Schillerfelt nr 543

Från Adelsvapen-Wiki

0543.jpg


Adliga ätten Schillerfelt nr 543 †

Adlad 1651-09-10, introducerad 1652. Utdöd 1695.

Äldre genealoger uppgiva, att ätterna Schillerfelt och Palmstierna, vilka hava gemensamt ursprung, skulle härstamma från en Johan Kulle eller Kule af norsk adlig släkt, som påstås år 1400 hava bevittnat ett brev, och vars son Erik år 1402 skall hava bestyrkt ett av en Hemming Broderdorp utgivet brev samt 1452 tillika med sin hustru Katarina och sin broder Krisman givit sig in i Eskilstuna kloster. Några nu bevarade handlingar, vilka bestyrka dessa förmodanden, finnas ej. Visserligen omnämnes en Jöns Kulle i Hogstads socken, Östergötlands län, som 1377-01-13 gör ett jordbyte med Vadstena kloster, och en Erik Kulle, som 1377-07-25 satt i konungsnämnden i Brevassa i Lofta socken, Kalmar län, är sannolikt identisk med den Erik Kulo, som beseglade det fastebrev, som är utfärdat 1402-05-04 på de gårdar i Jäders, Eskilstuna och Gryts socknar i Södermanland, som Henning Braastrup (Brotstorp) sålt till drottning Margareta, men om det är dessa personer, som åsyftas av genealogerna, kan ej nu avgöras och ej heller om de inbördes voro befryndade. Sannolikast är, att de icke äro ättens stamfäder. Erik Kulo var måg till underlagmannen i Södermanland Lars Birgersson (lilja) till Slätthammar (Stenhammar), död 1393, och Ramborg Germundsdotter (ett djurhuvud) och nämnes såsom avliden redan 1404-02-03, i ett Ramborgs gåvobrev av jord till Strängnäs domkyrka. Vid arvskiftet efter Ramborg Germundsdotter 1421 tillföll halva Stenhammar sonen Ingevald, och andra hälften tillhörde på 1400-talet släkten Stengafvel.


TAB 1

Peder Pedersson Kula. Väpnare. Var 1530 häradshövding i Selebo härad. 'Han skrev till sin broder Måns Pedersson Kula och rådfrågade sig om sin son Måns, som ville bliva präst och taga till hustru kyrkoherden i Stigtomta Jöns Olofssons dotter Margareta samt dymedelst bliva vid pastoratet efter svärfadern, varpå han fick ett avrådande svar, daterat Örebro 1549-05-25, och i vilket skriftliga svar, skickat med hans svägerska Carin Hansdotter, brodern gav till skäl för sitt avstyrkande, att sonen tycktes vara mera lik till hovlevernet än till prästläsning samt att, änskönt deras förfäder, gamla krigsmän, givit sig med deras gods till kloster, så hade han dock Lasse Västgöte, som stod i ära hos hertigen (Erik), till sin goda vän, så att väl sonen kunde komma fort vid hovet. Tillpantade sig 1570-05-08 på sin ålderdom några kronogårdar i Kinds härad, vilka man ej vet, huru de kommit ifrån hans avkomma.'

Barn:

  • Magnus Petri Nycopensis. Studerade till präst, oaktat farbroderns avstyrkande. Predikant på svenska skeppsflottan 1563. Tillika konung Erik XIV:s hovpredikant. Kyrkoherde i Stigtomta och Nykyrka församlings pastorat av Strängnäs stift 1567 efter svärfadern. Lämnade ämbetet 1610 till sin son Daniel och satte sig i ro på sitt skattehemman Hässleby ej långt från Nyköping. Död 1614. 'Han underskrev år 1587 liturgiens förkastande, 1588 prästerskapets i Örebro avgivna konfession och 1593 Uppsala mötes beslut. 'Brukade i sitt sigill gamla Kulevapnet, som ses av kyrkotiondelängderna. Har skrivit några korta annaler till konung Erik XIV:s historia, vilka funnits i handskrift. Hans barn kallade sig Schillerus efter prästgården Schillra i Stigtomta.' Gift 1:o med Margareta Jönsdotter, dotter av kyrkoherden i Stigtomta och Nykyrka Johannes Olai och hans hustru Marta. Gift 2:o med Margareta Eriksdotter, 'som år 1614, efter mannens död, höll skifte emellan sig, sina egna barn och sina styvbarn, då hon och hennes båda söner fingo behålla Axelgården, men däremot styvmågarna, kyrkoherden Abraham i Bettna, Sven Besk och Måns Olsson, på deras hustrurs vägnar, samt styvsönerna Daniel och Carl erhöllo gården i Nyköping.'

Barn:

  • 1. Daniel Magni Schillerus. Kyrkoherde. Död 1647. Se Tab. 2
  • 1. Carolus Magni Schillerus. Prost. Död 1654. Se Tab. 3

TAB 2

Daniel Magni Schillerus (son av Magnus Petri, Nycopensis, Tab. 1). Kyrkoherde i Stigtomta och Nykyrka 1610, då fadern lämnade pastoratet. Död 1647 och begraven 1647-11-27. Gift 1:o 1602 med Märta Svensdotter, död 1603-08-07 i barnsäng. Gift 2:o 1606-02-10 med Catharina Jönsdotter, född 1579-12-04 i Nyköping, död 1641-11-11 och begraven i Stigtomta kyrka, dotter av skräddaren och rådmannen i Nyköping Jöns Welamsson (Hordeel), av en adlad, men ej introducerad ätt, och Brita Larsdotter.

Barn:

  • 2. Magnus Schiller, född 1614-08-26. Student i Uppsala 1634. Eloquentiae professor i Uppsala 1649. Drottning Christinas privatsekreterare 1650. Vice riddarhussekreterare och fiskal 1651-11-04. Assessor i Svea hovrätt 1655-07-02. Häradshövding i Hagunda härad i Uppland 1666-11-19 och i Åsunda, Simtuna, Torstuna och Ulleråkers härader 1668. Död 1671-12-07 och begraven i Håtuna kyrka, Uppsala län. Gift 1656-04-23 med Christina Maria Trost i hennes 1:a gifte (gift 2:o med assessorn i Svea hovrätt Jakob Andersson Parmander, död 1688, broder till krigsrådet Isak Parmander, adlad Parmand), född 1640, död 1716-07-30 i Jönköping, dotter av borgmästaren i Stockholm Mattias Valentinsson Trost och hans 4:e hustru Ingrid Hansdotter samt syster till herrarna Trost, adlade Gyllentrost.

Barn:

  • Magnus Magnusson Schiller, adlad Palmstierna. född 1666. Lagman. Död 1716. Se adel ätten Palmstierna.
  • Johan Shiller, adlad Schillerhjelm eller von der Kuhla, men kallade sig Johan Otto Stormfelt † 1731 i Castel du S:t Giorvanni. Gift med en förnäm tysk enka.

TAB 3

Carolus Magni Schillerus (son av Magnus Petri Nycopensis, Tab. 1). Fil. mag. i Uppsala. Rektor vid katedralskolan i Strängnäs 1619. Kyrkoherde i Åkers och Länna församlings pastorat av Strängnäs stift 1620. Prost 1624. Kyrkoherde i Floda pastorat av Strängnäs stift 1635-08-26, då han vid avskedstagandet från sina förra församlingar utbad sig att få behålla sitt utvalda gravställe i koret av Åkers kyrka, där fyra hans barn lågo begravna. Död 1654. Hans epitafium uppsattes å predikstolspelaren i Floda kyrka. Gift med sin systers styvdotter Ebba Siggesdotter, född 1598-09-05, dotter av kyrkoherden i Eskilstuna Sigge Christoffersson och hans 1:a hustru Ebba Andersdotter samt syster till majoren Anders Siggesson, adlad Falkengréen.

Barn:

  • Samuel Schillerus, adlad Schillerfelt, till Bond-Ekeby (Af.) i Gåsinge socken, Södermanlands län. Född 1618-04-18 i Strängnäs. Student i Uppsala 1634-12-20. Kanslist i hovkansliet. Kanslist hos residenten Björnklou i Münster 1640. Handsekreterare 1646. Drottning Maria Eleonoras sekreterare 1648-03-09, sekreterare i Svea hovrätt 1649-05-05. Adlad 1651-09-10 (introducerad 1652 under nr 543). Assessor i hovrätten 1651-12-16. Hade 1654 i förläning häradshövdingeräntan av Hölebo, Rönö och Jönåkers härad, Södermanlands län. Riddarhussekreterare 1660-09-27. Död 1665-12-12 i Stockholm och begraven i Gåsinge kyrka, Södermanlands län, där hans vapen uppsattes. Gift 1647-02-24 med Elisabet Burea, som levde änka 1685, dotter av biskopen i Strängnäs Jacobus Johannis Zebråzynthius och Catharina Nilsdotter samt syster till stadspresidenten Nils Bureus, adlad Burensköld.

Barn:

  • Jakob, Student i Uppsala 1661-08-29. Fänrik vid Österbottens regemente 1672-05-14. Löjtnant vid bergsregementet 1674-11-23. Kaptenlöjtnant vid bergsregementet 1676. Regementskvartermästare vid adelsfaneregementet. Tjänstfri efter fredsslutet 1679. Ryttmästare. Död 1695-10-00 och slöt ätten på svärdssidan.
  • Carl, Student i Uppsala 1661-08-29. Fänrik. Löjtnant vid Västmanlands regemente 1678-05-25. Tjänstfri efter fredsslutet 1679. Löjtnant vid amiralitetet. Avsked för att resa utrikes 1685-07-13. Kommendant på Drottningskär vid Karlskrona 1693-09-20 död ogift 1695 på Drottningskär vid Karlskrona.
  • Ebba Catharina, Gift med sin syssling, överstelöjtnanten Christoffer Falkengréen, i hans 1:a gifte, född 1647, död 1708.
  • Johan, född 1656-09-29 på Bond-Ekeby, död 1660-08-18 Borg och begraven i Gåsinge kyrka, där hans vapen uppsattes.
  • Anna Elisabet, döpt 1661-10-31 i Stockholm.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.