Treileben nr 744

Adliga ätten Treileben nr 744 †

Natural. 1668-08-26, introd. s. å. Sannolikt utdöd med stiftaren själv.

Den på riddarhusgenealogien för ätten såsom dotter till den naturaliserade Hans Albrekt von Treileben upptagna Christina Maria von Treileben, död 1695, gift med kaptenen vid Närkes och Värmlands regemente Olof Larsson, adlad Visenhem 1661, men ej introd., var hans syster. Barn till von Treileben äro icke kända och hans uppgivna gifte med »fru Kjerstin i Gammelgården» är en förblandning med faderns.

¹KA, Reduktionskoll. akt 144 (OA). ²At (L). ³At (RA).

• Hans Albrekt von Treileben, av en adlig ätt från Mark Brandenburg. Inkom till Sverige under konung Gustaf II Adolfs tid. Chef för ett kompani vid Närkes och Värmlands regemente 1633. Kvartermästare därst. 1629. Major (kapten?) s. å. Död s. å. efter 15/8 i polska kriget och begraven i Elbings domkyrka 'med sina adliga vapen och fanor'. Han erhöll genom k. brev 1628-05-28 en gård Gammelgården med tre torp i Kils socken, samt en gård Småris med två torp i Nedre Ulleruds socken, (båda i Värml.) i donation på sin och sin hustrus livstid.¹. Gift med Kerstin N. N., som genom k. brev 1635-06-10 fick konfirmation på mannens donation, men var död 1642-06-07, då donationen konfirmerades för deras då omyndiga barn.¹

Barn:

• Hans Albrekt von Treileben, natural. Treileben, till Gammelgården och Småris, vilka han erhöll i donation 1646-04-24 under samma villkor som fadern och 1652-06-12 under allodialrätt¹. Född omkr. 1625. Fänrik vid livgardet 1645. Löjtnant därst. 1648. Deltog först i danska och sedan i tyska kriget. Efter freden transporterad med gardet till Riga. Under Carl Gustafs första fälttåg i Polen ifrågasatt till överstelöjtnant vid Gustaf Lewenhaupts regemente, men insjuknade svårt i en farsot². Företog efter tillfrisknandet resor i främmande länder, där han idkade vetenskapliga studier, särskilt inom dykarkonsten. Fick 1658-12-03 privilegium att från sjöbotten upptaga sänkta skepp och kanoner³ och var den förste som i Sverige bedrev dykeri och bärgaraffärer, varmed han fortfor till 1667. Överstes titel. Natural. svensk adelsman 1668-08-26 (introd. s. å. under nr 744). 'Blev vid introduktionen ålagd att visa sin och sina förfäders adliga härkomst, varifrån han likväl, i anseende till förhinder, 1673 den 26 juni av k. m:t blev helt och hållet befriad men att icke desto mindre bli erkänd för svensk adelsman samt behålla det rum, som han innehade på riddarhuset'. Bodde 1684 och 1685 i Hamburg och 1688 i Göteborg. Död något av följande åren i Prag. (Om honom se en uppsats av Nils Ahnlund i Svenska dagbladets söndagsbilaga för den 29 augusti 1920.)

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.