Änkedrottningens och hertig Carl Filips furstliga råd. Fick 1613-00-10 fullmakt att uppbära den beviljade hjälpen till Älvsborgs lösen och 1619 att upptaga landtågsgärden. Död 1624-01-28 på Torp och begraven i Husby-Oppunda kyrka, där hans vapen uppsattes. (At (Sch.). Han brukades av hertig Carl, sedermera konung Carl IX i diplomatiska beskickningar och som underhandlare med allmogen, att granska kammarens räkenskaper och förrätta mönstringar och utskrivningar samt åtföljde hertigen på dennes resor i landet. Var en av bärarna av tronhimmeln vid konungens begravning den 1611-10-30. Hans porträtt finnes i riksarkivet [E. Meyer, Gustaf Rosenhane (1888)]. Han har författat ett »Chronologiskt diarium om det som hänt i Sverige till den 7 febr. 1597», vilket i handskrift förvaras i riksarkivet. Gift 1:o före 1600-00-03 (At 2, s 151.) med Maria Jöransdotter (Stengafvel?). Gift 2:o 1606-03-09, på Slädhammar (nu Stenhammar) i Flens socken, Södermanlands län med Carin Scheringsdotter, död 1654-11-13 och begraven 1655-02-25 i Husby-Oppunda kyrka, dotter av befallningsmannen över Värmland, rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, till Slädhammar och Vik, och Anna Olofsdotter Stengafvel till Slätteholmen och Brunnsholm.
Barn:
Schering Rosenhane, friherre Rosenhane (son av Johan Jöransson Rosenhane, Tab. 2), till Torp i Husby-Oppunda socken, Södermanlands län, Rossvik i Husby-Rekarne socken, Södermanlands län, Tistad i Bärbo socken Södermanlands län, och Hagen i Gåsinge socken Södermanlands län, född 1609-07-14 på Torp. Student i Uppsala 1624-00-09. På ättens vägnar introducerad 1625 under nr 2 i svenneklassen och 1650 uppflyttad i riddarklassen mellan nr 16 och 17, men utesluten ur matrikeln 1654, då ätten introducerades som friherrlig. Auskultant i Svea hovrätt 1628-06-10. Utrikes resor 1629–1631. Assessor i nämnda hovrätt 1632-03-07. Skickad att kungöra konungens dödsfall för de ryska sändebud, som voro på väg till Sverige 1632. Beledsagade konungens lik från Wolgast till Stockholm samt officierade vid begravningen i Riddarholmskyrkan 1633-06-22. Legat till Danmark 1634. Underståthållare i Stockholm 1634-11-20. Änkedrottningens geheimehovråd och guvernör över hennes livgeding 1635, landshövding i Östergötland 1637-08-12,. Svensk resident i Münster 1643-04-12–1647 under förhandlingarna till westfaliska freden. Envoyé extraordinaire till Frankrike 1648–1649. Riksråd 1650-09-21 kansliråd 1650–1661. Överståthållare i Stockholm 1652-03-24. Friherre till Ikalaborg 1652-06-03, (introducerad 1654 under nr 29 jämte sina bröder). Fick jämte Bengt Oxenstierna i uppdrag att organisera det sk wismarska tribunalet 1653. Legat till Tyskland för biläggande av stridigheterna med staden Bremen 1654. Lagman i Södermanland 1654-12-09. Följde drottning Hedvig Eleonora på resor till Preussen 1656 och till Danmark 1658. Förde jämte Sten Bielke fredsunderhandlingarna med Danmark och undertecknade jämte honom freden i Roskilde 1660-05-27. Ledamot av den kommission, som 1662 hade till uppgift att förbereda Skånes, Hallands och Blekinge verkliga införlivande med Sverige. Död 1663-08-06 på Torp och begraven 1664-01-31 i familjegraven i Husby kyrka. Han var en av sin tids utmärktaste statsmän och diplomater. Han författade en mängd skrifter, bland dem adelns bekanta stridsskrift vid 1650 års riksdag. Samtal om de donerade godsens reduktion emellan junker Per, mäster Hans, Nils Andersson och Jon i Berga (tr. 1768) samt hans självbiografi (tr. i Gjörwells Nya svenska biblioteket). Minnespenningar har slagits över honom, såväl i Sverige (bl a av Svenska akademien 1825) som Tyskland och hans porträtt finnes bl a i underhandlingssalen i Münster och i Stockholms rådhus. Om honom se vidare A. Stille, Schering Rosenhane som diplomat och ämbetsman (1892) [Ash och N. F.]. Gift 1636-07-12 i Nikolai församling, Stockholm med Beata Sparre af Rossvik, född 1618-06-16, död 1672-01-16 och begraven (At (Sch.) 1672-04-28, dotter av ryttmästaren Bengt Göransson Sparre af Rossvik och Kerstin Åkesdotter Bååt.
Barn:
Axel (son av Schering Rosenhane, friherre Rosenhane, Tab. 3), friherre till Ikalaborg, herre till Lagmansholm i Fullestads socken, Älvsborgs län och Kilanda i Kilanda socken, Älvsborgs län samt Svalsta i Vårdinge socken, Stockholms län och Hagen i Gåsinge socken, Södermanlands län. Född 1637-06-23 i Stockholm (At (Sch.)). Student i Uppsala 1648-00-02 (Um.). Utrikes resor. Efter hemkomsten assessor i Svea hovrätt 1663-05-27. Vice landshövding i Östergötlands län 1675-01-27. Landshövding i Nylands och Tavastehus län 1678-03-03. Död (At (RA)) 1685-01-31 (1684-01-13 enligt vapnet i Husby kyrka (At (Sch.)) i Helsingfors och begraven i familjegraven i Husby kyrka. Gift med friherrinnan Beata Bonde, född 1647-06-12, död 1694-08-26, och begraven i Fullestads kyrka, dotter av riksrådet friherre Christer Bonde, och hans 1:a fru, friherrinnan Ebba Leijonhufvud.
Barn:
Göran Gustaf (son av Axel, Tab. 4), till Marieberg i Björkviks socken, Södermanlands län, Ymsjöholm i Bäcks socken, Skaraborgs län samt Lagmansholm i Fullestads socken, Älvsborgs län Östad i Östads socken, Älvsborgs län och Kilanda i Kilanda socken, Älvsborgs län Född 1678-04-21 i Linköping. Page hos konung Carl XI. Fänrik vid Bielkes svenska infanteriregemente i Holland 1695. Löjtnant vid guvernörsregementet i Wismar 1699-02-28. Livdrabant 1703-09-14–1708. Major vid finska ståndsdragonregementet (Lk.) 1709-10-01. Generaladjutant av kavalleriet vid finska armén 1710-08-10. Befälhavare för allmogen i Södermanland (Lk.) 1719-08-03. Generalmajors avsked 1735-04-28. RSO 1748-09-26. Död 1754. Gift 1:o 1712-03-18 med friherrinnan Edla Brita Banér, född 1685, död 1727-03-17 på Marieberg och begraven 1727-03-28, dotter av överstelöjtnanten friherre Gustaf Carl Banér, och grevinnan Ebba Charlotta Lewenhaupt. Gift 2:o 1732-08-24 med friherrinnan Charlotta Maria Taube af Odenkat, född 1691, död 1764-02-21 på Marieberg, dotter av amiralen Fredrik Evert Taube, friherre Taube af Odenkat, och grevinnan Beata Elisabet Wrangel af Adinal.
Barn:
Axel Gustaf (son av Göran Gustaf, Tab. 5), till Trollebo i Lemnhults socken, Jönköpings län. #Född 1723-04-23. Student i Lund (At (P)) 1741-07-17. Hovjunkare 1741-10-08. Volontär vid livregementet 1745-10-30. Kornett vid södra skånska kavalleriregementet 1747-07-22. Fänrik vid livgardet 1747-12-08. Överjägmästare i Västmanland 1750-03-30. Avsked 1752 (Sj.). Död 1758-02-05 på Trollebo och begraven 1758-02-24 i Rosenhaneska graven i Björkviks socken. Gift 1748-06-21 i Stockholm med Hedvig Sofia Adlercreutz, född 1731-03-15 i Stockholm, död i Stockholm 1781-11-23, dotter av hovrättsrådet Erik Adlercreutz, B, och Brita Maria von Westerling.
Barn:
Johan (son av Schering Rosenhane, friherre Rosenhane, Tab. 3), friherre till Ikalaborg, herre till Tistad i Bärbo socken, Södermanlands län. Född 1642-03-16 i Stockholm (At 2, s. 151.) Student i Uppsala (Um.) 1651-10-13. Utrikes resor 1660–1663. Assessor i kommerskollegium (Ak.) 1665-03-15. Ledamot av en kommission till Göteborg och Wismar 1667 och förordnades 1671 att reglera nederlagsverket i Göteborg (Ak.). Hovmarskalk hos drottningen 1673. Ordförande i granskningskommissionen över regeringens förvaltning 1675. Ledamot av kommissionen över kammarkollegii förvaltning (Ak.) 1680-11-10. President i wismarska tribunalet (Ak.) 1686-12-16. Ambassadör till Berlin 1704-12-27–1707. Död 1710-09-03 i Wismar och ligger jämte sina fyra fruar och sin dotter begraven i Björkviks kyrka Södermanlands län. Han avhandlade 1704 en förlikning mellan hertigarna av Schwerin och Strelitz. Gift 1:o 1677-09-27 på Strömsholm med hovfröken hos änkedrottningen, som bekostade bröllopet (At (Sch.)), friherrinnan Christina Wrangel af Lindeberg, döpt 1644-09-10, död 1682-10-28, i Stockholm i barnsäng (At (Sch.), dotter av riksrådet Johan Mauritz Wrangel, friherre Wrangel af Lindeberg, och hans 1:a fru Anna Bååt. Gift 2:o 1687-01-06 i Stockholm (At (Sch.) med sin 1:a frus kusin, friherrinnan Märta Sparre, född tvilling 1651, död 1700-07-05 Marieberg och begraven 1701-01-06, dotter av generalen Carl Larsson Sparre, friherre Sparre, och hans 1:a fru Maria Bååt. Gift 3:o 1701-10-01 i Stockholm (At (Sch.)) med grevinnan Catharina Eleonora Lillie, död 1704-08-29 i Wismar (At (Sch.), dotter av landshövdingen greve Axel Lillie, och grevinnan Maria Elisabet Stenbock. Gift 4:o 1706 med grevinnan Catharina Eleonora Lillies syssling, grevinnan Eleonora Christina Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1674-04-08 i Stockholm, död i Stockholm 1715-06-13, dotter av kungligrådet och presidenten greve Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa, och hans 2:a fru grevinnan Magdalena Stenbock.
Barn:
Fredrik (son av Schering Rosenhane, friherre Rosenhane, Tab. 3), till Torp i Husby-Oppunda socken, Södermanlands län och Grinda i Lilla Malma socken, Södermanlands län samt Vändelsö i Österhaninge socken, Stockholms län. Född 1653-06-11 i Hamburg (At (P)). Student i Uppsala (Um.) 1662-12-05. Var 1676 kornett vid livregementet till häst. Ryttmästare vid livregementet till häst 1679. Var 1680 från regementet avgången. Ryttmästare vid Cleviska adelsfaneregementet. Död 1709-03-07 på Torp och begraven i Husby kyrka, där hans vapen uppsattes (At (Sch.). Gift 1683-09-23 med friherrinnan Catharina Juliana Kruse af Kajbala, född 1663-02-20 Ekhov, död 1738-04-07 Tistad och begraven i Husby-Oppunda kyrka, dotter av generallöjtnanten Erik Sivardsson Kruse af Elghammar, friherre Kruse af Kajbala, och Catharina Horn af Kanckas.
Schering (son av Fredrik, Tab. 8), till Torp, Tistad, Vändelsö och Grinda samt Snesta i Spelviks socken, Södermanlands län och Lövsund i Runtuna socken Södermanlands län. Född 1685-10-05 i Stockholm. Ryttare vid Upplands tremänningskavalleriregemente 1703. Korpral vid Upplands tremänningskavalleriregemente 1704-09-13. Kornett 1705-03-06. Transporterad till livregementet till häst 1706-05-30. Löjtnant vid livregementet till häst 1708-12-05. Ryttmästare vid Upplands tremänningskavalleriregemente 1709-04-17. Generaladjutant hos hertigen av Hessen-Kassel 1718-02-11. Överstelöjtnants karaktär 1719-06-01. Överstelöjtnant vid livdragonregementet 1719-12-21. Överstelöjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1720-03-19. Generalmajor av kavalleriet 1731-07-26. Död 1738-05-07 på Torp. Han blev fången 1709-07-01 vid Perevolotjna och förd till Moskva, varifrån han hemkom 1714. Gift 1:o 1715-03-27 i Stockholm med sin farbroders svägerska, hovfröken hos prinsessan Hedvig Sofia, grevinnan Hedvig Sofia Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1686-10-10 i Stockholm, död 1735-02-14, dotter av kungliga rådet och presidenten, greve Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa, och hans 2:a fru, grevinnan Magdalena Stenbock. Gift 2:o 1737-00-08 med friherrinnan Maria Banér i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1743-03-03 med översten Verner Detlof von Schwerin, naturaliserad von Schwerin af Spantekow, född 1694. #Död 1762), född 1708-02-20 i Filadelfia i Amerika, död 1746-10-14 Stegeborg, dotter av översten friherre Isak Banér, och Maria Losquette.
Barn:
Fredrik Bengt (son av Schering, Tab. 9), till Torp, Tistad, Snesta, Lövsund, Vändelsö och Grinda. Född 1720-01-02. Student i Lund (At (P).) 1736-09-09 och i Uppsala (Um.) 1737-10-27. Kammarherre (SAB.) 1744-10-09. Död 1800-04-06 på Tistad. Gift 1752-07-16 med sin moders sysslings dotter, grevinnan Eva Sofia Stenbock, född 1728, död 1807-09-19 i Stockholm, dotter av lantrådet greve Bengt Ludvig Stenbock, och hans 1:a fru, friherrinnan Beata Sofia Creutz.
Barn:
Johan Rosenhane, friherre Rosenhane (son av Johan Jöransson Rosenhane, Tab. 2), till Slädhammar (nu Stenhammar) i Flens socken, Södermanlands län och Mossebo i Rinna socken, Östergötlands län, som han erhöll genom sitt gifte. Född 1611-02-16 på Torp. Student i Uppsala (Um.) 1625-02-12. Utrikes resor 1631–1636. Hovmästare hos pfalzgreven Carl Gustaf, vilken han åtföljde på hans utrikes resor 1638–1640. Vice landshövding i Östergötland 1643-06-21. Underståthållare i Stockholm 1645-09-30. Landshövding i Viborgs län och Karelen 1645-11-23. Friherre till Ikalaborg 1654-02-18 jämte sin yngre broder Gustaf (med honom och den före dem i friherrestånd upphöjde äldre brodern Schering introducerad 1654 under nr 29). Landshövding i Östergötlands län 1655-07-02. Riksråd 1658-04-22 (28/5). Hovrättsråd 1658-06-06. Lämnade landshövdingeämbetet och avlade sin domared i hovrätten 1658-10-07. Död 1661-07-03 på Ryd i S:t Lars socken, Östergötlands län under resa från Stenhammar till Mossebo och begraven (At (L)) 1662-01-19 i Linköping samt därefter förd till Flens kyrka, där hans vapen finnes (At (Sch.)). Hans i riksarkivet förvarade »Diarier» (1652–1661) äro av värde för historieforskningen. Gift 1644 i Vadstena med Brita Ribbing, född 1616-08-19 Boxholm, död 1681-01-28, dotter av riksrådet Lindorm Pedersson Ribbing, och Märta Bonde.
Barn:
Johan Rosenhanes diarier i riksarkivet [At (So)]
(E. Meyer, Gustaf Rosenhane (1888))
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.