Folkungaättens oäkta grens vapenbild var en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld. Troligen har släktgrenen varit nära besläktad med drotsen Mats Kettilmundsson, vars äldre sigill visa en tre gånger styckad sköld, ävensom med den egentliga Lämaätten, av vilken också ett par medlemmar förde ett närbesläktat, kanske identiskt, ehuru i så fall olika tecknat vapen, två balkar. Sistnämnda faktum förklarar, att Folkungaättens oäkta gren av äldre genealoger och ännu av Annerstedt kallats Läma. Av intresse är även, att den uppsvenska Malstaätten, bland vars äldsta medlemmar en hette Gregers, förde en kluven sköld, vars ena fält var tre eller flera gånger ginstyckat. Färgerna i det vapen, som fördes av Folkungaättens oäkta gren, uppges ha varit omväxlande gult och rött uppifrån räknat.
Gregers (oäkta son till Birger jarl). Tillbytte sig 1272 Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland mot Baldastad i Närke. Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i övergrans sn i Håbo hd i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat med gods i Vaksala hd i Uppland. Dog 1276. Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Om det var hans dödsdag, att annalernas årtal är felaktigt. Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala. Var gift med en okänd kvinna, som tydligen ägt jord i Hossastum, möjligen Hosta i Mörkö sn i Hölebo hd eller Håsta i Överselö sn i Selebo hd, båda i Södermanland, och var död 9.6 1282.
Barn:
Knut Gregersson (son till Gregers, tab. 1). Omtalas tidigast 1282 och var död 24.4 1301. Sålde 1285 sitt arvgods Näs i Västerås stift. Ägde dessutom jord i Selebo hd i Södermanland.
Barn:
Magnus Gregersson (son av Gregers, tab. 1). Omtalas 19.10 1285. Var väpnare 1286 och riddare 1288. Tillhörde konung Birgers råd tydligen redan 1291 och i varje fall 1299. Var lagman i Västmanland 1305. Nämnes som levande senast 13.12 1319. Var död 9.1 1326 och begrovs hos dominikanema i Sigtuna. Hade fädernegods på Arnö i övergrans sn i Håbo hd i Uppland, som han sålde till Uppsala domkyrka. Ägde Brunnsholm i Näs sn i Åsunda hd i Uppland ävensom åtskillig jordegendom på Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland, som han bytte mot jord i Vallentuna hd i Uppland. Innehade dessutom strögods i Rasbo, Hagunda, Ulleråkers och Vaksala hd i Uppland. Gift första gången efter 27.9 1282 men före 10.12 1288 med Ragnhild Erlandsdotter som var dotter av herr Erland Israelsson (Finstaätten) och Katarina Johansdotter (Ängel), och som förut varit gift med herr Johan Karlsson (Fånöätten), avrättad 1280. Hon upprättade sitt testamente 10.12 1288 och valde då sin lägerstad hos predikarbröderna i Sigtuna. Magnus Gregersson blev sedan, före 4.11 1295, omgift med Ingegärd Filipsdotter, dotter av riddaren Filip Finvidsson (Rumbyätten) och en dotter till Karl Tjelvason (Fånöätten). Ingegärd gjorde som änka sitt testamente 1326 och valde sin lägerstad hos predikarbröderna i Sigtuna. Levde ännu 16.2 1328.
Barn:
Gregers Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Nämnes tidigast 1318. Var konung Magnus råd 1322. Nämnes som lagman i Västmanland och Dalarna 1321 — 1336. Dubbades till riddare 1327, troligen vid Knut Porses bröllop med konung Magnus moder 21.6. Var konung Magnus drots 1334 men icke längre 1335. Var åter drots 1337. Enligt brorsonen Filip Karlsson var han i onåd hos konung Magnus i femton år och landsflyktig i Danmark men fick sedan nåd och stupade i Ryssland, uppenbarligen under konung Magnus tåg 1348. Han förvärvade gods i Sverige 11.4 1346 men var död 4.8 1350, då konungen sålde hans till kronan indragna gods. Hade dessutom en lott i Kopparberget och en tomt i Uppsala. Gift med Birgitta Bryniolfsdotter, dotter av Bryniolf Bengtsson (Bengt Algotssons ätt) och Ingegärd Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) i hennes 1 :a gifte. Birgitta har kanske tidigare varit gift med en riddare, eftersom hon redan 1326 kallas fru. Hon inträdde 1351 i S:ta Klara kloster i Stockholm och delade därvid byn Säva i Balingsta och Gryta socknar i Hagunda hd i Uppland mellan detta och Sko kloster. Levde ännu 23.1 1367.
Barn:
Magnus Gregersson (son av Gregers Magnusson, tab. 4). Följde fadern i landsflykten. Pantsatte 1349 en gård till Vårfruklostret i Aalborg. Var 1350 svensk ståthållare i Skåne, 1354 och ännu 1357 häradshövding i Dalarna, 1356 och ännu 1358 lagman i Uppland. Nämnes icke därefter som levande och fick sannolikt redan 1359 en efterträdare som lagman. Ägde Grönö efter fadern. Var gift med Märta från Jylland i hennes andra gifte. Dennes dotter i första giftet blev mor till riddaren Peter Nilsson (Gyldenstierne) till Aagaard.
Son:
Karl Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Troligen identisk med den Karl Magnusson, som omtalas 1321, nämnes säkert 1328. Omtalas senast 15.7 1347. Enligt Utter blev han och brodern Johan ihjälslagna vid Nöteborg, tydligen under Magnus Erikssons ryska krig. Ägde förutom gården Brunnsholm i Näs sn i Åsunda hd i Uppland bl. a. gods i Oppunda, Jön&kers och Västerrekarne hd i Södermanland, i Grimstens hd i Närke, och i Tveta hd i Småland. Var 1343, kanske redan 1339, gift med Cecilia Birgersdotter, som levde 15.7 1347 och troligen var dotter av Birger Job (huvud) och hans hustru Margareta, möjligen en dotterdotter till Ragnhild Andersdotter (Elofssönernas ätt) och hennes förste man Lars av Snyttringe.
Söner:
Birger Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Nämnes första gången 1366 (RPB, nr 734). Ägde gods i Jönåkers, Oppunda och Rönö hd i Södermanland samt i Dals hd i Östergötland. Ärvde efter sin son dennes möderne i Hagunda hd i Uppland, vilket han 1379 sålde till sin »måg» Kort Görtz. Nämnes senast 23.4 1402, då han jämte sin andra hustru och sin svåger riddaren Nils Gustavsson (Rossviksätten) sålde åtskilliga deras arvegods i Södermanland. Var gift 9.6 1379, första gången, med Ragnhild Eriksdotter och 3.5 eller 14.9 1388, andra gången, med Ingrid Gustavsdotter, dotter av Gustav Folkason (Rossviksätten) och Märta, dotter av Anund Dansson och en dotter till Brud Benason (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt). Levde änka 20.9 1413, då hon gav sina morgongåvogods i Rönö hd i Södermanland till Vadstena kloster. Ingrids fädernegods lågo i Finnveden och Värend.
Son:
Filip Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Omtalas möjligen redan 1359 och 1360, säkert nämnd 9.1 1367. Nämnes 1370—1391 som häradshövding i Närdinghundra hd i Uppland. Var Bo Jonssons fogde 1386 och fogde på Korsholm i Finland 1388 och ännu 1393. Blev slagen till riddare 1396 eller 1397, troligen vid konung Eriks kröning 17.6 1397. Blev riksråd något av åren 1389—1398. Hade Medelpad i förläning, då han sista gången omtalas 31.5 1407. Begravd i Uppsala domkyrka Var först gift med Ingeborg Kettilvastadotter, som i ett tidigare gifte synes ha haft sonen Erik Eriksson (björnram?) och var arvinge till Ekeby, troligen i Vänge sn i Ulleråkers hd i Uppland. Var 2.2 1390 omgift med Margareta Johansdotter.
Dotter:
Bengt Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Nämnes 1362—1411. Blev riddare något av åren 1389—1391. Var häradshövding i Siende hd i Västmanland 1403—1411. Nämnes icke senare i livet. Var en förmögen man, eftersom han 1389 med 581 mark penningar och 10 läster järn på tre fat när utlöste åtskilliga personer, som konung Albrekts tjänare fängslat. Var 22.1 1408 gift med Ingrid Ragvaldsdotter, dotter av riddaren Ragvald Filipsson (Lindöätten) och Helena Bengtsdotter (Aspenäsätten)
Son:
Gregers Bengtsson (son av Bengt Karlsson, tab. 9). Nämnes tidigast 1430. Kallas väpnare 1438 och var det tydligen ännu 15.10 1439. Var riddare 18.2 1442, troligen dubbad 1441. Var hövitsman på Örebro slott 10.3 1443, höll slottslänet för drottning Doroteas räkning, innehade det ännu 1448. Var riksråd 1453 och ännu 1473. Var häradshövding i Vaksala hd i Uppland 16.2 1451, i Seminghundra hd i samma landskap 20.4 1462 och ännu 1471. Levde ännu 1473. Dog i slutet av 1473 eller i början av 1474. Hade 16.2 1451 Vaksala hd i Uppland i förläning. Var 25.11 1430 första gången gift med Valborg Olofsdotter, en »närskyld fränka» till riddaren Nils Korke (Kurck, äldre ätten) och dotter av frälsemannen Olof Andersson och hans hustru Ingeborg, dotter av Jöns Petersson i Stensta i Söderby sn i Lyhundra hd i Uppland. Fru Valborg innehade 13.7 1421 jämte Katarina Petersdotter, Mickel Olofssons änka, arv i Sollentuna hd i Uppland. Hon levde ännu 1443, då hennes morgongåvobrev på Tånga i Ekeby sn i Olands hd i Uppland förnyades. Var 16.3 1447, andra gången, gift med Anna Eriksdotter, dotter av frälsemannen Erik Nilsson (Väsbyätten) till Väsby i Hammarby sn i Vallentuna hd i Uppland och hans andra hustru Ramborg Kortsdotter (Görtz). Fru Anna levde ännu 1449, då hon gav mannen gods i Hagunda hd i Uppland. Gift tredje gången 25.7 1453 på Hammarby med Kristina Bengtsdotter, dotter av hövitsmannen på Kalmar Bengt Königsmark och hans andra hustru Ingrid Karlsdotter (Gädda) i dennas första gifte. Kristina Bengtsdotter föddes efter 30.5 1426 och levde änka på Benhammar i Vada sn i Vallentuna hd i Uppland ännu 15.2 1485. Arvskifte förrättades efter henne 1486.
Barn:
Johan Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Omtalas första gången 1328. Var lagman (underlagman?) i Västmanland 1335. Slagen till riddare något av åren 1335—1337, troligen vid konung Magnus kröning 21.7 1336. Nämnes sista gången 4.9 1340. Ägde Benhammar, nu Benhamra, i Vada sn i Vallentuna hd i Uppland efter morbrodern Jedvard Filipsson (Rumbyätten)
Dotter:
Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jarl Gallén och A. Filip Liljeholm
Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.