Ulfeldt nr 19

Från Adelsvapen-Wiki

0019.jpg


Adliga ätten Ulfeldt nr 19 †

Natural. 1664, introd. s. å. utdöd 1682-01-30.

Ätten Ulfeld är en av Danmarks äldsta och mest framstående adelsätter. Dess namnkunnigaste medlem, rikshovmästaren Cortitz Ulfeld, född 1606, död 1664, gift 1636 med konung Christian IV:s dotter Leonora Christina, grevinna av Slesvig och Holstein, född 1621, död 1698, upphöjdes 1641 till tysk riksgreve och blev även svensk greve 1658 med Sölvesborg till grevskap s. å. den 10 mars, men ej introducerad. Med hans sonson, österrikiske storkanslern och utrikesministern, sedermera överhovmästaren Leo Ulfeld, utdog såväl den riksgrevliga grenen som hela ätten på svärdssidan 1769.


  • Anders Grosson. Skänkte gods till Sorö kloster. Gift med Cecilia, Esbern Snares dotter.

Barn:

  • Johannes Andersson. Testamenterade gods till Sorö kloster 1259. Gift med Lucia.

Barn:

  • Absalon Jonsson, till Broholm. Riddare. Beseglade 1320 på Viborg konung Christoffer II:s handfästning. Levde ännu 1326, då han med Ulfeldtska vapnet beseglar åtskilliga länsbrev, utgivna av konung Valdemar.

Barn:

  • Jakob Absalonsson, till Veddinge i Ods härad, Danmark, som han köpte 1323. Beseglade gåvobrev 1337. Död före 1346. Gift med Christina Pedersdotter.

Barn:

  • Anders Jakobsson, till Kogsbölle (nu baroniet Holkenhavn) i Vindinge socken på Fyen, som han troligen ärvt med sin fru. Död före 1383. Gift med Mette Rixtorf.

Barn:

  • Erik Andersson, till Kogsbölle, som han ägde 1386. Död 1420 och begraven jämte sin fru i Vindinge kyrka, men liken sedan flyttade till Kværndrups kyrka på Fyen 1616. Gift med Anna Abildgaard.

Barn:

  • Anders Eriksson, till Kogsbölle, vartill han skrev sig redan 1414. Var 1439 kunglig köksmästare. Död 1456 enligt gravstenen i Kværndrups kyrka. Gift 1:o med Beata von Stralendorff, dotter av N. N. von Stralendorff och N. N. Krummedige. Gift 2:o med Mette Schwerin, död 1485, dotter av Palle Schwerin och Ellen Saltensee.

Barn:

  • Ebbe Andersson, till Kogsbölle, vartill han skrev sig ännu 1499 och Oregaard i Skovby härad, som han vid sin död innehade i pant av kronan. Var 1468 bland de adelsmän, som på Fyens landsting utställde vittnesbörd om konung Christian I:s regering; var 1482 lensmand på Kærstrup. Beseglade hyllningen 1487. Levde säkert 1502, men död kort därefter. Gift med Kerstin Böistrup, som levde ännu 1507, dotter av Otto Böistrup till Ingsgaard och Mette Lykke.

Barn:

  • Knut Ebbesson Ulfeldt, till Kogsbölle (1501). Hovjunkare 1509. Beseglade recessen 1536. Bevistade ett landsmöte i Odense 1539. Död 1540 före 29/7 och begraven i Vindinge kyrka. Gift med Anna Hardenberg, död 1564 och begraven i Vindinge kyrka, dotter av Erik Hardenberg och Anna Rönnow.

Barn:

  • Ebbe Ulfeldt, till Svenstorp i Odarslövs socken, Malmöhus län, som han erhöll genom sitt gifte. Riddare. Lensmand på Lyckå slott i Lyckeby socken, Blekinge län och fick detta i pant 1547. Åtföljde konung Fredrik på dennes resa till Norge 1548. Danskt riksråd senast 1550. Fick Åhus i förlän ing 1559. Död 1560-04-20 i Åhus biskopsgård. Han lät uppföra Lyckå präktiga slott. Gift 1547-08-01 på Häckeberga i Genarps socken, Malmöhus län med Lena Ulfstand, död 1564 på Mölleberg och begraven i Igellösa kyrka Malmöhus län, dotter av Holger Ulfstand till Skabersjö m. m. och Helle Nilsdotter (Hak).

Barn:

  • Knut Ulfeldt, till Svenstorp. Åtföljde konungen utomlands 1576. En av faddrarna vid prins Christians dop 1577. Erhöll i förläning Äsphults socken, Kristianstads län till 1586 och Borrestad i Sönnarslövs socken, Kristianstads län 1579. Död 1586-09-03 Mölleröd s län och begraven s. å. 19/10 i Igellösa kyrka. Gift 1574 i Åhus biskopsgård med Beata Huitfeldt, född 1554-11-29 i Köpenhamn, död 1626-11-05 i Lund och begraven s. å. 19/11 i Lunds domkyrka samt därefter förd till Igellösa kyrka, dotter av Christoffer Ottosson Huitfeldt och Öllegård Trolle. Hon kom 1572 till drottning Sofies hov, erhöll Äsphult i förläning 1587, hovmästarinna hos drottning Anna Catharina 1596–1612, erhöll i förläning Gärds härad efter brodern, historleskrivaren och rikskanslern Arild Huitfeldt 1610, hovmästarinna för prinsarna 1612, förlänades med S:t Peders kloster i Lund 1615.

Barn:

  • Christoffer Ulfeldt, till Svenstorp samt Råbelöv i Fjälkestads socken,, Hanaskog i Kviinge socken,, Ugerup i Gärds-Köpinge socken, och Vankiva i likanämnd socken alla i Kristianstads län. Född 1583-04-25. Student i Herborn 1598, i Basel 1599 och i Orléans 1602. Var 1609 fänrik vid skånska adelsfanan. Deltog i kalmarkriget. Förlänad med Helnekirke 1612–1618, med Frosta härad 1618–1619 och med Gotland 1624. Riksråd och krigskommissarie i Skåne 1625. Ståthållare på Laholm 1626, på Tranekær 1627, på Hälsingborg 1629. Generalkrigskommissarie på Fyen och Langeland 1627. Riddare 1633. Mottog efter kriget med svenskarna de danska fästningarna 1645. Avstod Hälsingborgs län till sonen Björn 1649. Död 1653-09-18 och begraven s. å. 24/10 i Hälsingborg. Gift 1605-09-00 med Margareta Urup, dotter av Ove Urup till Ovesholm och Kerstin Kaas.

Barn:

  • Ebbe Ulfeldt, natural. Ulfeldt, till Färlövsholm och Araslöv i Färlövs socken, Kristianstads län, Råbelöv, Ovesholm och Hanaskog. Född 1616-12-23 på Råbelöv. Besökte Herlufsholms skola och från 1629 Sorö akademi. Reste 1632 till Holland, Frankrike och England. Gick i kejserlig krigstjänst och tjänade sig där upp från kornett till ryttmästare. Major vid ett kavalleriregemente i spansk tjänst. Dansk hovjunkare 1638–1642. Länsherre i Kristianstad 1642. Befälhavande generalmajor i Skåne 1643. Ståthållare på Arensburg och guvernör över Ösel 1644. Länsherre över Bornholm 1645. Riddare vid konung Fredrik III:s kröning 1648. Anklagades 1650 för misskötsel av sitt län, vilket fråntogs honom. Lämnade, då hans svågrar Hannibal Sehested och Corfitz Ulfeld 1651 blevo avlägsnade från makten 1651, landet och drog till i Stockholm i jan. 1652. Svensk generalmajor av kavalleriet s. å. 6/4 men vägrade 1657 att deltaga i kriget mot Danmark. Ånyo svensk generalmajor 1658. Fick efter Roskildefreden amnesti och var i Köpenhamn s. å. i aug., då det andra kriget mot Danmark utbröt. Blev då fängslad och förd till Nakskov, men befriades, då staden intogs av svenskarna 1659-07-00. Slöt sig efter fredsslutet till Sverige. Generallöjtnant 1661-12-20. Såsom svensk godsägare introducerad på svenska riddarhuset 1664 under nr 19 i dåvarande riddarklassen, emedan han kunde bevisa sin härkomst från danska riksråd. Riksråd s. å. 27/8. Hovrättsråd i Göta hovrätt och intog där sitt säte 1665-02-27. Riksjägmästare 1675-06-10. Deltog i kriget mot Danmark isynnerhet mot snapphanarna 1677–1680. Lagman i Östergötland 1679-12-22 (den siste lagman, som tillika var riksråd). Död 1682-01-30 i Stockholm och begraven i Kristianstad. Gift 1642-11-06 på Köpenhamns slott med Hedvig, grevinna af Slesvig och Holstein, född 1626-07-05 på slottet i Haderslev, död 1678-10-05, i Kristianstad och begraven s. å. 20/11 i Jörgen Urups grav i Kristianstads kyrka, dotter av konung Christian IV av Danmark och hans morganatiska gemål Kirstin Munk.

Barn:

  • Christina, född 1643-07-01 i Kristianstad, död 1644-04-21 i Köpenhamn.
  • Anna Catharina, född 1647-02-07 i Köpenhamn, död 1678-10-05. Gift med generalen Carl Gustaf Skytte (friherre Skytte), född 1647, död 1717.
  • En son, född 1650-04-04 och död s. d. på Ovesholm.
  • Christiana, till Råbelöv, som hon erhöll av fadern 1681, Färlövsholm och Araslöv. Född 1653-01-10 i Stockholm, död 1717-07-20 på Araslöv och begraven i Färlövs kyrka. Gift 1696-10-23 på Araslöv med ryttmästaren Carl Gustaf Bonde, född 1659, död 1716.
  • Sofia Elisabet, död 1657-04-29 på Boller.
  • Sofia Maria, född 1660-11-06 i Köpenhamn, död 1706 i mars. Gift 1684 135. Överstelöjtnanten Johan Halfast, adlad Ridderschantz, född 1645, död 1702.

Källor

Danmarks Adels Aarbog 1923. Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.