Natural. 1723, introd. s. å. Ättens sist levande medlemmar upphöjda i friherrlig och grevlig värdighet.
Om ättens ursprung och äldsta släktled se adliga ätten Wrangel.
Jürgen Wrangel (son av Bertold Wrangel, se adliga ätten Wrangel, Tab. 1), till Karrol och Itfer m. m. i Haljalls socken, Estland. Sålde jämte sin moder och sina bröder gods i Jewe socken, Estland, till Reinhold Lode 1424. Deltog såsom livländsk ordensvasall i striderna i Litauen 1435 och blev därunder fången. Köpte 1452 en del av Pödderas i Haljalls socken, Estland.
Barn:
Barn:
Barn:
Tönnes Wrangel (son av Moritz Wrangel, Tab. 1), till fädernegodset Jess, som han försålde, samt Kau, Törwajöggi, Sellie och Mödders, alla i Estland, vilka han köpte. Född omkr. 1524. Manngerichtsassessor i Wierland. Lantråd i Estland. Var 1561 förvaltare av de biskopliga godsen i Reval. Underhandlare mellan hertig Magnus av Ösel och tsar Ivan i Ryssland 1568. Död 1584 före 24/6. Gift med Margareta Dücker, som levde änka 1586, dotter av lantrådet Fredrik Dücker, till Kau, och Elisabet Henriksdotter Taube till Pühs.
Barn:
Barn:
Jürgen Wrangel (son av Tönnes Wrangel, Tab. 2), till Sauss i Haljalls socken och Huer i Kegels socken (1619). Var kapten 1644 och manngerichtsassessor i Wierland 1652. Gjorde sitt testamente 1657-07-07. Död s. å. i Reval i pesten. Gift 1626-01-28 Fall
Barn:
Barn:
Otto Reinhold Wrangel, natural. Wrangel af Sauss (son av Tönnes Johan Wrangel, Tab. 3), till Kallerstad i S:t Lars socken, Östergötlands län. Född 1681-08-10 på Huer. Musketerare vid guvernörsregementet i Riga 1698-11-00. Förare därst. 1699. Fänrik 1702-07-01. Löjtnant 1704-08-29. Konfirm.fullm. 1705-05-27. Regementskvartermästare vid Upplands tremänningsinfanteriregemente 1707-07-22. Kapten vid Nylands infanteriregemente 1709-04-05. Följde till Bender. Kapten vid livgardet 1711-04-11. Major därst. 1713-01-03. Grenadjärmajor 1718-01-10. Överstelöjtnants karaktär 1720-01-02. Natural. svensk adelsman 1723 jämte sin äldre broder Anton Johan (introd. s. å. under nr 1770). Överstelöjtnant vid regementet 1727-08-31. Överste för livgardet 1739-05-30. Generalmajor av infanteriet 1742-08-04. Död 1744-09-09 i Stockholm. 'Han var med vid Rigas belägring av sachsarna år 1700, i slaget vid Liesna den 29 sept. 1708 samt i slaget vid Poltava den 29 juni 1709, då han blev sårad i ena foten. Kom sedan med konung Carl XII till Bender och skickades av honom 1711 till Krim för att tillhopaskaffa svenska fångar, såväl dem, vilka voro i Assov, som ock de av ryssarna till tartarerna bortsålda. Bevistade 1718 års fälttåg i Norge och därunder Fredrikshalds belägring ävensom finska kriget 1741 och 1742. Kom 1743 i arrest för sina under nyssnämnda krig vid krigskonseljerna avgivna råd och meningar men blev efter fem månaders häkte och halva årslönens hemfallande till Vadstena krigsmanshus från allt vidare tilltal och ansvar frikallad.'. Gift 1:o 1716-10-09 i Stockholm med friherrinnan Margareta Brita Lagercrona, född 1686-03-16, död 1740-07-08, dotter av generalmajoren Anders Lagercrona, friherre Lagercrona, och Margareta Gyllenadler. Gift 2:o 1741-04-23 med grevinnan Christina Margareta Eleonora Lilliénstedt i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1717-08-25 med översten greve Carl Posse, född 1687, död 1737), född 1700-10-23, död 1784-08-19 Kummelnäs Stockholms län, dotter av riksrådet och presidenten Johan Paulin, adlad, friherre och greve Lillienstedt, och hans 2:a fru Margareta Törnflycht.
Barn:
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.