Introd. 1625, utdöd 1642-10-23.
Urgammal finsk frälsesläkt, som med säteriet Viurila i Halikko socken ärvde sitt första vapen, en lilja, vilket under 1500-talets senare hälft utbyttes mot S:t Mikael med ormen (= Schlange), varav medlemmarna upptogo namnet Slang. Vid introduktionen erhöll ätten ännu en gång nytt vapen.
Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden.
1Al. 2Zf. 3KA reduktionskommiss. Processdokum. II (OA). 3KA reduktionskommiss. Dokum. Åbo och Björneborgs län (OA). 5SH liber cans, vol. 96, pars. 4 (OA). 6At (Sch).
Håkan Tidemansson. Levde 1505 och möjligen 1519, därest han är identisk med en likanämnd fogde i Borgå län. Gift med Valborg Fleming i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgaren i Åbo Lasse Finne, som levde 1480), död före 1555, dotter av väpnaren Henrik Claesson (Fleming) och hans 2:a fru Elseby Månsdotter, av adliga Viurilasläkten. Hennes arvgods voro Viurila i Halikko socken, Voltis i Pemars socken, Pyhäranta i Vemo socken och Böle i Uskela socken, varjämte hon lämnade till sina söner Kårlaks i Pargas' socken, Kurkisalo i Sagu socken, Majala i Halikko socken och Perkiö i Lokalaks' socken.
Barn:
Bertil Håkansson (son av Håkan Tidemansson, Tab. 1), till Balkis i Vemo socken. Fogde i Borgå län 1534 (fullm. 9/7)–1535 och 1546–15471. Död före 1555. Han förde sannolikt liksom brodern Erik en lilja i vapnet, ty i en gammal släktutredning kallas han Bertil Lilja. Gift med Anna Olofsdotter, som levde änka 1562, men var död före 1563-04-00, dotter av slottsfogden Olof Grelsson, av gammal finsk frälsesläkt (Skinnarbackasläkten) och Ebba Jakobsdotter (Dufva i Finland).
Barn:
Erik Bertilsson (son av Bertil Håkansson, Tab. 3), till sitt arvegods Balkis i Vemo socken, Mälkkilä i Bjärnå socken, som han erhöll med sin hustru, till vilket han skrev sig och varest han var bosatt, Laukka säteri med underlydande gods i Bjärnå socken samt Skäggböle i Kimito socken mm. Bar Dalarnes fana vid konung Gustaf I:s begravning 1560. Konung Erik XIV:s trotjänare och småsven 1561. Hövidsman på skeppet Böse Lejonet i Claes Horns flotta 1566 på våren. Amiral över finska flottan på Narvas farvatten hösten s. å. Hövidsman på samma skepp i Per Bagges flotta 1567. Fick översta befallningen över Tavastehus', Kumogårds och Raseborgs län 1569-10-14. Tillika amiral över flottan på Narvas farvatten hösten s. å. (med fullm. 11/8) och på våren 1570 (fullm. 4/3). Amiral över flottan på Revals och Narvas farvatten 1571-04-30. I slottsloven på Viborg s. å. 30/7. Åter amiral över flottan på Narvas farvatten 1572-03-20. I slottsloven på Reval 1573-07-30. Förnyad fullm. att vara amiral 1574-04-01, men likväl befalld att kvarbliva i slottsloven s. å. 5/4. Befallningsman över Viborgs slott, stad och län 1576-01-27. Amiral över flottan på Narvas farvatten 1580-06-28 med förnyad fullm. 1581-05-27. Ståthållare på Kexholms slott 1583-05-31. Amiral på Åbo skeppsgård 1590–1591. Död 1592-03-14 på Kexholm och begraven i Bjärnå kyrka under en gravsten med hans inhuggna vapen. [2] Han erhöll stora förläningar och var en av sin tids förmögnaste män i Finland. Barnen kallade sig Slang. Gift med Karin Eriksdotter, död 1622, som i vapnet förde en stjärna och på hjälmen ett kors, dotter av Erik N. N. och Margareta Persdotter. Arvskifte hölls efter båda makarna 1623-06-21 på Gästerby.3
Barn:
Claes Eriksson Slang (son av Erik Bertilsson, Tab. 3), till Mälkkilä och Laukka i Bjärnå socken, som han erhöll vid arvskiftet efter föräldrarna3 1623-06-24, samt Lakspojo i Pojo socken, Kormu i Loppis' socken och Rehu i Kimito socken, vilka tre gårdar han bekom med sin hustru. Tillhörde under klubbekriget konung Sigismunds parti, men övergick sedan till hertig Carl. Deltog i kriget mot Ryssland. Ryttmästare 1605. Överste vid krigsmakten under Nöteborgs belägring 1612. Underståthållare på Narva 1613-06-29 och var det ännu 1615. Bevistade lantdagen i Helsingfors 1616. Gränsläggningskommissarie 1617–1618 efter freden i Stolbova. Död 1625 eller 1626. Gift omkr. 1604 med Elin Johansdotter, som levde änka 1647, sannolikt död 1648, dotter av befallningsmannen Johan Boose av en finsk uradlig ätt, och Ingeborg Henriksdotter, av finska adliga Karunasläkten.
Barn:
Erik Håkansson (son av Håkan Tidemansson, Tab. 1), till Viurila i Halikko socken. Var sin död rändes Erik Flemings befallningsman på Svidja gård i Sjundeå socken 1536 och ännu 1541. Fick 1550-07-09 av konung Gustaf hela Sagu socken i förläning med undantag av Runa gård. Befallningsman på Stockholms slott 1551 till 1556, då han råkade i onåd och avsattes1 s. å. 10/4 4 samt förlorade även Sagu socken. I hertig Johans tjänst 1560. Fick s. å. 23/11 i förläning S:t Johannis prebende i Åbo1. Slottsfogde på Reval 1561-10-11–15691. Ledamot av en beskickning till Ryssland 1566-10-22. Häradshövding i Halikko härad 1569–1577. Krigskommissarie i Finland 1571-08-06. I slottsloven på Viborg 1572-08-06. Svenskt sändebud till fredshandeln med Ryssland 1573-10-09. Ånyo slottsloven på Viborg 1578-04-08. Nämnes senast 1579-02-24 5 omtalas 1580 som död. Gift vid jultiden 1541 på Svidja med Margareta Fincke, död före mannen, dotter av ståthållaren på Tavastehus Gödik Nilsson Fincke, av finsk uradel, och Margareta Slatte.
Barn:
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.