Taube af Kudding nr 66

Friherrliga ätten Taube AF KUDDING nr 66 †

Friherrlig 1675-07-17, introd. s. å. Ättens siste manlige medlem upphöjd i grevlig värdighet.

TAB 1

Andreas Tuve. Synes hava ägt gods i stiftet Dorpat. Död 1460 enligt en i S:t Bartholomæi kyrka befintlig gravsten. – Enligt pärmebrev från 1517 och 1518, förvarade i riksarkivet, hade han nedanstående två

Barn:

• Henrik. Se Tab. 2.

• Jurgen. Se Tab. 3.

TAB 2

Henrik Tuve (son av Andreas Tuve, Tab. 1), till Fier (Fierenhof) i Rauge socken i Livland, vilket han ägde 1516.

Barn:

• Volmar Tuve, till Fier. Namnes i handlingar 1535–1550.

Barn:

• Johan Taube, till Fier samt slottet Sesswegen i Livland, vilket han erhöll av polska konungen Sigismund August 1572-05-17. Av nämnde konung upphöjd i polsk friherrlig värdighet s. å. 30/8. Död före 1594.

Barn:

• Vilhelm Fredrik Taube, till Fier och Sesswegen, vilket sistnämnda gods dock indrogs av konung Gustaf II Adolf och förlänades till greve Nils Brahe. Ryttmästare.

Barn:

• Georg Fredrik Taube, till Koddiak i Allendorfs socken i Livland, vilket 1640-05-06 överläts till honom av hans svärfader. Löjtnant i svensk tjänst. Död 1660 på nämnda sin egendom. Gift med Anna Dorotea von Rosen, som efterlevde mannen, dotter av Christian von Rosen.

Barn:

• Georg Johan Taube, natural. friherre Taube af Sesswegen. Generalmajor. Död 1726. Se friherrliga ätten Taube af Sesswegen nr 78.

TAB 3

Jurgen Tuve (son av Andreas Tuve, Tab. 1), till Maart i Jeglechts socken i Estland. Levde 1517-03-21, men var död 1530. Gift med Margareta Tödwen, styvdotter till Jurgen Vietinghoff till Raykull i Rappelssn.

Barn:

• Henrik Tuve. Ägde gods i stiftet Dorpat 1519. – Hans änka (måhända Anna Dücker) nämnes 1544.

Barn:

• Christoffer Tuve, till Karkawer och Soymis i S:t Johannis socken vid Dorpat (1540) och Ropkoy (Taubenhof) i nämnda socken 1553.

Barn:

• Jost Taube, till Ropkoy, å vilket han erhöll konung Sigismund III:s bekräftelsebrev 1592-19-16. Slöt sig efter Dorpats erövring 1600 till hertig Carl och erhöll av denne bekräftelsebrev på godset Rokuka eller Karstifer, nu Kudding i Mariæ-Magdalenæ socken i Livland 1600-12-31. Stupade 1601 vid belägringen av Kokenhusen. Gift sannolikt med Anna von Bremen.

Barn:

• Jost Taube, till Hackeweid i Marien Magdalénen socken i Estland, vilket han ärvt efter sin farbroder Jurgen, men 1625 utbytte mot Mönnikorb i Tristfers socken, Pallal i sistnämnda socken, vilket han försålde 1639, samt Karstifer eller Kudding, å vilket gods jämte sex byar i Marien Magdalenen socken han 1627-06-30 erhöll konung Gustaf Adolfs bekrättelsebrev i vederlag för godset Ropkoy (Taubenhof). Kallas ståthållare i Reval 1627. Underlandshövdirig i Dorpats distrikt 1635-06-14. Ståthållare i Reval 1641–1644. Gift omkr. 1620 med Iliana Hansdotter i henned 2:a gifte (gift 1:o med Evert von Dellwig, som erhöll förläning 1612-05-23, men var död före 1615), död 1639 och begraven i Revals domkyrka, dotter av ståthållaren på Kalmar Hans Johansson (Ekelöf), av en urgammal finsk frälsesläkt (Görtzhagen), och hans 1:a fru Margareta Henriksdotter, av den finska adliga Voltissläkten.

Barn:

• Jakob Johan Taube, friherre Taube af Kudding, friherre till Kudding samt herre till Fehtenhot i Ecks socken, Herjanorm i Talkhofs socken och Kurrista i Oberpahlens socken, alla i Livland. Född 1624-11-05. Student i Dorpati 1633-06-25. Kammarherre hos sedermera konung Carl X Gustaf. Fick 1647-11-31 tillstånd att njuta hovjunkares gage, så länge han var anställd som hovmästare (guvernör) hos hertig Adolf Johan, vilken han åtföljde på en utländsk resa 1647–1649. Överstelöjtnant vid en skvadron tyska dragoner 1649. Kommendant i Weidenhelm s. å. Överstelöjtnant vid Närkes och Värmlands regemente 1651. Överste för ett finskt kavalleriregemente 1655-04-11. Kommendant på slottet Janovitz i Polen 1656-02-12–30/7. Chef för Västgöta ryttare s. å. 20/4. Bevistade slaget vid Warschau s. å. i juli. Chef för konungens livregemente s. å. i dec. och över hela livgardet till häst och fot 1657-11-20. Avgången därifrån 1659-02-20. Åtföljde hertig Adolf Johan på dennes resa i Europa 1658–1659. Kammarherre 1659. Hovmarskalk 1663-03-16. Generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län 1664-09-17. Generalmajor av infanteriet 1665-04-29. Avgick från generalguvernörskapet och blev generallöjtnant av infanteriet 1668-09-18. Ånyo generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län 1673-01-16. Friherre 1675-07-17 (introd. s. å. under nr 66). Avsked från generalguvernörskapet 1678-03-24, men förordnades ånyo därtill s. å. 28/3, vilket förordnande varade till 1681-04-27. Död 1695-02-25. Gift 1661-01-28 i Stockholm Nikolai förs. i Stockholm med friherrinnan Maria Horn af Marienborg, född 1642, död änka 1695-02-00 eller mars, dotter av fältmarskalken och generalguvernören Gustaf Evertsson Horn af Kanckas, friherre Horn af Marienborg, och hans 1:a fru Maria Mörner.

Barn:

• Juliana Maria. Gift med N. N. von Tiesenhausen.

• Jost, levde³ 1697-05-18.

• Gustaf Adam, greve Taube, född 1673. Riksråd och fältmarskalk. Död 1732. Se grevliga ätten Taube, Tab. 1.

• Margareta Eleonora. Gjorde 1730-02-04 sitt testamente Lettula ². Gift 1701-06-30 med överstelöjtnant Rutger von Burman, död 1703.

Källor

¹At (P). ²Medd. av friherre Tor Carpelan, Helsingfors. ³Medd. av före detta riksbibliotekarien E. W. Dahlgren.

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.