Ridderstierna nr 1159

Adliga ätten Ridderstierna nr 1159 †

Adlad 1689-02-21, introd. s. å. Utdöd 1695.

Litteratur: E. Lewenhaupt i Samlaren årg. 10 och 14.

¹NF. ²Um.

• Hans Heysig, född i Tyskland. Inkom till Sverige och blev badare i Stockholm.

Barn:

• Johan Heysig, adlad Ridderstierna, döpt 1654-01-15 i Stockholm¹, student i Uppsala² 1670-01-28. Informator hos Johan Albert Huswedel 1675–1677. Kanslist i drottning Ulrika Eleonora den äldres kansli 1680. Bibliotekarie hos riksdrotset, greve Magn. Gabr. De la Gardie s. å. Utländska resor 1681–1684. Volontär vid livgardet 1684. Sergeant därst. 1685-01-22. Adjutant 1687-10-10. Adlad 1689-02-21 (introd. s. å. under nr 1159). Ny utländsk resa 1693. Förlängd permission på grund av sjukdom. Död ogift 1695-05-00 i Hamburg och slöt själv sin adliga ätt. Utgav 1681 den första förteckning över det svenska årstrycket. Han idkade i ungdomen med sådan flit och framgång studier och lärda vetenskaper, att han vid akademien i Uppsala på en kort tid särdeles i vältaligheten, lagfarenheten och historien, avgav så märkliga prov, att han ej allenast av professorerna därstädes och andra lärda män i Sverige fick ett ganska gott vitsord, utan ock blev genom brevväxling bekant med många grundligen lärda män utrikes, vilka för honom vid åtskilliga tillfällen visade en särdeles högaktning. Förordnades 1681 av drottning Ulrika Eleonora den äldre till guvernör för friherre Erik Axelsson Sparre (sedermera greve, riksråd och fältmarskalk), som på hennes bekostnad reste utrikes, och höll under denna sin resa en oration med den behaglighet och lärdom uti Royal Society, att honom erbjöds att där bliva ledamot, vilket han dock ej mottog. Försakade likaledes den doktorstitel, som, när han tog avsked från akademien i Oxford, akademiens vice kansler i akademiens namn tillbjöd honom. Gick vid hemkomsten från sin utländska resa emot allas förmodan in vid militären i stället för att det väntades, att han, för sin myckna lärdom, skulle bli befordrad inom kansliet eller vid akademien. Hans en handskrift in folio med titel: »IRenæi Atlantici underdånigt och oförgripeligt project på texterne, som kunna förklaras uti Festo Jubilæo Carolino, anno 1693, som med någon extra ordinaire solennitet synes böra celebreras uthi Stockholm, Uppsala, Strengnäs, så ock alla academier och gymnasier öfver hela rijket och des underliggjande provincier», finnes i k. biblioteket därst. Tillrättaskaffade originalen såväl till Uppsala mötes beslut av år 1593, skrivet på pergament, (denna uppgift dock helt oriktig), som ock en handskriven berättelse om samma möte (tryckt av Loenbom 1768) och skänkte dessa dyrbara handskrifter 1693 till konung Carl XI, vilket konungen så nådigt upptog, att han för dessa originalhandlingar lät förfärdiga ett stort fyrkantigt och väl utarbetat silverskrin, märkt med dess namnchiffer, ett dubbelt C, samt befallde, att de däruti beständigt skulle förvaras i riksarkivet, där de ock ännu finnas.'

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.