Gammal frälsesläkt, introd. 1625. Utdöd 1795-01-22.
Det urgamla sköldemärke, som utgöres av en tillbakaseende ulv (rättare panter), fördes under hela medeltiden av en gren av Folkungaätten. Den förste kände bäraren av denna vapenbild var riddaren Filip Ulfsson (1296–1331), vilkens fader, riddaren Ulf Karlsson (död 1281) var sonson till jarlen Karl den döve (död 1220) och brorson till jarlen Ulf Fasi (död 1247) samt konung Magnus Ladulås' frände och en av hans förnämsta män. Filip Ulfsson förde ännu 1309 fädernevapnet en vingad stråle, men alla hans senare sigill visa den tillbakaseende ulven, måhända möderne vapnet. Med hans söner, halvbröderna Ulf (1325–1350) och Bengt (1341–1381) Filipssöner delade sig ätten i två huvudgrenar. Ulfs ättegren utdog troligen i slutet av 1400-talet med Stefan Ulfsson till Stensta i Söderbykarls socken, Stockholm, död 1478, riksråd samt lagman i Västmanland liksom fadern Ulf Stefansson (1405–1436), Ulfs sonson. Bengt Filipssons son, riddaren och riksrådet Gottskalk Bengtsson (1383–1453) hade sonsönerna Arend Bengtsson (1445–1471), riddare och riksråd, Knut Bengtsson (1453–1470), riddare, och Sten Bengtsson (1453). Med Arends söner Bengt Arendsson, till Ekolsund, riksråd 1501–inpå 1530-talet (levde ännu 1535), och Johan Arendsson till Sjöholm9 riksråd 1501–1523 och lagman i Södermanland, var ättens storhetstid slut. Den fortlevde dock ännu till slutet av 1500-talet. Riddaren Knut Bengtsson, som efter faderns, väpnaren och riksrådet Bengt Gottskalksson, och brodern Stens död ärvde Stäflö i Åby socken, Kalmar län och bodde därstädes, hade sonen Bengt Knutsson (1496) och sonsonen Sten Bengtsson, gift 1533 med Kerstin Anundsdotter (Ulfsax), vilka likaledes bodde där. Med den sistnämndes två söner, fänriken vid Östgöta ryttare Claes Stensson, som stupade i slaget vid Axtorna 1565-10-20, och ryttmästaren för den ena smålandsfanan (1563–1571) Anund Stensson till Stäflö, som levde 1579, men synes hava varit död 1586, försvinner ätten ur hävderna. Anund Stensson var troligen barnlös, ty han testamenterade Stäflö till sin systers man, fältöversten och befallningsmannen på Vadstena slott Johan Siggesson till Svartingstorp i Åby socken, Kalmar län. Adlad 1572-09-25, men ej introd. (död barnlös), farfars broder till kaptenen Anders Siggesson, adlad Falkengren, nr 343.
Om och på vad sätt ätten Ulf af Horsnäs, som 1625 introducerades med det gamla förnämliga ättemärket den tillbakaseende ulven och obestridligen tillhörde det äldre frälset, möjligen varit befryndad med medeltidsätten, har icke kunnat utrönas. Ättens med säkerhet kände stamfader var, enligt vad som framgår av k. brevet 1587-05-04, den östgötske frälsemannen Gudmund Sunesson (ej Lars Gudmundsson såsom riddarhusgenealogien uppgiver), vilken levde i medlet av 1400-talet. Visserligen vill Peter Ulf (tab 11) i en inlaga, som han insände till riddarhusdirektionen 1664-05-07 (se de icke tryckta allegatema till 1664 års riksdagsprotokoll riddarhusarkivet), och vari han yrkade9 att ättens medlemmar såsom varande riksrådsättlingar måtte uppflyttas i riddarklassen, göra gällande, att ätten härstammade från Arend Bengtssons gren av den gamla medeltidsätten, men innehållet utgöres endast av påståenden utan bevis, och de knapphändiga uppgifter, som han lämnar om sina förfäder, äro bevisligen felaktiga. De släkttavlor, som uppgjorts över medeltidsätten, såväl i äldre tid av Peringsköld som på 1800-talet av K. H. Karlsson (Svenska Autografsällskapets tidskrift, del I), lämna icke rum för någon dylik härstamning vare sig på fädernet eller mödernet.
Gudmund Sunesson till Överstad i Askaby socken, Östergötlands län. Levde i medlet av 1400-talet och ännu på 1480-talet, då han skänkte till Askeby kloster ett belopp att utgå årligen från hans frälsehemman Västerby i Skärkinds socken, Östergötlands län.
Barn:
Barn:
Barn:
Christer Gudmundsson (son av Gudmund Pedersson, tab 1), till Skravestad i Örtomta socken och Elltorp4 (nu Sjöberga) i Björsäters socken båda i Östergötlands län. Var närvarande vid mönstringen med frälset i Östergötland 15625. Avgav trohetsförsäkran till hertig Johan 1568-08-006. Avlämnade godsförteckning till 1579 års rustning4. Synes hava levat ännu 1586-11-00, då han upptages i registret över Sveriges adel. Gift med Ingeborg Johansdotter.
Barn:
Barn:
Johan Gudmundsson (son av Gudmund Pedersson, tab 1), till Hällerstad i Östra Ryds socken, Brånnestad i Gistads socken samt Torlunda och Klinga i Löts socken alla i Östergötlands län, vilka gårdar han och hans bröder 1561-12-01 erhöllo av konung Erik för det vederlag i Fittja by i Lagunda härad Uppsala län, som rådet tilldömt deras moder för Örby7. Förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561 (då han skrev sig till Skravestad). Var närvarande vid mönstringen med frälset i Östergötland 15635. Skepps-hövidsman. Död 1570-06-15 på skeppet Engeln och begraven s. å. 13/7 i Österhaninge kyrka Stockholms län, där hans sköld med Ulfvapnet och påskrift uppsattes. Gift 1560-10-21 med sin svägerskas syster Kerstin Marbo i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1575-06-12 på Hällerstad9 med häradshövdingen Tyge Larsson, adlad Gyllencreutz, i hans 1:a gifte, död 1625), död 16038, dotter av slottsloven på Stegeborg, kammarrådet Truls Andersson Skrivare (Marbo) till Ravanäs, som i vapnet förde en halv lilja och en stjärna, och hans 3:e fru Karin Eriksdotter Slätte (nr 97).
Barn:
Christer Johansson (son av Johan Gudmundsson, tab 3), till Hällerstad, som efter faderns död innehafts av modern som morgongåvogods till 1587, då han erhöll godset, som han dock pantsatte till riksrådet friherre Göran Gera. Upptages i registret över Sveriges adel 15866. Död 1600 och begraven i Östra Ryds kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift med Elsa Göransdotter11 (från Tyskland), som levde 1606.10
Erik Gudmundsson (son av Gudmund Pedersson, tab 1), till Låstad i Furingstads socken, Östergötlands län och Vrangsjö i Marbäcks socken, Jönköpings län. Ryttmästare under konung Eriks tid. Var närvarande vid mönstringen med frälset i Östergötland 15626. Död 1564 på Vrangsjö till följd av ett skottsår, som han erhöll i striden vid Ronneby, och begraven i Marbäcks kyrka. Gift 1555 med Ingeborg Marbo i hennes 1:a gifte (gift 2:o med fogden Jöns Eriksson (Rosenstråle) i hans 2:a gifte)10, dotter av slottsfogden på Stegeborg, kammarrådet Truls Andersson. Skrivare (Marbo), till Ravanäs, som i vapnet förde en halv lilja och en stjärna, och hans 3:e fru Karin Eriksdotter Slatte.
Barn:
Gustaf Eriksson Ulf (son av Erik Gudmundsson, tab 5), till Vrangsjö i Marbäcks socken, Jönköpings län och Sköldstad i Vikingstads socken, Östergötlands län. Upptages i registret över Sveriges adel 15866. Fänrik vid Östgöta ryttare 1591-03-01–159812. Död 1601 vid Wenden under kriget i Livland.13. Gift 1587 Söderby med Margareta Slatte i hennes 1:a gifte (gift 2:o med ryttmästaren vid Smålands ryttare Ingemar Vastesson, adlad 1631-08-09 men ej introd., stupade 1632-11-06 i slaget vid Lützen), levde ännu 1634-09-14, men kallas salig i juni 1636, dotter av häradshövdingen Verner Slatte och Carin Kyle.
Barn:
Erik Eriksson Ulf (son av Erik Gudmundsson, tab 5), till Horsnäs (nu Katrineholm) i Marbäcks socken, Jönköpings län, som han erhöll genom sitt första gifte, och Låstad i Furingstads socken, Östergötlands län. Född posthumus 1564 Åby under moderns flykt för i Småland kringströvande danska partier. Page hos riksrådet Hogenskild Bielke. Hovjunkare hos konung Johan III 1579, därefter officer vid konungens livfana till 1590. Upptages i registret över Sveriges adel 15866. Bevistade riksdagen i i Stockholm 1590 och underskrev ständernas förklaring med avseende på de anklagade rådsherrarna och den ryska fejden s. å. 7/3, då han skrev sig till Skravestad6 i Örtomta socken, Östergötlands län. Deltog på hertig Carls sida i slaget vid Stångebro 1598 och därefter i ryska och danska krigen. Erhöll efter freden med Danmark 1613 avsked och nedsatte sig på sina gårdar. Död 1657-12-25 och begraven i Furingstads kyrka, där hans huvuldbanér uppsattes och varest ätten haft familjegrav. Gift 1:o 1590 med Märta Kafle, död 1626, dotter av Matts Larsson Katle (nr 70) och Christina Pedersdotter (Siöblad). Gift 2:o 1628 med Brita Uggla i hennes 2:a gifte (gift 1:o med slottsfogden Bengt Larsson Dufva [i Västergötland, nr 169], född 1552, död 1621), död 1644, dotter av häradshövdingen Mickel Arvidsson (Uggla) och hans 1:a fru Märta Knutsdotter (Hård af Torestorp, nr 60). Gift 3:o 1645-11-25 (morgongåva)22 med friherrinnan Ebba Gyllenstierna i hennes 2:a gifte (gift 1:o omkr. 1636 med Christoffer Stråle af Sjöared i hans 2:a gifte, död omkr. 1640), dotter av riksamiralen och presidenten friherre Göran Gyllenstierna (af Lundholm, nr 3) och Ingeborg Claesdotter (Bielkenstierna). Hon säges obarmhärtigt hava lämnat sin man i hans höga ålder, innan första året gått till ända.22
Barn:
Knut Eriksson Ulf (son av Erik Eriksson Ulf, tab 7), till Hamra i Svinhults socken, som han bebyggde till säteri 163817, och Tranberga i Torpa socken, som han köpte av kronan 1642 alla i Östergötlands län. Kapten. Död före 1683. Gift 1:o med Christina Brötz, död 1677 på Tranberga och begraven s. å. 24/6 i Torpa kyrka på samma gång som sonen Jonas. Gift 2:o med Catharina Armsköld i hennes 2:a gifte (gift 1:o före 1637-06-05 med kornetten Jonas Staffansson), född 1615, död 1698-02-07 Sånnarp, dotter av ryttmästaren Göran Andersson, adlad Armsköld, och Margareta Månsdotter (Stiernbjelke).
Barn:
Anders (son av Knut Eriksson Ulf, tab 8), till Tranberga och Falla i Torpa socken, Östergötlands län. Född 1646-11-11. Löjtnant vid Jönköpings regemente. Död 1705-05-28 på Tranberga och begraven s. å. 2/10 i Torpa kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift 1:o 1679-02-16 med Anna Rääf i Småland, död 1700 Falla å. 9/3, dotter av löjtnanten Bengt Rääf i Småland, och Elin Bock af Näs. Gift 2:o 1704-10-12 Gölberga med Maria Elisabet Ulfsax i hennes 1:a gifte (gift 2:o med kommendören Mauritz Grubbe, född 1680, död 1736), född 1678, död 1752-04-28 Sjöviken, dotter av löjtnanten Per Ulfsax, och hans 2:a fru Anna Armsköld.
Barn:
Mattias Eriksson Ulf (son av Erik Eriksson Ulf, tab 7), till Sjöryd (nu Johannisberg) i Flisby socken och Luttersjö i Solberga socken båda i Jönköpings län, vilka han erhöll genom sitt första gifte, Grimstad i Drothems socken, Östergötlands län, som han fick med sin andra hustru, samt fädernegården Låstad i Furingstads socken, Östergötlands län. Född 1601. Ryttmästare. Död 1662-12-26 på Låstad och begraven i Furingstads kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift 1:o med Anna Pedersdotter, dotter av frälsemannen Per Persson (halvhjort) till Sjöeryd, och Botilda Arvidsdotter (Kåse). Gift 2:o 1645 Näs med Maria Geete, döpt 1625-12-04 i Stockholm Nikolai förs i Stockholm, död 1697 på Låstad och begraven s. å. 7/5 i Furingstads kyrka, dotter av vice presidenten Erik Eriksson Tranevardus, adlad Geete, och hans 2:a fru Märta Bock af Näs. 'På deras bröllop hade alla närvarande djurnamn, nämligen brudens fader Erik Geet, hennes morbroder Bengt Bock och hans fru Anna Uggla, bröllopsmarskalken Axel Rääf, förridarna Bröms Gyllenmärs, Måns Drake och hans bröder, Årrhanar, kyrkoherden i Adelöv Björn Gudmundsson, landshövdingen Bengt Bagge och Torkel Gris voro ock bjudna, vilket allt givit anledning till en besynnerlig bröllopsskrift.'
Barn:
Gustaf (son av Mattias Eriksson Ulf, tab 10), till Sjöryd (nu Johannisberg) i Flisby socken, Jönköpings län. Löjtnant. Död 1708-03-22 Låstad s socken, Östergötlands län. Gift med? Christina Bruce, dotter av överstelöjtnanten Robert Bruce, vars barn blevo natural. Bruce, och Margareta Muschamp.
Barn:
Johan (son av Mattias Eriksson Ulf, tab 10), till Låstad i Furingstads socken, Östergötlands län och Vinö i Lotta socken, Kalmar län. Regementsadjutant. Löjtnant. Död 1720-08-11 på Låstad. Gift 1687-10-23 på Vinö med Anna Tornerefelt, född 1657, död 1717-10-00, drunknade i Låstadsskären, sannolikt dotter av ryttmästaren Anders Tornerefelt, och Sigrid Ulfsax.
Barn:
Erik Carl (son av Johan, tab 12), till Låstad och Vinö. Född 1688. Levde på sina gods. Död 1738-04-12 på Vinö. Gift 1:o 1712-10-21 med Vendla Tornerefelt, född 1690-02-10, dotter av ryttmästaren Per Magnus Tornerefelt, och Margareta Elisabet von Schröer. Gift 2:o med Anna Sofia Ulfsax, född 1687-11-17, död 1734-11-08 på Vinö, dotter av kaptenen Gustaf Ulfsax, och hans 1:a fru Catharina Maria Storckenfeldt.
Barn:
Gustaf Mattias (son av Erik Carl, tab 13), till Vinö samt Blekhem i Tomställs socken, Kalmar län, född 1722-07-29 på Vinö. Kornetts karaktär. Död 1764-03-05 Farsta. Gift 1746-03-07 på Vinö med Christina Olofsdotter Stubbe, död 1758.
Barn:
Carl Magnus (son av Gustaf Mattias, tab 14), född 1748-11-21 på Vinö. Extra skrivare i riksens ständers bank. Kontorsskrivare därst. Intendent vid Stora barnhuset i Stockholm. Död där 1788-08-01. Gift 1781-10-00 i nämnda stad med Maria Christina Dahl, död 1792-12-24.
Barn:
Gustaf Adolf (son av Johan, tab 12), döpt 1694-11-05 Vinö. Volontär vid amiralitetet 1710. Underskeppare därst. 1716-02-28. Extra ordinarie underlöjtnant s. å. 26/3. Underlöjtnant 1717-07-03. Död 1736-10-13. Gift 1719-12-28 Landsjö s socken, Östergötlands län med Christina Palmstruch, född 1690-10-27, levde änka 1739, dotter av bankokommissarien Gerhard Palmstruch, och hans 1:a fru Catharina Elisabet von Rosen.
Barn:
Törne Johan (son av Gustaf Adolf, tab 16), född 1727-03-31 Låstad s socken, Östergötlands län. Direktör. Bevistade för ätten 1755 års riksdag. Död 1756-06-23. Gift med Christina Koch i hennes 1:a gifte (gift 2:o med manufakturisten Nikolaes Josef Isbeque).
Barn:
Carl Gustaf (son av Mattias Eriksson Ulf, tab 10), till Låstad. Född 1659 Grimstad. Löjtnant vid amiralitetet. Död 1700-01-18 på Låstad. Gift där 1697-05-07 med Christina Bagge af Berga i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1701 med kommendören Abraham von Schröer, i hans 3:e gifte, född 1653, död 1723), död 1738 Giresta, dotter av översten Erik Ragge af Berga, nr 118, och Maria Elisabet Fleming.
Barn:
1GIr. 2 Hh, del 3, sid. 3. 3 Registret till GIr 1525 (1864). 4 Fs. 5 Hh, del 3, sid. 38. 6 Hra. 7 Hh, del 13, 1, sid. 13. 8 Ka, Gamla byten, nr 202 (OA). 9 At (Sch). 10 At (So). 11 KA, Anna Eriksdotter Cruus' förbrutna godsakt (OA). 12 Al. I, sid. 63. 13 Af. 14 Västra härads dombok, 15 Marbäcks kyrkoarkiv. 16 GH (HF). 17 Ry, del 3, sid. 181. 18 Ry, del 4, sid. 233. 19 Ry, del 4, sid. 241. 20 Lk. 21 Bankekinds härads dombok född 12 nov. 1685 (OA). 22 GH (H. F.). 23 Rf. 24 Vff II: 4–5, sid. 44, not 1. 25 Medd. av konsul Harald Ehrenborg.
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.