Von Baumgarten nr 1463

Adliga ätten von Baumgarten nr 1463 †

Adlad 1709-12-10. Introd. 1719. Utdöd efter 1742.

Ätten synes hava utdött med den adlade översten Nils Christer von aumgartens sannolikt ende son regementskvartermästaren Johan Christer, som namnes senast 1742, efter vilken tid ätten icke varit representerad i Sverige. Från en broder till Nils Christer, kaptenen Peter Baumgart, vilkens son Fredrik Gustaf 1787 av kejsar Josef II upphöjdes i romerskt riksadligt stånd, härstammar den i Sverige ännu levande släkten von Baumgarten.

På riddarhusstamtavlan, vilken synes vara uppsatt i början av 1800-talet, har på ätten falskeligen inympats grenar av en på estländska riddarhuset under nr 151 intagen ätt von Baumgarten, som för ett med den svenska ättens helt olika vapen. Regementskvartermästaren Johan Christer och en endast till namnet uppgiven broder till honom, Carl von Baumgarten, som sannolikt aldrig existerat, uppgivas hava överflyttat till Estland och där blivit gifta med två systrar, Eva Dorotea och Anna Helena Mejher, döttrar av en major Mejher samt lämnat talrika efterkommande. Johan Christer uppgives bland andra barn hava haft sonen majoren Fredrik August, gift med Henrietta Meiner, och denne åter sonen Johan Mårten, född 1769, vilken som borgmästare i Nyslott i Finland blev immatrikulerad på finska riddarhuset 1818 under nr 102 bland adelsmän. Av den i estländska riddarhusarkivet befintliga von Baumgartenska stamtavlan, upprättad 1833 av Fredrik von Toll och på uppdrag av matrikelkommissionen 1883 bearbetad av ridderskapssekreteraren friherre Harald Toll, framgår, att två medlemmar av den estländska ätten, bröderna Johan Reinhold och Carl Vilhelm voro gifta med två systrar Johanna Dorotea och Christina Elisabet von Meyer, döttrar av majoren Carl von Meyer och Johanna von Skott. Johan Reinhold hade sonen, majoren August Fredrik, född 1747, död 1814, gift med Henrietta Elisabet von Meiners. Dessa makar, som gifte sig 1779, hade dock ingen son med namnet Johan Mårten. På den estländska stamtavlan linnes en anteckning av den kände forskaren C. Russwurm av innehåll, att den estländska ätten von Baumgarten icke har något samband med den svenska adliga ätten med detta namn, vilken är utdöd.

Inblandningen av den estländska ätten von Baumgarten på den svenska riddarhusstamtavlan torde numera kunna förklaras. I ett nyligen utkommet arbete av E. Seuberlich, Stammtafeln deutsch-baltischer Geschlechter (Riga 1924) finner man den upplysningen, att Johan Mårten Baumgarten var född 1769 på godset Falkenau i Ecks socken i Dorpats lån och son till godsförvaltaren och ärren datorn därstädes Didrik Baumgarten och Catharina Margareta Tode samt att han 1794 var löjtnant i rysk tjänst. Av allt att döma har denne Johan Mårten Baumgarten, som efter Finlands förening med Ryssland blev guvernementssekreterare och borgmästare i Nyslott, till svenska riddarhuset insänt de uppgifter, som ligga till grund för stamtavlan samt därefter med stöd av denna lyckats vinna inträde på finska riddarhuset.

TAB 1

Peter Baumgart, bördig från Österrike. Inkom till riket och blev handlande i Kalmar samt skrev sig sedan Bohmgart.

Barn:

• Hans Baumgart, handlande och rådman i Kalmar. Död 1691. 'Han utrustade på egen bekostnad under konung Carl XI:s skånska krig ett krigsskepp, Kalmar kastell kallat, vilket skepp dock förolyckades.' Ifrån hans tredje son, Peter Baumgart, härstammar den ännu i Sverige levande tyska adlad ätten von Baumgarten. Gift med Märta Rodde i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1692-05-09 med lagmannen Tobias Wester, adlad Westenhielm, i hans 2:a gifte, född 1649, död 1718), död 1713-03-19, dotter av borgmästaren i Kalmar Johan Rodde och Märta Gerdslovia.

Barn:

• Nils Christer Baumgart, adlad von Baumgarten, född 1674, död 1727. Se Tab. 2.

• Hans Baumgart, adlad Adlerbaum, född 1675, död 1735. Se adliga ätten Adlerbaum, Tab. 1.

TAB 2

Nils Christer Baumgart, adlad von Baumgarten (son av Hans Baumgart, Tab. 1), född 1674 i Kalmar. Kom i tjänst vid Henrik Horns regemente 1687-03-17. Musketerare vid Vellingkska regementet i Stade s. å. Korpral därst. 1689. Korpral vid Bremiska regementet till häst 1690. Fältväbel vid Nils Bielkes regemente i Stettin 1692. Kadett vid Sparres regemente i Brabant s. å. Sergeant vid holländska blå gardet 1694. Drabant i svensk tjänst 1698. Kornett vid Östgöta kavalleriregemente 1699. Livdrabant 1700. Vice korpral vid livdrabantkåren 1708-12-04. Adlad 1709-12-10 (introd. 1719 under nr 1463). Korpral vid livdrabantkåren 1714-09-10. Interimsöverstelöjtnant vid Västgöta kavalleriregemente 1716-06-04. Interimsöverste för adelsfanan 1717-04-01–1722. Död 1727, och begraven i S:t Nikolai kyrka i Stockholm [Bbl]. 'Han var en tapper krigsman, och under sin utländska tjänst med i fyra fälttåg samt under konung Carl XII:s alla krig. Bevistade således slagen vid Narva, dünaströmmen, Klissov, Holofzin och Poltava samt kalabaliken i Bender, ävensom fälttåget i Norge 1718, fick flera gånger sin häst sig undanskjuten och blev själv illa sårad, samt var slutligen synnerligt tillgiven konung Carl XII.' Gift 1:o med Anna Margareta Lång, död 1710. Gift 2:o 1722-01-28 i Stockholm med Beata Amalia Strijk, född 1682, död barnlös 1733-10-15 i Stockholm, dotter av landshövdingen Gotthard Strijk, och Christina Ribbing.

Barn:

• 1. Johan Christer. Var född förare vid livgardet 1716-07-01. Fältväbel därst. 2. Löjtnant vid Västgötadals regemente 1716-08-21. Regementskvartermästare vid adelsfanan 1719-05-16. Avsked 1723-10-24. Begärde 1742 att få en officersbeställning eller att bliva kurir mellan Finland och Sverige.

• ? 1. Carl.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.